Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
152 Mällösa^ Stora.
•
Nordligaste delen utmed sjöstranden är
något hög och brant, upptagen af yttersta
fortsättningen utaf den ås, som skiljer
Svartåns och Telgeåns områden; några
sandåsar stryka ock från norr till söder,
till Lännäs och Norrbyås. Den sydöstra
delen är något sänk, liksom södra
gränsen mot Telgeån. Mellersta landet,
jemnt och bördigt, med lerhaltig
jordmån, har en stor mängd byar och för
sig kanske den tätaste befolkning i länet.
I socknen finnes en allmänning.
Folkmängden, som år 1805 var 2,778, hade
1860 uppgått till 3,459 personer;
hemmantalet är 81V8 mant. skatte, ll3/4
mant. krono, 275/s mant. frälse, och
taxeringsvärdet år 1862 var 1,956,600
rdr rmt. Näringar äro åkerbruk, med en
afkastning, som öfverstiger ortens behof,
samt linodling och lärftsväfnad.
Inbyggarne. hvilka i flera afseenden skilja sig
från sina grannar, tros härstamma från
ett främmande folk, som i forntiden här
nedsatt sig. Så väl karlar, som qvinnor
utmärka sig framför Nerikesboerna i
allmänhet genom en stark och fast
kroppsbyggnad. Hvitlätt hy och ljust hår samt
blå ögon äro här mycket vanliga. Deras
sinnelag är lätt och gladt. Men de
veta ock taga till sig allvaret, der det
höfves; älska ock gamla sedvanor.
Karlarnes gamla vinterdrägt bestod af hatt
med kullrig låg kulle och mycket breda
bord, eller ock luden mössa af får- eller
hundskin, försedd med trenne klaffar,
hvilka i köld eller yrväder nedfälldes,
så att föga af ansigtet var bart.
Knäbyxor, mest af renshud, med granna
spännen; skor (aldrig stöflar) samt tätt
åtsittande »snövapor» ( = snösockor)
och slutligen vantar af ull, hvilka räckte
till armbågen, eller ock s. k. armmuddar.
Karlarnes nu brukliga drägt består af
hatt, röck af halfylle, kläde eller vadmal,
merändels mörkblå och alltid med
ståndkrage samt trenne små veck baktill på
hvar sida, halsduk, öfver hvilken en fin
och spetsig skjortkrage är viken;
lif-stycke af brunaktigt tyg. (De mörkblå
halfylle-rockarne, hvilka sommartiden
begagnas, och som hafva dylika plaggs
vanliga längd, kallas här västar); vidare bäres
pels med mångfaldiga prydnader af
kalf-skinn. Kortbyxor; blå strumpor tillknutna
vid knäen med breda, röda band. Qvin-
MllÖsa, Stora.
norna brukade fordom svart mössa med en
fin hvit spets kring kanten, hvilken spets,
tillika med mössan, rynkades i nacken.
Mössan slutade upptill med en »spets»
eller »pik», i hvilken det hoprullade
håret gömdes; skor med höga, smala
klackar samt försedda med stora krusade
och uddiga tungor, hvilka lågo öfver
vristen. De bruka nu sommartiden tröja
af blått vadmal eller halfylle, med
uppvikta skört; vintertiden klädes- eller
vadmalsrock, hvilken här kallas kolt;
kjortel af randigt ylletyg med många
I veck; strumpor, hvilkas nedra delar äro
röda. — Mædalöso förekommer omkring
1314. Kyrkan ligger ungefär i midten
af socknen, vid stora landsvägen, 2 mil
i från Örebro, är gammal, har trenne
hvalf samt särskild graf för Göksholms
gård. — Åtskilliga fornminnen finnas,
såsom Sigurds hög nära kyrkan, Odens
backe vid Telge bro, Thorebacken, m. m.
Flera fornsaker hafva på sednare tiden
blifvit funna och skänkta till föreningen
för Nerikes fornminnen. Liljegren
uppgifver 3:ne runstenar: vid södra
kyrkoporten, vid vestra kyrkobacken samt söder
om Asby. Af dessa har man återfunnit
den först- och sistnämnda, den tredje
anses vara förstörd vid kyrkans
ombyggnad och sålunda försvunnen. Ar 1848
uppgräfdes en ättehög på Bärsta bys
egor, hvarom, se Dybecks Runa, 1849,
sid. 1. Till en sednare tid hörer minnet
af Engelbrechts mord (se art.
Engel-brechtsholmen).
Gårdar och verk: Göksholm, Iljelviarsnäs,
Hjelmarsholm (se dessa ord); de upptaga med
underlydande ’/g af sockneu9 taxeringsvärde. —
l5/s mant. Bärsta, egare kapten Aug. Coyet
på Nynäs. — 1 */2 mant. frälse Östra Rynninge,
egare öfverstelöjtn. N. G. Ahrmann. — ’/2 fr.
Wallby, 3/4 skatte Åkerby, under Bysta. 1V2
frälse Bo, V2 skatte Hälgesta. — 1 \ frälse
Återvända eller Cathrineholm med lastageplats
vid Mälaren; häraf ega friherre Hamilton på
Bo och Skogaholms bruksbolag hälften hvardera.
— Bittinge eller Akersberg, 3 mant. kr.-säteri
nära sjön, har tillhört ätten Natt och Dag,
synes ha kommit till krouan under Carl XI:s
reduktion och är nu öfversteboställe. 4 mant.
skatte Bittinge köptes till skatte 1767.
—Ege-by, 1 mant., 1 mant. Rasta, sergeant-, och 1 2
Hälgesta fanjunkareboställe. 1 mantal Wåhla
kronolänsmansboställe. — Prest gården 1 mant.,
vid kyrkan, samt 1 mtl Westra Ryninge,
kyrko-| herdeboställe. — I Mällösa by har komministern
sitt boställe, V 2 mantal. — Minsta
brukningsdelarna äro ,/l6 Wåhla, tax. till 210 rdr,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
