- Project Runeberg -  Historiskt-geografiskt och statistiskt lexikon öfver Sverige / Femte Bandet. M-R /
119

(1859-1870) [MARC]
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Moru|i.

florup. 119

nu under namn af Oscars socken bildar
en särskild annex-församling under
Mortorps pastorat. Uti denna sockens sko-

o-ar höll Dacken sammankomster med
Ö

bönderna för att bringa dem till uppror.
År 1451, då Carl VIII vistades i
Kalmar och Christian I uti Avaskär,
företog: den förre, under det
underhandlin-garne pågingo mellan nämnda konungar,
en resa från staden till Mortorp, hvartill
man nu icke känner anledningen. Men
Danskarne, som trodde, att han ärnade
besöka dem i Avaskär, flydde vid ryktet
härom med sådan brådska ifrån landet
ut på sina skepp, att sjelf kung Christian
icke gaf sig tid att invänta hvarken häst
eller båt, utan vadade i sjön, enligt
gamla rimkrönikans uttryck, som»enodhen
(naken) svala». Om traditionen, som är
fäst vid Helga kors källa, hvilken är
belägen på hemmanet Högebo egor, se
art. Helga kors källa.

Gårdar m. m.: 1’/4 Mortorp, tax., jemte
hälften i en tullmjölqvarn, till 7,250 rdr, är
kyrkoherdens boställe. — 15/ig Mortorp, med
mjölqvarn, eges af landshöfding Rappe. —
Högebo, tax." till 5,200 rdr. — \l/A Törsbo,
med sågqvarn, eges af löjtnant Wahlbom. —
Öfriga hemmanens namn äro: Betekulla, Förebo,
Fröstorp, Gunnegärde, Gärdsryd, Halltorp,
Igers-dela, Kaxgärde, Löfshult, Lisebo, Mortorp,
Mell-torp, Måstorp, Nättrabo, Näfraverke, Pilsmåla,
Runtorp, Råsbäck, Tokabo, Wargmåla, Osterliult,
Kycklingetorp, Wäntorp, Långaström,
Kjellebäcks-måle. — Adress: Kalmar.

Morup. Socken och regalt pastorat
af 2:dra klassen, hörande till Warbergs
kontrakt af Göteborgs stift, ligger uti
Faurås härad och Halmstads län,
omgifves i vester af hafvet, i norr af
Tvååker, i nordost af Ljungby, i öster och
söder af Stafsinge samt omfattar en
areal af 0.386 qvadratmil, af hvilka 0,oi5
äro insjöar. Marken är i allmänhet jemn;
rådande jordmånen sandig, isynnerhet åt
sjösidan. Lera finnes icke, men väl
mull-jord på något afstånd från stranden. På
skog är brist. Socknen genomskäres icke
af större vattendrag; men på södra
gränsen ligger Ramsjön, från hvilken en å
genomlöper socknen och faller ut i
hafvet. Stora landsvägen mellan Göteborg
och Skåne går genom socknen. På förut
uppgifna areal, fördelad på 527/36 mant.
(407/36 sk., 1 kr., 10 fr.), bodde 1860:
2,694 personer, 1,120 flera än år 1805.
I bevillning för eg.rätten och efter II
art. er lades år 1861: 444 rdr 28 öre.

Morup har i äldre tider hetat
Mo-thorp och egde fordom till annex den
till Danmark nu hörande ön Anholt,
belägen i Kattegat, omkring 7 mil från
Morupsstranden och 8 mil från Jutland.
Ännu på 1500-talet skola barn hafva
blifvit hitförda från nämnda ö för att
döpas. Af handlingar i pastorsarchivet
upplyses, att pastor i Morup hade på
Anholt sitt stomhemmau och klockaren
der sitt klockarebol. Kyrkan, belägen
93/8 mil från stiftsstaden, bestod fordom
af orappad tegelsten med ett rödmåladt
trätorn och blef derför i danska tiden
af sjöfarande, som deraf hade
landkänning, kallad den llöde kirke. Denna
helgedom, som är 48 fot lång och 32 fot
bred, blef 1807 betvdligen förlängd och
försedd med skiffertak. Hon har
sedermera fått ett ganska högt torn af
gråsten med en låg kopparbetäckning.
Al-tartaflan och predikstolen tillhöra Carl

i XLs tid. Byggnaden är väl ansenlig;
men intet .finnes, som fäster
fornforska-rens eller byggmästarens uppmärksamhet.

i Att ett kloster funnits i Morup, känner
man endast af berättelsen, att grefve
Jacob af Halland 20 särskilda gånger
låtit plundra det till straff för
munkarne, som emot grefvens våld anropat Erik
Menveds beskvdd. Mot den sistnämnde
ingingo hans bröder, hertigarne Erik och
Waldemar, på Munkegård här i socknen
förbund med hertig Christoffer af Söder
Halland, hvarigenom de förra förpligtade
sig att biträda den sednare med 400

I O

jernklädda ryttare emot kon. Erik
Menved. — Fornlemningar. Vid stranden
ligga de båda Brödrahögarne, uti hvilka
hjeltebröderna Sniall och Hiall från Norge
äro jordade. Den ena af dessa
ättehögar, 500 alnar från stranden, är 65
famnar i omkrets vid foten och kallas Norra
Brödrahögen. Då, för omkring 50 å]’
sedan, denna hög öppnades af
kringboende allmoge, fann man midt i högen
en aflång och fyrkantig stenkista,
omsorgsfullt sammanfogad af 6 släta, vackra
stenhällar. På den öfversta, eller på
locket, låg ett svärd, hvars uppmultnade
handtag syntes hafva varit af masur,
och svärdsklingan, uppsmält, befanns
innehålla en blandning af koppar och
silfver. Då stenkistan öppnades, stod deruti
hjeltens aska förvarad i en lerurna,
hvilken var öfvertäckt med ett lock, hvarpå

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri May 10 19:59:10 2019 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/hgsl/5/0121.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free