Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
172
Mörrum.
Mörrum.
Mörrums och Elleholms socknar äro
belägna mellan 56° IQ’ och 56° 15’
nordlig latitud samt 3° 14’ och 3° 23’
vestlig longitud från Stockholms
observatorium och i Blekinge län, 3/4 mil
n. v. från Carlshamn. I vidd håller
Mörrums socken 70,791 qvadratrefvar =
12,641 tunnl. 8 kappl.; största längden
är 1V18, och bredden 2/3 mil.
En större slätt utbreder sig kring
Mörrums kyrka, sträckande sig på ömse sidor
om ån och upptager i sina förgreningar
en del af Hästaryds, Mörrums, Tångens
och Widtsköfle byars inego-områden. En
annan mindre slätt anträffas vid
Wek-rum. Norra deleu af socknen liknar en
skogsbygds omvexlande karakter och är
mer bergbunden; men några större
slutna skogar finnas icke. Stillastående
vatten äro: Bromåla-, Rue- och Lillegöl
samt i gränsen mot Jemshögs socken,
Trehörnesjön, Tvesjön, Brötagöl,
Tve-och Löftesgöl. Af rinnande vatten äro
att nämna: Mörrums-å, som utgör
afloppet från Helgasjön och Åsnen i
Småland och gör till en del gräns mot
Asarum, går derefter in i Mörrums och
sedan i Elleholms socken, der den
utfaller i hafvet. Östra Orlunds-ån,
kommande från sjön Orlund, utgör gräns
först mot Jemshögs samt sedan mot
Gammeltstorps socken; Gülabrobäck, som
delar socknen i tvänne delar, hvaraf den
vestra tillhör Listers och den östra
Bräkne härad; vidare utgör denna bäck
gräns emot Elleholm, hvarefter den
utfaller i hafvet, sedan den utgjort först
härads- och derefter sockenskilnad.
Rådande jordmånen är sandmylla, som
på åtskilliga ställen är ganska djup,
men oftast endast några tum. Erån
höjderna utbreder sig en lätt sand,
stundom mojord, hvaremot å slätten vid
Wekerum, äfvensom å åtskilliga andra
mindre slätter utmed hafskusten en lera
förekommer, som innehåller många
uppslammade jordarter, och hvilken, under
vanliga gynnande temperatursförhållande,
anses mest drifvande. A Mörrums och
Stensnäs egor anträffas mergel. Af
egovidderna äro till Mörrum c:a 1/lfi
och till Elleholm 1/l- åker och äng.
Betesmarkerna äro ganska steniga,
synnerligast på höjderna, der äfven
bergsklippor uppskjuta, hvilka innehålla dels
grå, dels rödaktig granit, eller en
blandning af qvarts, fältspat och glimmer.
De mineralkällor, som finnas, begagnas
icke. — Hemmantalet är 43l3/24 mant.,
hvaraf 41 skatte, 1% krono, l7/24 frälse,
med 158 åboer. — Folkmängden var
år 1805: 1,751, år 1855: 3,498
personer. Enligt 1859 års
folkmängdstabeller funnos då 8 af presteståndet,
21 ståndspersoner, 27 borgare på
landet, 2,071 af bondeståndet, 1,083 alla
andra, s:ma 3,210; år 1860 var
folkmängden 3,299 personer. Uti hela
pastoratet uppgick folkmängden 1862 till
3,759 personer. Allmogen bibehåller
ännu den gamla välkända
Blekingsdräg-ten, utom en och annan af den manliga
personalen, som på senare åren börjat
antaga en nyare snitt på sin tröja.
In-husbyggnaden är merändels ett
envåningshus. Uthusen utgöras vanligen af
tvänne mot inhuset vinkelrätt stående
byggnader, oftast uppförda af sprängd
sten. En drängs årslön uppgår till c:a
80 à 100 rdr och en pigas till 35 à 40
rdr, oberäknadt kosten.
Hufvudnäringarne äro åkerbruk,
boskapsskötsel och fiske samt hittills äfven
bränvinsbränning. Sedan 30 år tillbaka
hafva enskiften och laga skiften öfvergått
nästan alla byarna. Åkerjorden är
lätt-brukad, utom der den styfvare leran
förekommer. Ängen är otillräcklig mot
den åkervidd som finnes, hvarföre en
del af gamla åkern, äfvensom de
nyodlingar, som dertill äro tjenliga, besås
med gräsfrö. Medelafkastningen af
ängarna uppgifves till 2 lass på tunnlandet.
Skogstillgången är ringa och består
hufvudsakligast af buskar och ungskog, utom
på ett och annat ställe, der
omtänksamma egare sparat sin skog.
Träd-slagen äro ek, bok, rönn, ask, sälj, asp,
al, björk, hassel, gran, tall och en.
Byggnadsvirke köpes från andra orter.
På bränntorf finnes tillgång. Biskötseln
är i aftagande, jagt idkas endast till
förströelse. Salpetertillverkningen har
nästan upphört. Tvänne tegelbruk
finnas och i Mörrums-ån 8 tullmjölqvarnar
med tillsammans 16 par stenar, sikt- och
grynverk. Fisket i Mörrums-ån är mycket
lönande, och orten har från äldre tider
tillbaka varit bekant för sitt laxfiske,
hvari äfven kronan eger del. Hvar och
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
