Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Njurunda.
s I
Njutåuger. 195
afbildade och beskrifna i professor
Nilssons berömda verk om fornlemningar.
Lemningar efter ett kapell äro ännu
synliga på Qvitsle egor, hvarest stället
ännu liksom och i de äldsta
skifteshandlingar kallas »kapell-lägdorna.»
Sägnen förmäler att pilgrimsfärder fordom
anställts hit. Till fornlemningar torde
äfven få räknas följande ännu till
finnandes i folkets hjernor, der åtskillig
mer och mindre skadlig skrock och
fanatism ännu hvilar. I byn Solberg
blef nämligen en gosse angripen af
fallandesoten. Föräldrarne, som
ömmade för barnets lekamliga väl, kommo
nu på det rådet att »söka vis folke»
(som talesättet är). En dylik
vishets-makare åtog sig också patienten utan
ali tvekan och ordinerade samt lät
utföra följande kur. På yngsta brodern
öppnades åder och honom aftappades
en viss myckenhet blod, hvilken sedan
uppblandades med några örter och
undergick åtskilliga signerier. Af denna
sats tvangs den sjuke att intaga något
nio qvällar efter hvarandra, under hvilka
dygn den sjukes syskon blefvo
sträng-ligen förbjudna att sofva i föräldrahemmet.
Den man, som för författaren berättat
denna händelse och som sjelf tycktes
hafva ett blindt förtroende till dylika
»visgubbars» förmåga, försäkrade att kuren
lyckades; men andra sockneboer visste att
gossen än i dag led af samma åkomma.
0 n °
Ar 1686 inträffade konung Carl XI
1 Njurunda prestgård och gästade
dåvarande kyrkoherden, den gamle Jöran
Er. Edenius, om hvilken stiftets
herdaminne vittnar att »han var en mägta
skämtsam man, som vågade anställa
många upptåger till monarkens
förnöjelse», allt efter den tidens sed och
vana. Konung Carl XIV Johan har år
1835 på siu resa till Jämtland passerat
genom denna församling. Till minne
af detta besök restes samma år en
ganska vacker sten vid kyrkan, der
bro-hufvudet är beläget.
Socknens hemmantal var skiftadt 1860 i
255 delar och taxerades till 387,580 rdr,
härtill komma Galtströms jernbruk (se den art.)
tax. till 114,500 rdr, dito trenne finbladiga
sågar, tax. till 25,500 rdr, Mariefors, Stångeå
och Näsets tullqvarnar, tax. till 11,100 rdr,
Stångeå garfveri och pappersbruk, tax. till
10,000 rdr, åbyggnader vid Svartviks
lastageplats, tax. till 35,000 rdr, 135 torp tax. till
54,980 rdr; summa socknens hela tax.värde
630,120 rdr rmt. I bevillning för eg.rätts-afg.
erlades 775 rdr, för inkomst efter IJ art. 529
rdr rmt. Byar och gårdar: 1,:Vo/( oförm. mtl
Armplågan, areal 5,753 tunnl., hvaraf 177 äng,
resten är skog och ulmark; i denna finnes
största egolotten på 74 mål, tax. till 13,81)0
rdr. — 10 mål Armsjön, 14’/j Björkön egas
af Galtströms bruksegare. 3/4 mant. Frestbolet,
tax. till 8,500 rdr, med 18 tunnl. åker, 123
äng, hela arealen 464 tunnland. — Större byar
äro: Berga, Bunsta, Bredbyn, Dingersjö, Gästa,
ffellgnm, Juni, Mai, Mjösund, Nolby, Nyland,
Of vansjö, Skedbo, Skottsund, Solberg, Svala, A,
Ängjom. Mindre hpmman äro: Backa, Baggböle,
Berge, Bredbyn, Bölen, Godemaj, Hamn, Högen,
Myre, Näset, Ortsjö, Qvitsle, Rotvik, Räbbgård,
Strängsta, Skärsätt, Slätt, Stångom, Svedje,
Södergård, Torrsjö, Uf berg, Weda, Westbo,
Westerbyn, Wärsta.
Största hemmantalet har Nolby, största
arealen har Armplågan, största åkervidden
Bredbyn, största ängsmarken Nolby. — Adress:
Sundsvall.
Njunnas. Ett nybygge och troligen
det nordligaste i Luleå lappmark, 2 mil
från Qvickjock. Till detsamma hörer
ypperlig jord, belägen i en skön dal vid
foten af det snöklädda Njunnas-fjellet.
Rundt omkring nybygget växer gräset
och blommorna alnshöga, och
snösparf-ven qvittrar bland björkarne, som här
stå resliga och skönt grupperade kring
en fjellbäck. Vilda vinbärsbuskar och
vild hampa växer här flerstädes, jemte
hägg, rönn, al, vide, lingon och
blåbärsris. Här blommar hjortronbusken,
myosotis, pingvicula vulgaris, viola
biflora och rubus articus växa rundt
omkring. Ingenstädes i det nordliga
Lappland lär vegetationen vara så rik och
skön, som i denna fjelldal. Till
nybygget hörer den l/2 mil härifrån liggande
Tarrajaursjön, der nybyggaren erhåller
sitt behof af röding, som, jemte komjölk
och litet bröd, utgör hushållets enda föda.
Njutånger. Annex-socken till
En-ångers pastorat, är belägen uti Norra
Helsinglands fögderi af Gefleborgs län,
l1/’» mil s. s. v. från Hudiksvall vid
hafvet, omfattar en areal af 0,975
qvadratmil, 0,035 äro vatten (i denna areal
äro Långvinds och Nianforss bruks
kapell inberäknade). Socknen är belägen
vid hafvet och har i allmänhet en ojemu
och bergig mark. Uti fjärdarne idkas
godt strömmingsfiske. Redan i slutet af
1500-talet syntes här råda mer allmänt
välstånd, än i någon annan del af landet.
Utom fisket i Hafssjön och i Iggesunds
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
