Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Motala.
Motala.
123
staden (se den art.). Vid Borenshult
är en stark källåder. Längst åt öster
mot Krigsberg blir landet mer högt
och bergigt, likaledes åt norr, mot
Ny-kyrke socken och sjöarna Salsteam och
Wenstern, af hvilka den sednare
härifrån upptager de små Kolm-, Mo- och
Björkasjöarna, allt hörande till Carl- j
strömsvattnet i Krigsberg. Högst och
vildast är Hålsberget, en mil norrut
från Motala. Wetterstranden omvexlar
af skogbeväxta klippor, sandiga eller
steniga uddar, kärriga betesmarker och
ängar. Bland de vigtigare uddarna äro
Långsnapen i Halslandet, War- och
Klubbuddarne på hvar sin sida om
Sandviken. Slutligen höra hit några
öar, såsom Sandön, Risön, Erkerna och
Fjukholmarne, dels beväxta med
barrskog, dels med björk, al, lind och alin,
dels kala och öde. Bådande jordmånen
är dels lermylla, dels sandmylla med
klappersten, dels sandjord. Ang och
bete äro i allmänhet tillräckliga, skog
här och der utöfver det egna behofvet.
Näringarne äro af mångfaldiga slag, i |
följd af olika läge och jordmån och af
beröringen med köpingen, verkstaden,
kanalen ra. ra.; åkerbruk är förenadt
med boskapsskötsel och
bränvinsbränning; dertill komma sjöfart,
fabriksrörelse, handel och andra
stadsmanna-näringar, ål- och laxfiske i sjöarna och
strömmen, kalk- och sandstensbrott ra. m.
Geuom kanalen har en inre segelled
tillkommit, och Motala har blifvit en
ort af stor betydenhet för
kommunikationen mellan rikets inre orter och
hufvudstaden. Kanalen har vid Motala en
i
bestämmande sluss och i viken en rymlig
hamn, nära Dufvedal en reparationsdocka
för 16 fartyg, som disponeras af
verkstaden, samt vid Borenshult en bro och
5 slussar, utom bassiner m. ra. Utmed
kanalens bräddar gå dragvägar; på
kanalbankens högsta höjd ligger i en täck
lund och omskuggad af den rikaste
vegetation Baltzar Bogislaus von
Plåtens graf. En enkel sten af
Kolmårds-marmor, prydd med detta för hvarje
fosterlandsvän dyrbara namn, betäcker j
den verksamme manuens stoft, omgifvet
af hans verk.
Motala by, qvarnar och gårdar samt
Motala socken förekomma ej sällan i
gamla handlingar. Socknen var från
reformationen till 1699 ett särskildt
pastorat, men blef då annex till
Win-nerstad. Ett stycke norr om Motala
jernbro, nära södra ändan af köpingen,
ligger kyrkan, som har, i likhet med
de flesta öfriga i orten, varit af kalksten
från gamla dagar, dock småningom
till-byggd, såsom på 1670-talet i öster och
något sednare i söder, på bekostnad af
egare till Carlshult och Lindenäs; lion
ombyggdes 1774 och har i sednaste
åren blifvit försedd med torn af jern
från Motala verkstad. De flesta
tillhörigheter äro qvar från gamla kyrkan,
hvaribland adliga banér samt grafstenar;
öfver stora gången hänger en afbild af
ett fregattskepp; märkligast är dock den
nyligen af fru Duberg förärade
altar-taflan, målad af Blackstadius. Den
föreställer Kristi uppståndelse ur grafven
och är förträfflig; under choret äro
grafvar för slägterna Kugelhjelm och
Gyllenram. På kyrkogården är en
minnesvård öfver riddaren af Svärdsorden,
majoren J. A. Carlheim Gyllensköld, som
bivistat bland andra 1789 och 90 årens
finska krig samt dog 1814 på
Fridensborg. Socknen har åtskilliga kassor,
donationer för de fattiga; af förutnämnda
enkefru Duberg hafva 10,000 rdr rmt
blifvit gifna till den efter henne
uppkallade Dubergska flickskolan. Folkskolan
är från början grundad af grosshandl.
J. P. Bromander. — Orten saknar ej
historiska minnen; vid Råsnäset hafva
funnits spår efter en befästning, och vid
Bisp-Motala efter förskansningar från
1567 års krig; vid Motala gård har
någorstädes legat ett S:t Brigittas
kapell; vid nuv. gästgifvaregården synes
af gammalt lia varit tingsställe,
märkvärdigt äfven för Jösse Erikssons
afrät-tande år 1436, sedan han blifvit af
allmogen med våld tagen ur Wadstena
kloster. Hertig Johan af Östergötland
skall här i en sednare tid lia haft ett
hus, kanske det, som i samma sekels
sednaste tid kalladt »Motala hus», räknas
bland Motala kungsgårds egor och
»be-sittes af enkedrottning Hedvig Eleonora,
men bebos af en krögare.» På
1820-talet gjordes i socknen ett fynd af
raer-gelkulor med kristalliserad kalkspat inuti,
18 till 20 fot under jorden, och på ett
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
