Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
142
Målilla.
Målilla.
Jacob Stenbock, död 1695. Dennes
enka, Sigrid Magdalena Banér, innehade
det någon tid, hvarefter hennes måg,
ka-pitenen vid lifgardet, Johan Jurgenson
Wrangel, gift med Charlotta Margaretha
Stenbock, innehade godset. Han dog
1741, då presidenten Peter Silfverskiöld
deraf kom i besittning. Ar 1758 såldes
det till hofqvartermästaren Forsner, som
innehade det till sin död 1782. Hans
måg, hofmarskalken friherre Sven Gabr.
Oxenstjerna, gift med Hedvig Forsner,
innehade det derefter till sin död 1821,
hvarefter det såldes till majoren Conrad
Stjernefelt, som snart, år 1829, åter
försålde det till general-majoren L. J.
v. Knorring, gift med friherrinnan H.
Stromberg. Han innehade detsamma
till sin död 1845. Dess arfvingar
besitta nu godset; eg.rätts-afgiften 1861
var 76 rdr, häraf för säteriet 55 rdr
25 öre.
Man har en sägen i behåll om en förnäm
man på denna gård, som hade en dalkarl i sitt
arbete. Den nådiga herren skall en morgon
kommit ut, att se på hvad hau för händer hade,
och helsade honom med ett »god morgon!»
Dalkarlen tackade med sitt: »Guds frid!» meu
utan att afbryta sitt arbete. »Hvad!» — sade
baronen vredgad, »tar du inte hatten af dig, när
du helsas af bättre folk?» — Dalkarlen satte
ifrån sig sin spade, ställde sig högtidligt midt
framför den nådiga herren, tog af sig hatten
med båda händerna och bugade sig djupt ned,
sägande: »Se så, fick du någon lisa nu då!»
Målilla (i 1825 års jordebok), Mo- \
lilja. Konsistorielt pastorat af 3:dje i
klassen, hörande till Aspelands kontrakt
af Linköping stift, utgöres af Molilja,
moderförsamling, och Gottfridsdal, annex,
samt innefattar 3911/12 mant., med en
folkmängd (år 1862) af 3,162 personer.
— Målilla socken, uti Aspelands härad
och Kalmar län, är belägen 3% mil |
söder från Wimmerby, 13l/4 mil från
Linköping och omfattar med annexet
2,453 qvadratmil, hvaraf 0,i6t äro insjöar.
Marken är till större delen bergig och
ojemn, endast V4 mil omkring kyr- !
kan är en slät trakt, kallad slättlandet, j
Rådande jordmånen är sand på
slättlandet, i bergsbygden svartmylla och
lerblandad. Alla hemmanen hafva
behöflig skog, några öfver behofvet.
Socknen, som år 1790 beboddes af 1,281,
1810 af 1,460 och 1861 af 2,108
personer, består af 18 mant. skatte, 6 krono,
2 frälse och taxerades 1861 till 280,975
rdr rmt. Utskrifningsmanskapet
utgjordes af 83 man. Målilla, som i gamla
skrifter äfven kallas Målhälla, anser
Crae-lius hafva fått namn vid reformationstiden
af belägenheten på en slät sandmo,
emedan kyrkan mer prydt moen än
om liljor derpå växt. Ar 1822
sammanbyggdes kyrkan med annexets.
Den är prydlig och byggd af gråsten
tillika med tornet. Redan år 1768
fattades beslutet om kyrkans ombyggnad.
Den gamla kyrkan skall blifvit tillökt
med ett chor af den orsak, att tvänne
herrar kommit i tvist om främsta
stolsrummet, hvarpå efter chorets byggnad den
ena skall fått behålla gamla stolsrummet
och den andra fått sitt i choret. Under
påfviska tiden skola många kyrkor
sålunda blifvit byggda derför, att två
personer, som bott i en församling, ej kunnat
tåla att se hvarandra under ett tak, utan
fördenskull låtit bygga en särskild kyrka
och sålunda under heligt nit skylt den
inneboende ondskan. På kyrkogården
ligger Drakenska och Snakenborgska
fa-miljgrafstenen med uthuggna bilder. Den
gamla kyrkan uppbrändes år 1567 af
Danskarne, äfvenledes d. 17 Juli 1612.
Vid Molilja kyrka hålles marknad 2
gånger om året. Barnundervisningen
bestreds 1862 uti 1 fast och 1 flyttande
skola af 2 examinerade lärare för 273
barn, medan 13 undervisades i hemmet.
o
Ar 1759 upptogs i sjön Hulingen,
utanför Låckebo udde, å ett grund mellan
Hvena och Molilja socknar, af
malm-tagare, ett af rost skadadt svärd med
inlagda karakterer af tjockt guld samt
en bila.
Enligt Hammarsköldska slägtens egna
traditioner, skall Peder Michelsson, ättens
stamfader, varit född i byn Hammarsebo
samt i ungdomen varit vallhjon åt en
smed. Men illa misshandlad af sin
husbonde, rymde han, tog tjenst i
Sigismunds armé som trosspojke och följde
med honom till Polen; vidare om
honom läses under art. Tuna i Kalmar
län. Enligt Stjernmans hofminne (sid.
257) skulle åter Michel först varit
slottsfogde på Kalmar slott, 1608 ståthållare
på Leckö slott.
Gårdar, verk m. m. Hagelsrum säteri,
Ekenäs rusthåll, se dessa artiklar; under Hagelsrum
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
