Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
184 Nettraby.
Nettraby.
dom låta höra sina ljufva toner. För
icke så lång tid tillbaka fanns i
socknen en mängd af härliga, lummiga träd,
af hvilka ett ej ringa antal nu fallit för
odlarens hand. Dock förefinnas ännu,
utom andra trädslag,%ek, bok, lönn, lind,
ask, rönn, asp, al, tall, gran och en.
Socknen, fördelad i 8 s. k. rotar,
innehåller på 0,450 qvadratmil land 355/6
mant., deraf 3/g mant. prestgård, 1/3 mtl
(Saltö) af fr.natur. Folkmängden utgjorde
1805: 1,469; vid slutet af 1860 utgjorde
den 2,034 personer. Ej mindre än 4
amiraler, chefen för konstruktionskåren,
1 eller 2 kommendörkaptener och flera
lägre officerare af flottan ega större eller
mindre egendomar, och hela församlingen
utgöres till mer än hälften endast af
ståndspersoner. De till Nettraby socken
hörande gårdarne ega i allmänhet ett
inskränkt egoområde. Enligt det af
församlingen i Mars 1859, afgifna utlåtande
i anledning af de utaf kongl,
finans-komitén framställde frågorna funnos å fasta
landet af socknen 66 sjelfständiga
hemmansbruk; årliga utsädet uppgifves till
157 t:r hvete, 301 t:r råg, 240 t:r korn,
313 t:r hafre, 23 t:r blandsäd, 28 t:r
ärter, 817 t:r potates, 150 U
rotfruktsfrö och 7 IU lin. Den odlade jorden
beräknades till 2,698 tunnl, samt den
naturliga ängen till 202 tunnl. Under
de sist förflutna 25 åren ansågs åkern
hafva blifvit tillökt med 1,040 tunnland
odaläng samt 290 tunnl. afrösningsjord.
Tegplöjning, vanligen till 6 alnars bredd,
är, sedan omkring 1850, efterhand
införd å en stor del af socknens gårdar.
Allmännast brukas den s. k. skottska
plogen, hvilken äfven finnes helt och
hållet af jern förfärdigad. Den första
grunddikning härstädes, medelst rörtegel,
verkställdes å Marielunds gård år 1858.
Antalet af underhållna kreatur beräknas
till 153 hästar, 287 oxar och tjurar,
683 kor, 170 ungnöt, 142 får och 300
svin; den spannmål, som årligen
användes för utfodring af kreaturen, till
1,600 t:r; för befolkningens eget behof
torde årligen åtgå omkring 4,000 t:r,
hvarefter det till afsalu öfverblifna
säkerligen öfverstiger 1,500 t:i\
Bränvinsbränning, som förr idkades å de flesta
af fastlandets gårdar, har, sedan 1840,
så minskats, att denna näringsgren vid
år 1859 utöfvats endast i ett mindre
v.
bränneri. Fiske idkas i Saltsjön och i
socknens förutnämnda åar och insjöar.
Biafveln, ehuru ringa, har under sednare
åren utvidgats. Ds inom socknen
befintliga verk och inrättningar utgöras af:
Ett bajerskt bier- och ölbryggeri i Westra
Nettraby, ett oljeslageri vid Esketorp,
en större tegelbruksanläggning, å
Lunna-ströms inegor, samt trenne mjölqvarnar,
en husbehofssåg, äfvensom en benstamp
vid Esketorp. Alla dessa verk äro
anlagda vid Nettraby å. Vid stranden af
Nettraby å, ej långt från dess utlopp i
en af Östersjöns vikar, ligger
församlingens åldriga tempel, omgifvet af den
med resliga träd beprvdda kyrkogården.
Kyrkan, hvars ålder är okänd, består af
tvänne medelst ett hvalf förenade
byggnader,»- skepp och chor. Vapenhuset,
derå öfver ingången läses: reparerat år
1793, utgör en tillbyggnad vid skeppets
södra långsida. Under samma tak som
vapenhuset finnes en Kaabska familjen
tillhörande graf, och på kyrkogården
ligga tvenne grafhus för stoftet efter
landshöfding Johan v. Kajalin och
amiralitetslöjtnanten Joh. Sjögreen. En
minnesvård finnes öfver kyrkoherden Johan
Qviding; en grafsten öfver den siste
Trossöbonden, Vittus Andersson. I
kyrkan ligger begrafven äfven
amiralitetskaptenen Jonas Dufva, adlad Anckarloo,
som skref sig till Borråkra. Pastorn vid
tyska församlingen i Karlskrona, Johan
Fr. Frank, erhöll 1729 Nettraby pastorat
till præbende. Svenska församlingen i
staden »ville haft det till præbende åt
stadskomministern». Nettraby
församling-bad, att konsistorium ville afstyra så väl
detta, som att den blefve anslagen åt
tyska pastorn. Barnundervisningen
bestrides, utom i fasta skolan, äfven i
enskilda mindre skolor. Såsom bidrag till
aflönande af en lärarinna vid skolan för
qvinnliga handaslöjder har fru
kammar-herrinnan Amalia Rappe år 1853
öfverlemnat en summa af 1,000 rdr rmt, och
af samma person lemnades 1862 ett
gåfvobref å lika stor summa, hvaraf årl.
räntan skall användas till fattiga skol-
o ~
barns beklädnad. Ar 1859 öppnades här
ett sockenbibliothek medelst sammanskott
af församlingens medlemmar. Utgifterna
i och för socknens å fasta landet
fattigvård ha. under årtiondet 1850—60,
endast undantagsvis öfverstigit 2,000 rdr
.2 4
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
