- Project Runeberg -  Historiskt-geografiskt och statistiskt lexikon öfver Sverige / Femte Bandet. M-R /
182

(1859-1870) [MARC]
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

182

Nerike.

Nerike.

ena sidan om denna, också ett godt
stycke inåt gående sjö, till Öster- och
på den andra sidan till Westergötland,
och slutligen i vester till nyssnämnda
landskap och Wärmland, emot hvilket
gränsen är nästan rak och till
största delen utgöres af sjön Skagern och
den deri utfallande Letelfven. I öfrigt,
med undantag af Södermanlandssidan
samt de förutnämnda stora sjöarne, äro
gränserna höglända jned berg och
skogar, såsom de tvärbranta Kihlsbergen,
en utgrening af Norska fjällryggen eller
Kölen, och hvilka ligga vid norra
gränsen af Westmanland och Carlskogadelen
af Wärmland samt synas flera mil och
skänka i klart väder en vacker
anblick genom sina blånande konturer.
Nämnda bergs betydligaste toppar äro
Skåleklint, Jätteberget samt Garphytte
och Lekhytte klintar, ifrån hvilka
sednare äro vidsträckta utsigter, se den
särskilta artikeln om Garphytte klint.
Emot östra Westmanlandsgränsen ligger
den betydliga skogen Kägglan och emot
Öst- och Westgötalanden Tylöskogen
och Tiveden. Det inre af landet har
deremot ett flackt läge och visar sig
för den, som från norr, vester eller
söder nedkommer på slätten, såsom ett
verkligt lågland eller nederland samt är
den lägst belägna bygd af något
betydligt omfång, som Sverige har att
uppvisa så långt in ifrån hafvet. Deraf
har man velat finna härledningen till
namnet Nerike, såsom det nu officielt
skrifves, och hvilket namn skall betyda
Ner-riket (en sägen är Neris rike af
Neri Jarl); men en sednare forskare,
filosofie-doktoren Magnus Roth, i sin
akademiska afhandling, utgifven förlidet
år, begagnar formen Närike, och anför
till skäl derför, att namnet så
vanligtvis stafvas i en mängd gamla handlingar
från 1600-talet, hvilket stafningssätt
lärer bli destomera allmänt, ju längre
tillbaka i tiden man går, samt att
Närike skall betyda När-riket eller det
närgränsande rike, som Svearne
befolkade, sedan de spridt sig till
Westmanland och Södermanland, — ett
antagande, som han hemtat från en not
i Säves öfversättning af Snorre
Sturle-sons saga. Oaktadt denna hypothes
har mycket, som talar för sig, vilja vi

dock fortfarande skrifva Nerike.
Landet är, såsom förut sagdt, till största
delen ett slättland, ehuru ej af den
likformighet, som slätterna i Upland och
Westmanland. Midt på sin yta
upptager nemligen Nerikesslätten en samling
af mindre hällar, sträckande sig ifrån
Resta i Stora Mellösa till Hesselkulla i
Wintrosa, och dessutom träffas fyra
särskilda åsar, alla gående i norr och
söder, nemligen Lungersås, den ostligaste,
som stryker genom Göthlunda socken,
skjuter i Hjelmaren upp uti öarne
Win-ön och i Björkön samt fortsätter
sedermera genom Askers härad; den andra
åsen uppkommer norr om sjön
Wärin-gen, emot Westmanlandsgränsen, i
hvilken sjö den bildar Ödebyön, löper öfver
Glanshammar, uppstiger i tljelmaren uti
Essön och fortgår sedan genom Almby,
Skyllersta och Svennevads socknar; den
tredje börjar vid nordöstra ändan af
Kihlsbergen, går genom Örebro härad,
utefter Mosjöns vestra strand, och Kumla
härad, der den slutar i Lerbäcksmon;
och den fjerde sandåsen slutligen
stryker vester om Tysslingen, genom
Edsbergs, Grimstens och Hardemo härader
till nämnda mo. Största landthöjden
sträcker sig ifrån sjön Skagern nordost
ut till södra delen af Hjelmaren samt
delar Nerikes vattendrag, hvilka alla
skära de af förutnämnda åsar, som komma
i deras väg, i tvänne skiljda delar, hvaraf
de på norra sidan gå till Hjelmaren och
Mälaren, och de på den södra till
Wet-tern. Äfven till Wenern löpa några
mindre strömmar, nemligen de ifrån
sjöarne på vestra sluttningen af
Kihlsbergen. De anmärkningsvärdaste åarne
äro Trosa- eller Svartån, som kommer
från skogstraktarna söder om sjön
Möckeln i Carlskoga och går genom Olen,
Stora och Lilla Björken samt Toften
och Teen, alla i provinsens vestligaste
del, och genomflyter Nysunds,
Skager-hults, Tångeråsa, Ovistbro och Edsbergs,
Knista, Hidinge, Wintrosa och
Tyss-linge, samt Anstå socknar, skär
Örebro stad midtitu och utfaller, imellan
Längbro och Almby, i Hjelmaren; den
andra ån upprinner sydvest om
Wi-bysjön, genomgår denna och
Skarby-sjöarne, samt flyter sedan under flera
olika namn, såsom Wiaån genom Hack-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 06:49:08 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/hgsl/5/0184.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free