Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Nerike.
Nerike.
183
vads socken, Täbyån genom Täby
socken till Mosjön, Atterstaån genom
Gäl-lersta socken till Qvismarsjöarne, samt
utlöper sedan, under namnet Teljeån,
också i Hjelmaren; och äro stränderna
till denna å for det mesta ovanligt sanka.
På insjöar är särdeles Öster-Nerike
fattigt, och, undantagandes Sottern, den
största i Nerike, bli de öfriga få, som
finnas, nemligen Mosjön, Tysslingen
samt Westra och Östra Qvismaren, väl
slutligen genom aftappningar endast små
obetydliga vattenpussar. Wester-Nerike
är deremot i det afseendet något bättre
lottadt, men ingen af sjöarne är
synnerligt anmärkningsvärd, om man
undantager Tisarn samt Toften, som
utmärker sig för sina vackra, bugtiga och
skogbeklädda stränder, och Amlången i
Lerbäcks bergslag i landets södra del,
hvars botten innehåller en jernhaltig
jordart, liknande smedjeslagg. Nerikes
bergarter bestå, likasom annorstädes i
Sverige, till största delen af granit och
gneis, men landskapet innesluter tillika
en temligen betydande
öfvergångsbild-ning på slättlandet vester om Hjelmaren.
För den ofvannämnda gruppen af
mindre bergshällar, bildar den flolägriga
grunden en krokig yta, hvars norra gren
är den kortaste och minst betydliga;
den södra grenen innehåller deremot
kalk och den vestra alunskiffer.
Öfver-höljda af mäktiga alluvialbäddar af sand,
lera och mylla, visa sig lagren sparsamt
i dagen och aldrig mer än ett slags
lager på samma ställe, så att man ej
med visshet vet, huru de underbädda
hvarandra, utan blott genom analogi
med dylika lager i Öster- och
Westergötland, förmodar sandstenen vara det
understa och kalkstenen det öfversta
lagret. Jordmånen är i slättbygden
merändels en lera, som i vissa trakter,
der den är blandad med en betydlig
del mylla, eller i andra, der den tillika
är kalkhaltig och för
öfvergångsbildnin-gens skull i allmänhet lösare, visar sig
vara af utmärkt beskaffenhet; och i
mannaminne har Nerike icke varit hemsökt
af någon total missväxt. I skogsbygden,
utgörande den minsta delen, består
jorden af grus och ör samt en mindre god
lera. Malmtrakter finnas inom
provinsen åtskilliga, såsom jernmalmsfälten i
nordvestra delen, utgörande
Lekebergslagen, och i den södra eller Lerbäcks
bergslag, der äfven koppar- och förnämligast
koboltmalm förekomma; i nordöstra delen
emellan Wäringen och Hjelmaren, hvilken
trakt för det mesta består af tätt
sammanhängande kisgångar, finnas svafvel- och
anledning till silfvermalm. Invånarne,
särdeles i de öster, söder och sydvest
om Örebro liggande stora och folkrika
socknarne Mellösa, Kumla och Wiby,
äro utmärkta för välmåga och alla de
goda egenskaper, som hos Sveriges
allmoge åtfölja densamma. Deras dialekt
har en egenhet i det breda uttalet af
vokalen i. Karlarnes nationaldrägt har
fordom utgjorts af långa, vanligtvis blå,
svarta eller grå rockar, med
sockenmärken, utsydda med mörk tråd, mellan
knapparne i ryggen, och
Glanshammars-karlarne nyttjade röda uppslag på
ärmarne och rödkantade rock-kragar,
hvarföre de af grannarne kallades aborrar;
men sednare tiders moder och
tilltagande lyx ha nästan helt och hållet
förtagit detta förfädrens vackra bruk.
I bergslagerna har folket hurtigare lynne
än på slättbygden. Lerbäcks bergslags
invånare äro de minst välmående; men
utmärka sig för sitt högt uppdrifna
nubbsmide, så att nästan hvarje
bergsman, ja, tillochmed torpare, har för det
ändamålet sin lilla såkallade
sqvaltham-mare i någon å eller rännil. Af öfriga
rikets inbyggare kallas Nerikesboerna
»Etter-Nerkingar»; och torde den,
välmågan och oberoendet, åtföljande säkerheten
i sätt att vara, utgöra skälet dertill. I
administrativt hänsende hörer Nerike till
Örebro län, deraf det utgör största
delen, och hvarom vidare förekommer
under den artikeln; och i ekklesiastikt till
Strengnäs stift, dit det på biskop
Wilhelms begäran blef lagdt år 1167. Nerike
har i fordna tider haft sina egna
konungar, lydande under Uppsalakonungens
öfverhöghet, och af Nerikes-konungarne
märkas Sigar, Sigur eller Sigvedar, som
stred med sin broder, konung Amund;
Olof Skygne, hvilken var fader till
Westgöta-konungen Algots gemål, Alöv,
och morfader till Ingjald Illrådas
drottning, Göthilda; Alf, fader till Ivar
Wid-famnes gemål, som också hette Göthilda;
och slutligen Alfs son, Sporsnialler, som
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
