Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Hörrum.
Mörrum.
173
en hemmansåbo vet både sin ort och
tid, huru länge och hvarest han får fiska.
Hvart och ett ställe, der fiske förrättas,
har sitt eget namn; de äro: Kungsbron,
Grindarne, Trekaren, Capadosia, Norra
noten, Gispan, Mölleholmen, Stillet och
Honsten. Kungsådran lemnas öppen
för kronans enskilda fiske. Det
bort-arrenderas på 3:ne år hvarje gång genom
auktion, och uppgick arrendet derå vid
sisthållna auktion till 5,100 rdr rmt. De
hemman, som hafva del i fisket, måste
vissa tider om året inlemna en viss del
af sin fångst i laxboden till kronans
rätts innehafvare. Laxen fångas dels i
dertill byggda kar, dels tages den med
not och håfvar. Inskärsfisket är mindre
gifvande. I strömmen eger någon
flottning af timmer rum från Småländska
gränsen till lastageplatsen Svängestad
på en längd af 2 mil.
Afsättningsställen för socknarnas
produkter äro: Carlshamn, Sölvesborg och
Pukaviks lastageplatser.
Wekerums rote, 6V4 mant., som
afskiljes från den öfriga delen af socknen
genom Gillabrobäck, lyder under Bräkne
härad. Socknarne, hvaraf Mörrum är
moderförsamling och Elleholm annex,
utgöra ett regalt pastorat af 3:dje
klassen (förut af 2:dra klassen) och lyda
till Listers och Bräkne häraders kontrakt
af Lunds stift. Kyrkan, bestående af
skepp och chor med basiliketak och
rundel med hjelmhvalf, är byggd af
gråsten, hvitmenad samt försedd med
en rymlig läktare; hon fick 1846 en
förlängning i vester. Tornet är försedt
med ett större tornur. Sakristian blef år
1727 tillbyggd genom prosten Aqvilinii
försorg; öfver honom jemte hans fru ser
man i kyrkan ett epitaphium; äfven
finnas der trenne grafstenar med
inskriptioner.
Inom Mörrum finnas 4 och i
Elleholm ett skolhus samt 4 antagna
skol-lärare, som i dem meddela undervisning
för 597 barn. Kyrkokassan utgör 2,000
rdr. Under namn af Santesonska
stiftelsen har enkefru Gustafva Plitt
deponerat ett kapital af 10,000 rdr samt
kyrkovärden Lars Mattsson 2,000 rdr.
För första årens ränta af förstnämnda
kapital har ett fattighus blifvit uppbygdt.
Fornlemningar, Vid sydvestra sidan om
vattenfallet i Mörrums å jemte vägen
i ligger en sandås, hvarå räknas 34
bautastenar, af hvilka flera genom
grus-hemtning omkullfallit. Af dessa
bautastenar hålla de mindre fem, de större 10
fot i höjd. Säkerligen tillkännagifva
dessa stenar en valplats, der det, i en
forntid har gått ganska blodigt till. —
i I socknen förmärktes d. 7 Febr. 1862
häftiga och på hvarandra följande
jordstötar, af hvilka somliga voro så starka,
att å ett och annat ställe möblerna
flyttades i husen och marken remnade på
} V4 mil, så att en spricka i densamma
uppstod af 1 till 2 tums bredd. Under
konung Carl XI:s vistande i Mörrum
skall han en gång varit i lifsfara,
derigenom att en snapphane stod vid en
buske och riktade sin uppspända bössa
mot honom, som då for förbi; men det
skall hafva händt, att ett löf just i
detsamma kommit för sigtet, så att
mördaren hindrades derigenom från sitt uppsåt.
Af historiska tilldragelser må nämnas
följande: Under året 1564 infunno sig
Danskarne under grefven af
Schwarz-burg i Blekinge med 6 fänikor knektar
och 3 geschwader ryttare, hvilka
samlades vid Mörrums bro d. 27 Sept., i
uppsåt att hindra Lyckå fästnings
upp-byggande, hvilket ock lyckades
derigenom, att Svenskarne sågo sig tvungna
öfvergifva fästet. Den 21 Juli 1678
1 °
hade de Danska åter gjort landgång och
sökt att bemäktiga sig passet vid
Mörrum ; men major Bengt Månsson, med
I 200 Småländningar, bortjagade dem med
stor förlust. Då Danskarne åter efter
det olyckliga Pultawa-slaget inföllo i
landet, aflät general-guvernören i Skåne,
grefve Stenbock, den 17 Jan. 1710
från högqvarteret Mörrum ett bevekligt
bref till rikets samtliga inbyggare, dem
han med värma uppmanade att »gå man
ur huse» och samlas för att försvara
Skåne, som »är Sveriges brödkorg», och
i de andra provinserna, så att fienden må
förhindras i sitt uppsåt att tränga in i
Blekinge, gå till Carlskrona och förstöra
skeppsflottan. Detta sätt att skaffa folk
lyckades. Efter hand samlade sig stora
skaror ifrån fl^ra landsorter, och fastän
de voro illa klädda, illa beväpnade samt
oexercerade och i början hos fienden
väckte åtlöje, visade de dock, när deras
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
