Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
70 Medelpad.
Medelpad.
Enligt folksägnen ligger en jättesten
i Nömme beteshage, som kastats mot
Näfvelsjö kyrka af jätteqvinnan Rufeka.
Gårdar och verk: Inom socknen finnas väl
tvänne säterier, Aspenäs och Werneslätt, men
egentligen ingen herregård, emedan det förra
är fördeladt mellan 3 och det sednare mellan 2
bönder. Största gårdarne äro: P/4 Medelby,
1 skatte Ammingarp, V2 frälse Gyamåsa, Vg
frälse Böda, hvardera med 1 åbo; 1 fr.
Hammar med 3 åboer. Minsta brukningsdelen är
V24 frälse Ustorp. I socknen funnos 1861:
3 qvarnar och sågar. — Adress: Ekesjö.
Medelpad. Ett landskap, hörande,
sedan år 1762, till Wester-Norrlands
’ o
län, är beläget söder om Ångermanland
och gränsar i öster till Bottniska viken,
i nordvest skiljes det af Jemtskogen från
Jemtland och i söder af Åreskogen från
Helsingland; sträckande sig 14.mil i
längden och 7 mil i bredden, upptager
det en areal af 61,153 qvadr.mil, hvaraf
5,67G äro insjöar, och beboddes 1860 af
36,531 (enligt mantalslängden 35,783)
personer, eller 664 på qvadratmilen.
Medelpad utgöres af Indals och
Nju-runda-elfvarnes flodområden; är
öfverhufvud mera bergländt än jemnt,
särdeles vid gränsen till Helsingland och
Ångermanland; men har derjemte, vid
de större vattendragen, vackra och
bördiga dalar, med sköna åkrar och
gräsrika ängsmarker, bestående merändels af
stadig lera; vid landtryggarne mot
nyssnämnda landskaper är deremot
jordmånen sandaktig. Stora skogar finnas i
landet (uti landshöfdinge-embetets
5-års-berättelse 1856—60 uppgifves 17
kronomarker, 18 ecklesiastik-bostä.llsskogar, 4
rekognitionsskogar, 31
krononybygges-och ökeskattmarksskogar med en
sammanlagd areal af 183,484 tunnl.); i
skogarne finnes ymnigt villebråd, hvaribland
elgar, renar, mårdar, björnar, vargar och
lodjur, samt flera slags fogel. Bland
höga berg märkas: Malingsflugg i
Attmar socken vid Ljungan, 3 mil från
hafvet, men likväl lör sjöfarande en
landkänning på 9—10 mils afstånd. I
Stode socken ligger Högåsen, med
vidsträckt utsigt; nära ]Njurunda kyrka
berget Nolby, hvarpå vårdkasar under
krigstider blifvit antända. — Landskapet utgör
numera Medelpads domsaga och fögderi,
8 länsmansdistrikter, 7 tingslag, samt
innefattar staden Sundsvall och 18
socknar (se nedanstående tabell), med
: 453’ig|!ü mant-> hvaraf mant.
skatte, krono, 7fff frälse, uti
2,694 brukningsdelar, taxerade, jemte
1,753 lägenheter, till 3,832,430 rdr
rmt; 9 bergverk, 10
manufakturinrättningar, 76 qvarnar och sågar, allts. tax.
till 1,104,540 rdr rmt; dessutom finnas
53 fabriker som betala i bevillning 1,161
rdr rmt. Folkmängden har på 50 år
ökats med 15,000 personer och uppgick
den 1 Januari 1862 till 37,021 samt
inberäknadt Sundsvalls till 41,723
personer. Hufvudnäringar äro åkerbruk,
boskapskötsel, skogsafverkning och
bruksrörelse. Landet lemnar i vanliga år
tillräckligt spannmål för ortens behof
och i goda år öfverskott till försäljning.
Den odlade jorden upptager 35,485
tunnl. och naturliga ängen 20,805 tunnl.
Klimatet medgifver här odling af
trädgårdsväxter. Äpple- och päronträd
trifvas omkring Sundsvall. För
trävaruförädlingen finnas för närvarande 5 ångsågar
med 20 ramar, 61 salu- och
vattenså-gar med 109 ramar, samt 17
husbehofs-sågar. Handeln med i fyrkant uppskrädt
virke, som bedrifves nästan blott i Me-
1
delpad och betalas såsom för bjelkar,
anses såsom den för skogarne mest
skadliga. Stor skogsöda åstadkommes här
ock genom svedjande. Följande
stång-jernsbruk finnas: Torphammar, Norafors,
Sulå, Lagfors, Matfors, Grytjens,
Jo-hannisfors, Galtströms och Avike bruk
med 32 stångjernshärdar. Vid kusten
fiskas strömming och i Njurunda-elfven
lax. Som binäring idkas här till
husbehof linneväfnad. — Skjutsregleringen
för Medelpad af år 1783 gäller ännu,
men en ny skjutsindelning är der nu
under arbete. Angående
kronobrefbä-ring föreskrefs i .kongl, brefvet den 12
April 1764, att allmogen befriades från
afgiften för breflopp, hvaremot
brefbä-rare bland allmogen skulle tillsättas och
årligen ombytas, emot befrielse från
håll-, krono- och fångskjuts,
inqvarte-ring och gärder vid durchmarcher.
Provinsen är roterad till kronobåtsmanhåll,
och hvarje rote består af 3V3 mantal.
Dess vapen är tvänne strömmar af
silfver, hvardera med en lax, fältet dem
emellan rödt, ofvan- och nedantill blått;
skölden är betäckt med en
grefskaps-krona. — Fale Bure hin Unge, som
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
