Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
168
Mörkö.
Mörkö.
tiqviteter finnas inom församlingen,
upptäckas likväl ättehögar, stenläggningar,
runstenar m. m. hvilka nogsamt vittna,
att dessa klippor äfven i uråldriga tider
varit besökta. Ättehögar finnas på
åtskilliga ställen; den största af dem ligger
1 Nora gärde i kretsen af flera mindre
högar. Denna är 120 alnar i omkrets
och har 4 alnar i lodrät höjd, men har
dock synbarligen varit mycket större i
forntiden. På spetsen finnes till ättehäll
en bautasten, hvars höjd är 3 och dess
bredd IV2 Stenrör eller stenkullar
äro sällsynta. Det största träffas på ett
berg i prestgårdes hage, ett annat större
finnes vid Pålsundet. Ett och annat fynd
af antiqvitets* är äfven i sednare tider
gjordt. Ar 1822 funnos af en dräng,
enligt en berömd fornforskares intyg,
tvänne s. k. Celtiska vapen, förfärdigade
af den vanliga uråldriga metallen,
blandningen af koppar och tenn. Äfven en
kanonkula af 33/8 tums diameter blef
funnen 1817 under plöjningen af
Lofs-ängen. Kulan var mycket tärd af rost.
Jättegrytor, dessa koniskt nedåt i bergen
utgräfda hålor, finnas äfven på åtskilliga
ställen i sluttningar af bergen. De kallas
af allmogen härstädes Jättkällor, och den
största af dem träffas på Fifång och
innehåller l3/4 aln i diameter och nära
2 alnar i djup. Bland mindre bestämbara
minnesmärken räknas Jungfrukullen, en
med stenar och jord planerad och
af-kullrad spets af samma klippa, på
hvilken Hörningsholm är beläget.
Gums-kyrkan, en grotta uti sluttningen af ett
kalkberg på ön Oaxen, med en betydlig
höjd och 18 alnars diameter. Enligt
gamla berättelser skall fordom gudstjenst
här hafva blifvit hållen, hvarför denna
grotta fått namn af kyrka. Namnet
Gumskyrka härleder sig deraf, att denna
grotta vid infallande regn och oväder är
en tillflyktsort för de på holmen betande
fåren. Ibland de många besynnerliga
former, i hvilka de härvarande bergen
framställa sig för den uppmärksamme
åskådaren, och hvilka alla vittna om de
våldsamma skakningar, som naturen i
uråldriga tider undergått, utmärker sig
såsom ett verkligt naturunder den s. k.
Djefvulsvägen, som är en 9 alnars bred
öppning genom en hög klippa på en af
Axviksholmarne. De trenne skansar, som
finnas inom församlingen, äro belägna:
en på yttersta spetsen af Näslandet bred
vid Skanssundet, den andra på
Furuholmen bredvid samma sund, midt emot
den förra, och den tredje på Karsholmen
vid Pålsundet. Dessa skansar äro
anlagda 1623 på konung Gustaf II Adolfs
befallning, med afsigt att afhålla konung
Sigismunds flotta från att intränga i
skärgården. Af konung Carl XI voro
de ansedda så nödvändiga, att, enligt
anteckningen i denna konungs dagbok
han sjelf i egen person visiterade dem.
Äfven finnas ställen, hvilkas benämningar
röja någon historisk märkvärdighet.
Sådana äro: Thorsbro mellan prestgården
och Nora, möjligen har den någon
gemenskap med den nära invid belägna
stora ättehögen; Gyllinggatan,
Prestbrin-karne, Bruhell, Ambjörnskälla m. fl. Att
socknens äldsta historia, liksom historien
om Hörningsholm bör sökas uti
Wikinga-tiden, bevisa flera af de nu anförda
ålderdomsminnen, såsom de här befintliga
sjömärken, skeppsformer m. fi. Om
sjökonungen Hjorvard Ylfings gästnmg hos
konung Granmar omnämndes något under
art. Hörningsholm. Namnet vargar,
hvilket än i dag tillägges öns invånare,
var också fordom ett namn på vikingarna.
Först med år 1300 börja de urkunder,
som gifva församlingens historia den
chronologiska bestämdheten, så i politiskt
som i ekklesiastikt hänseende. Mörkön
räknades äfven bland de egendomar,
hvilka hertigarne Erik och Waldemar
undantogo uti delningen med sin broder,
Birger Magnusson, den 20 Juli 1310.
Redan i 13:de seklet hade församlingen
sin egen lärare, och uti det näst
påföljande finna vi vid indelningen af
Strengnäs stift uti de 3 prosterierna:
Södermanland, Nerike och Törn, att Mörkö
’ ’o
räknades till det sistnämnda. Ar 1300
betaltes af socknen en mark i s. k.
visi-tations- eller prostpengar, och till
Sig-mundi præbenda hörde år 1331 flera
hemman inom denna socken. Mörkö
nämnes äfven ibland de socknar, som
omkring år 1440 erlade penningar till
biskopen för nattläger under hans resor;
och anföres äfven uttryckligen, att den
betalte endast för en natt. Och ibland
ohyggliga händelser, dem häfderna
förvarat från dessa tider, finna vi uti
Rim-ehrönikan, att en vid namn Joh.
Flem-ming, år 1330, misshandlade en qvinna
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
