- Project Runeberg -  Historiskt-geografiskt och statistiskt lexikon öfver Sverige / Femte Bandet. M-R /
190

(1859-1870) [MARC]
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

190 Nittsjö.

Njurunda.

och Norra Kroken, Nittorp, Qvistbeck, Remmnbo,
Öster-Rya, Ståckrem, Spånarp, Tommared,
Öde-gjerde, Gislarp. Fr.hemman äro Elmas, Flathidt,
Gumsebo, Nygården, 1 1 Nittorp, 1 /2 Spånarp.
— Adress: Svenljunga.

Nittsjö. Tegelbruk i Rättviks
socken af Stora Kopparbergs län, jemte
lerkärl och kakelfabrik, der år 1861
tillverkades 43,000 st. taktegel, 59,000
st. murtegel samt 9,800 st. rörtegel;
egdes s. år af hr C. F. Wettergren.

Njawi (Strömmen). Nybygge uti
Luleå lappmark i Jockmocks församling
vid slutet af Saggatforssen, der
Tjo-motis och Skalkajaur taga sin början.
Det omgifves af höga skogsberg, som
äro på topparna glest beväxta; men
öfverhufvud synes vegetationen ej vara
sämre här än kring Gellivare myrar.
J. Engström yttrar i sin Resa genom
Norrland och Lappland, att intet bättre
ställe kan önskas för större
jernverks-anläggningar än härstädes, nämligen
ett jernverk vid Niavvi, det andra i
Parkjaursforssen, det tredje i
Wajkijaurs-forssen, 1/2 mil från Jockmock.
Kommunikationen .mellan dessa bergverk vore
behändig, och tillräcklig kolskog kunde
erhållas af skogarna kring Tjomotis och
Skalkajaur.

Njudungen är namnet på ett
forn-rike, hvilket skall hafva utgjort en del
af det nuvarande Småland och
förenades, jemte Wärend och Finveden,
sedermera med Tiohärads lagsaga. Det
utgjorde tidigt ett Östra och Westra härad
i den Wärendska lagsagan; men detta
rike har lemnat få spår af sin forntida,
högst sannolika sjelfständighet. En
isländsk saga, ehuru utan historiskt värde,
anses beröra detta fornrike. Det är
Krembres, skrifven, enligt G. Bondes
anmärkning, med afsigt att gälla som
en inhemsk skrift rörande Kirabrernes
för Romarne så väl kända värf. Som
Njudung hvarken har något, som vittnar
om dess ursprungligen sjelfständiga
rättsförfattning, eller folksägner om egna
konungar och dylikt, så synes tydligen,
att detta lilla rike blef förenadt med
sina grannriken, innan dess egna lag i
hann skrifvas.

Njurunda. Socken och regalt
pastorat af 3:dje klassen, uti Medelpads
fögderi af Hernösands län, belägen ll/2

mil s. s. o. från Sundsvall vid hafvet,
38’/2 mil norrut från Stockholm samt
63/4 mil söderut från residensstaden
Hernösand, gränsar i norr till Bottniska
viken samt Sköns socken; i söder
begränsas hon af Gnarps socken i Norra
Helsingland, från nämnda hafsvik till
Ort- eller Hornsjöbäcken, der i vester
Attmar socken möter och följer vestra
gränsen nära nog fram till Ljungan, der
Tuna socken vidtager. I nordvest möter
Sissjö byeskog, som lyder under
Sundsvalls stad. Hela arealinnehållet uppgår
till 68,327 tunnl. 16 kappl. = 382,634
qvadratrefvar, hvaraf 3,226 tunnl.
mossar, 11,205 tunnl. vatten. Uti denna
areal upptagas ej mindre Bråmö än ock
alla större och mindre holmar i
skärgården, hvaremot åtskilliga byars
egovälden inom Gnarps socken icke tagits
i betraktande. *)

Socknen har sitt namn af lappska
ordet »Njouran», som betyder elf med

*) Dels af äldre handlingar, dels ock af
"Wid-marks beskrifning öfver Gnarps socken synes,
att en -253-årig rättegång blifvit, under stor
bitterhet parterna mellan, förd om rågångens
rätta sträckning Medelpad och Helsingland,
eller förnämligast Gnarp och Njurunda
socknar imellan. Redan 1588 d. 30 Maj fällde
iinder-lagmännen Ewert Hindricksson från
Ångermanland och Jöns Claësson från
Gestrikland, biträdde af nämnd från hvar sina
provinser, i denna tvist det utslag, att rågången
skulle gå från Rönnbottenvikens södra udde
vid hafvet till Orreklint och vidare till
Ma-lungsflugg; dock att, derest rålinien, dragen
rätt fram mellan dessa punkter, komme att
e;å för nära Bolbv, knä då borde brytas förbi
densamma, för att sedan återgå iupå den
sålunda bestämda räta sträckan; hvarjemte
föreskrefs, att gammal sed skulle hållas i
helgd. Dessa vilkor åter gåfvo ny anledning
till rättegång, slagsmål och bitterhet. Först
den 26 Oktober 1835, då laga skifte öfver
Gnarps socken företogs till behandling af
förste landtmätaren Widmark, bragtes
ändtligen den ifrågavarande tvisten till ett
efterlängtadt slut. Forum var nu funnet, och
egodelningsrätten blef den »ort och det ställe,
som vederborde.» Genom utslag af den 4
Aug. 1836, af kongl. Maj:t under d. 11 Okt.
1837 faststäldt, har nämnde rätt nöjaktigt
afgjort gränsregleringsfrågan, hvilken dock ej
förräu år 1841, då kougl. Maj:t under den
29 April godkände den i socknen verkställda
afvittringen, kunde fullt bringas till slut.
Till följd häraf fingo Södergårds och Bredby
hemmansegare i Njurunda sig tillerkända 590
tunul. 13 kappl. samt Ortsjö byamän 592
tunnl. 10 kappland.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jul 3 20:59:37 2016 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/hgsl/5/0192.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free