Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
198 Norrbottens Lån.
fortfor dermed hela den påföljande starka
vintern.
Noor. Tre mant. frälse-säteri (deraf
2 mtl nytt, 1 mtl gammalt) uti Bro
socken och skeppslag af Stockholms län,
beläget nära Osmarens norra strand,
utgör, med qvarn och såg samt 17/8 mtl
Gryta, ett gods, hvarför i eg.rätts-afgift
erlades, år 1861, 68 rdr 97 öre, och
sam s. år egdes af enkefru U.
Sköldebrand, som derjemte innehade fr. räntor
af 10 mant. (hvarför i eg.rätts-afgift
erlades 33 rdr 71 öre). Noor tillhörde
1612 slägten Bjelke, på 1640-talet
presidenten Gabriel Oxenstjerna, omnämnd
under art. Margaretælund uti Oster-Akers
socken; Noor kallades på hans tid
Nordvik. Egendomen kom derefter genom
gifte till öfversten Evert Horn och
förblef inom slägten till 1728. Eru Elsa
Suudel, lödd Dankvardt, köpte år 1770
gårdeu af korporalen, grefve Gabr.
Oxenstjerna; enligt Anrep stiftades Noor till
fideikommiss af krigskommissarien Georg
Peter Sun del. Efter kapten Georg Pehr
Stjernheims (en brorson till förutnämnde
krigskommissarie Sundel) död på Noor
1830 tillföll egendomen med dennes
syster kaptenen Henrik Hård af
Segerstad, med hvars dotter den åter öfvergick
i kaptenen Gustaf Erik Sköldebrands ego,
död 1850. Under kapten Stjernheims
tid gjordes vid egendomen, som är
försedd med en ansenlig åbyggnad,
betydliga uppodlingar.
Noor. By, är belägen emellan
sjöarna Wikern och Saxen, och anses vara
den äldst bebyggda inom Nora socken af
Örebro län. Dess åkerjord, 70 tunnl.,
består, dels på sjelfva näset emellan
sjöarne, af bördig lerjord, dels omkring
de nuvarande gårdarne, som anses förr
hafva stått på detta näs, af kall och sur
stenjord. På sina ställen finnes
dessutom nyodlad dyjord. Angsremsor efter
Wikerns strand samt dålig stenslåtter
utgöra 19 tunnl. Skogsmarken, 1,362
»tunnl., är till l/;J:del utmärkt växtlig,
men ^delar bestå af skarpa åsar och
ovanligt stenbunden mark; betet är
ganska godt. På skogsmarken finnas
malmanledningar både af jern och blyglans,
hvilka föga blifvit undersökta; deremot
huggas goda qvarnstenar af en tät och
fast glimmer, som låter klyfva sig uti
Norrbotteus Län.
ovanligt stora och jemna hällar, och
hvaraf en del är helt ljusgrå eller nästan
hvit. Till Noors by hörer hälften af den
I säkallade Noorsöken, en
allmänningrs-trakt, belägen emellan Westgöthyttan och
Staksund, som är af föga växtlighet.
Tvenne hemman af Noor höra till
Skrikar-hyttan, de 2:ne andra till
Westgöthyt-tan, sedan deras e°:en hvtta år 1807 eller
1808 blef ödelagd.
Nor Kontrakt af Carlstads stift,
bildadt 1788, utgöres af 3 pastorat: Nors,
By och Mülesviks (se dessa artiklar), och
beboddes 1860 af 20,232 personer.
Nor. Konsistorielt pastorat afl:sta
klassen, hörande till Nors kontrakt af
Carlstads stift, utgöres af socknarne Nor,
Segerstad, Grum, Borgvik och Ed eller
hela Grums härad (till hvilken artikel
hänvisas). — Nor, modersocken,
belägen uti Grums härad af Carlstads län,
1V2 mil vester från Carlstad, vid
We-nern, omfattar i areal 0,960 qvadr.-mil,
deraf 0,030 äro vatten. Marken är i
allmänhet bergig. Rådande jordmånen är
sand och lermylla, ringa lera. Hafre är
| allmännaste utsädet. Flera hemman hafva
väl skog till husbehof, men andra lida
brist derpå. Midt igenom socknen
flyter Norselfven, som kommer från
Lys-viks socken, går igenom Fryken (se den
art.) till Wenern, der hon bildar en
hamn. På denna elf nedflottas en stor
mängd sågstockar. Nor förmenas af
Fernow hafva blifvit moderkyrka efter
Digerdöden och att Grum förut varit
häradskyrka. Af kyrkoherdar förtjenar
nämnas Erlandus Gudmundi, år
1598kontraktsprost öfver Vester-Sysslets kontrakt,
var flera gånger riksdagsman, död 1630.
Genom sina 15 barn blef han stamfader
för en mängd in- och utrikes bosatta
slägter, hvilka Fredrik Fryksell
uppräknar i sin Wärmlands-slägtebok.
Enkefru prostinnan Ulr. Kullgren har
upprättat tabeller öfver Erlandi ättlingar,
de utförligaste vår genealogi eger;
tabellerna hafva form af ett stamträd,
hvarå 1858 kunde upptagas 5,000
ättlingar. Der yttras: «näppeligen kan
historien framvisa någon svensk undersåte,
från hvilken så många värdefulla
personer härstamma, som från denne man,
såväl statsmän som hjeltar, såväl
vetenskapsmän och lärde, som prester, såväl
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
