Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
100 Mo.
varande kronprinsen Oskar, en dito skänkt
1830 af förre riksdagsmannen Johan
Bengtsson i Oster-Alnö, samt en
ljuskrona, skänkt 1831 af bonden Per
Jonsson i Österbacka. Barnens
undervisning besörjes i fast skola af en examinerad
skolmästare. Under läseterminerna, som
tillsammans utgöra 6 månader af året,
besökes skolan af omkring 40 barn (på
1840-talet); år 1862 erhöllo 56 barn
undervisning i skolan, medan 106
undervisades i hemmet. Bidrag till
fattigförsörjningen utgå uti korn, penningar
och spånadsämnen, allt efter behofvet.
De fattige underhållas dels i fattighuset
och dels genom sockengång. Ät de
fattige, hvilka icke kunna räknas till
nämnda kategorier, bereder fattigvården
arbetsförtjenst. Statsbidragen utgjorde
1846: i bevillning cirka 660 rdr rgs,
ständiga räntor 2,100 rdr, arrendemedel
30 rdr, kostnad för rustning och
rotering 976 rdr, bland kommunala afgifter
uppgick clereci-statens underhåll till
1,250 rdr. Alla afgifterna utgingo med
cirka 6,750 rdr rgs.
Inom socknen finnas endast
krono-och kr.skatte-hemman, hvilka äro ålagda
båtsmansrotering med 6 båtsmän. Utom
de många åtskilliga delningar, som
under gällande skiftesförfattningar blifvit
förrättade, ha laga skiften sedan år
1830 hållits uti alla byar, utom uti
Skortsjö, Österbacke och å
afrösnings-jorden uti Flärke.
Socknens hemman med deras areal syues af
nedanstående:
areal,
åker. äng.
mtl. tid. tid. summa.
Backe krono-skatte. ’) 7 ~Tff 76, 339, 2,538.
Flerke d:o 01 3 ^Tf 86, 376, 3,481.
Gottne d:0 Q3 l T 2 183, 399, 12,794.
Gala d:0 H 36, 115, 113.
Mo d:0 lf 48, 161, 1,217.
Söderå d:0 23 2T 39, 147, 1,583.
Skortsjö d:o 1 3 5 ’is 25, 96, 1,658.
Östansjö d:0 «>1 T 107, 316, 4,495.
Österbacke d:0 1 3 T* 9, 20, 937.
Hållen ^ kr., £ sk., = = 1 42, 325, 1,063.
Mo sågverk, ] se deu art., — — —
o jernbruk, — — — —
» laxfiske. — — — —
Summa: 18^ 651. 2,294. 29,879.
Härtill komma byarne Wester- och Öster•
Alnö, mantal. — Adress: Ullånger.
Mo.
Mo. Sågverk och jernbruk med
stångjerns-, manufaktur- och spiklianimare
uti förutnämnda socken. — Sågverket,
hvars privilegier datera sig från 1758, och
som enligt kammar-collegii utslag af år
1809 är skattlagdt till 23V24 tolfter
bräder, hade sitt första läge vid Yttersehlså,
på gränsen mellan Anundsjö och Mo
socknar, der det anlades under namnet
Söderåfors såg af handlanden Jöran
Unæus i Hernösand och kronolänsmannen
David Hjellman. År 1777 erhöll
inspektören Bergvik, som under tiden
blifvit egare, rättighet att förflytta verket
till dess nuvarande plats i Mo by.
Sågen, som från början drefs med 2:ne
ramar, har sedermera blifvit tillökt med
2:ne, och är dess privilegierade
stockfångst från kronans skogar i Anundsjö
och Björna 2,008 timmer. Till detta
verk hafva, utom de nyssnämnda, varit
följande egare: lagmannen i
Ångermanland Johan Henning Tideman,
öfver-jägmästaren Nyberg, hitkommen från
Finnland under kriget 1809, patron
Wikner på Fantskog samt grosshandl.
J. C. Kempe i Hernösand, nuvarande
, egaren. — Stockfångst, utom de 2,008
träd, som från kronans skogar enligt
privilegier fällas, sker från skatteskogar
i Anundsjö, Björna och Mo socknar,
och är afverkningen i allmänhet
betydlig samt behållningen under gynnande
konjunkturer ganska stor, så att
ifrågavarande verk anses i afseende på läge
för stockfångst m. m. ett bland ode bäst
lottade i Wester-Norrlands län. År 1801
erhöllos bergs-kollegii privilegier på
jern-bruks anläggning jemte sågverket.
Lagman Tideman hade redan 1796 erhållit
rättighet att bearbeta en
jernmalmsan-ledning å Gottne bys egor. Imellertid
blef ingen bruksanläggning af, utan år
1820 söktes af dåvarande egaren
befrielse från bruksprivilegierna och dermed
åtföljande onera. Först år 1842
upptogs åter frågan af hr Kempe, som
erhöll privilegier för anläggande af
stångjerns-, manufaktur- och spikhammare, och
sattes verket i drift hösttiden 1846.
Utsinidningen består till största delen
af ämnesjern, hvilket uti omkringliggande
socknar finner afgång. Tillverkningen
i för utskeppning är obetydlig.
För forsling från bruket så väl af
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
