Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Målarp.
Ma! ha 11; mar.
141
vistade kriget i Pommern. Gården egdes
1828 af landskamereraren C. F. Modigh,
dennes enka 1844 och ännu 1861. Ett
mant. skatte hade s. år 6 åboer. Om
fornminnen på egorna, se art. Dädesjö
socken.
Målarp. Ett mant. skatte uti
Carlstorps socken, Östra härad af Jönköpings
län, är pastors-stom, hvaraf pastor blott
eger skatte-rätten. Hemmanet jemte V2
Kulla egdes 1861 af en åbo. V2 maut.
Målarp, 1/2 mil från Kråxhults och 1/8
mil från Carlstorps kyrka, blef nybygdt
af komminister M. Colliander.
Målatorp. Gård, af 5/6 mant. uti
Fridlefstads socken, Medelstads härad
och Blekinge län, eges af f. inspektor
J. Wulff.
Målen. Ett halft skatte-heminan i
Barnarps socken, Tveta härad och
Jönköpings län, hade 1861: 5 åboer. Här
bodde smeden Pehr Andersson, då hans
son, sedermera professor Anders Spole,
intogs 1642 i Jönköpings skola. Om
honom berättas, att han, nödgad att
fly från Lund, der hans egendom
sköf-lades af Danskarne, begifvit sig till
Malmö, der han erhöll af kon. Carl XI
uppdraget att öfverlemna till
generalguvernören i Halmstad nödiga
underrättelser om fiendernas operationer; under
utförandet af denna ordre försvarade han
sig på vägen med pistol mot trenne
snapphanar, som anföllo honom;
uppsatte på befallning af riksrådet grefve
Pontus Fr. de la Gardie, som förestod
försvarsanstalterna på Småländska
gränsen, palissaden omkring Jönköpings slott,
hvarjemte han utstakade flera
försvarsverk; skaffade genom en Svensk bonde,
som sålde tobak i danska lägret,
tillförlitliga kunskaper om Danskarnes styrka
och rörelser, då de voro i begrepp att
storma Halmstad; bivistade slaget vid
Landskrona d. 14 Juli 1677, då han
hade sin post hos bönderna, och tog
midtunder den häftigaste elden ordre af
konungen sjelf; erhöll konungens öppna
bref, att för sig, hustru och barn njuta
adelig frihet på alla de frälsehemman
han kunde sig tillhandla, men hade dock
förut försakat honom erbjudet adelskap.
Hans egenhändiga biografi finnes intagen
i Biografiskt Lexikon 15 band. Sönerna
Lars och Anders, som bivistade Carl XILs
krig mot Ryssland, adlades med namnet
Rosenborg; en dotter blef gift med
astronomen Celsius, en annan med
astronomen Elvius.
Målensås. Ett mantal frälse-säteri
uti Agunnaryd socken, Sunnerbo härad
och Kronobergs län, har tillhört öfversten
vid Smålands infanteri Joh. Lauri n, a dlad
Lagergren, som dog här 1673, 98 år
gammal, stamfader för adliga slägten
Lagergren. Von Stjernman i Adl. Matr.
JM 391 uppger honom som son af den
i vår litteratur kände prosten och pre-
i dikanten Laurentius Laurinus i Härads-
1
hammar, bördig från Skottland; men
Wieselgren anser kyrkoherden Hjelm,
som 1758 läste på vapenplåten i
Agunnaryd socken, att nämnde sockenbo var
född i Skotland, hafva läst ett Ö:
got-land som Skotland. Uti Anreps
ättartaflor uppgifves ock Johan Laurin vara
född i Östergötland. Att säteriet varit
reduceradt, svnes deraf, att en Alexauder
-’v ’
Lagergren befinnes efter jordeboken hafva
till bytt sig gården från kronan med
1683 års ränta. Ar 1758 egdes säteriet
af ryttmästaren Hammarskölds enka,
1844 af C. J. Jacobsson, 1861 af 2
bönder; eg.rätts-afgiften 6 rdr 75 öre.
Målhammar, en sätesgård i Björksta
socken och Ytter-Tjurbo härad af
West-manlands län, 2,3 mil från Westerås,
1,5 mil från Enköping, 9,2 mil från
Stockholm, består af 8 mant. berustadt
säteri med underlydande 43/lfi mantal i
samma socken (6l/i6 mant- efter annan
uppgift). Godset har ett särdeles
behagligt och förmånligt läge vid Sagåns
utlopp i Mälaren. Abyggnaden af sten,
med ovanligt tjocka och fasta murar,
är uppförd af fältherren Johan Banér
på 1620-talet, då egendomen skall
utgjort 100 hemman. Målhammar nämnes
1306 såsom af Torkel Knutsson
testa-menteradt till Westerås domkyrka. En
af Gustaf II Adolfs och 30-åriga krigets
förnämsta hjeltar, fältherren Joh. Banér,
död 1641, lemnade godset »Mulhammar»
åt sin son, riks-stallmästaren gr. Gustaf
Adam Banér, för sina besynnerligheter
allmänt kallad Dulle-Banéren. Vid
dennes död 1681, köptes det af
kommissarien Johan Adlercrona, död 1687.
Följande året 1688 indrogs det till
kro-1 nan, men lemnades 1690 till ryttm. gr.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
