Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Nordhalla.
Nordingrå.
skall vara en bland de äldre i landet.
Socknen kallas äfven i gamla handlingar
Närderön.
Folkmängd Hemmanstal Eg.rätts-afgift.
1805 — 1860 sk. kr. 1860
236 - 281. 7 1/2. 1. 31 rdr 43 öre.
Hemmanstalet (eller 47 59/296 tunnl.) är skiftadt
i 35 egolotter, hvaraf den största är 3 6/37 tunnl.
Westanede (eg.rätts-afgiften är 1 rdr 82 öre).—
Vidare märkas af gårdar 1 3/4 tunnl.
Prestbordet, 3 63/148 tunnl. Backen, är fourirs-boställe.
Öfriga hemmanens namn äro Böle, Gällsta, Håf,
Tivarsgàrden, Trusta, Werkön, Älsta, Önsta.
Fem torplägenheter finnas. Socknen ligger 1 1/2
mil från adressorten Östersund.
Nordhal.a. Egendom, af två och
3/4 mant., belägen i Skaraborgs län, l 3/4
mil ifrån Lidköping, 2 1/ mil från Skara
och 3 mil från Foglaviks jernvägsstation
samt 1/2 mil från Jungs gästgifvaregård.
Egendomen, som består af god och jemn
lerjord, har, enl. nyligen upprättadt laga
skifte, 1,052 tunnl. jord, hvaraf c:a 700
tunnl. åker i eget bruk, indelad i
cirkulation med 7 skiften; c:a 250 tunnl.,
jemväl i cirkulation lagd torparejord och
resten ängslindor och betesmark.
Nordhallen. Bv uti Are socken af
Jämtlands län, på 8 1/2 tunnl., 1 mil
ofvan om Dufeds skans, är märklig af
konung Carl XLs besök här, då han 1686
besåg gränsen och fästningarne i orten,
och hvarunder han hvilat om natten på
en bänk med sadel under hufvudet. Vid
denna by träffas svart takskiffer. I
Nordhalls sjö utfalla Ena och Handöls elfvar
medelst ett stort fall af öfver 30 alnar.
I detta fall skola både elgdjur och
björnar omkommit; hvarföre ock Nordhallens
byamän skattat för detta djurfänge.
Norrflärke. Gästgifvaregård i
An-germanland, hvarifrån skjutsas till
Gallsjö i s. o. och till Brattsjö i s. v.
Nordingrå. Regalt pastorat af l:sta
klassen, hörande till Ångermanlands östra
kontrakt af Hernösands stift, innefattar
socknarna Nordingrå och Ullånger (förut
äfven Wibyggerå socken) med 99 3/4 mtl,
och beboddes 1860 af 4,576 personer.
Nordingrå, modersocken, belägen uti
Norra Ångermanlands fögderi *) af
We-ster-Norrlands län, 5 mil n. n. o. från
Hernösand, i söder, öster och norr till
största delen kringfluten, sammanhänger
med och gränsar i s. v. till Nora, i v.
*) Hit förflyttadt från det södra, enl. Kongl
brefvet den 11 Febr. 1811.
till Skogs och i n. v. till Ullångers
socknar. Längsta utsträckningen är i ö.
och v. 2 1/2 mil, största bredden i n.
och s. är ungefär af lika längdmått;
hela egovidden utgör 39,408 tunnland,
deraf 2,141 mossar och sjöar. Af på
kusterna inskjutande fjärdar och vikar
må nämnas Ullångers-fjärden, hvilken
åtföljer socknens hela norra kust och
åtskiljer Nordingrå-landet från Ullånger
och Wibyggerå, och derunder bildar en
djup vik mellan Fernsvik och Walto.
Omne och Edsätters fjärdarne,
Norrfällsviken, Räfsöviken, Hummelviken samt
Bönhamn och Barstaviken intränga alla
från östra stranden. På socknens södra
kust eller s. k. rotsidan träffar man
Sörfälls-, Ådahls- (i gamla handlingar
stafvadt dels Oldaal, dels Ohldahl), Sörle
och Kåstavikarne samt Häggviken,
utanför hvilken sistnämnda man inkommer
i Gofviksfjärden. Alla dessa uppräknade
vikar äro strömmingsfiskelägen, varande
de förnämsta af dem försedda med
ka-i pell. Ibland de flera holmar, som pryda
socknens skärgård, må nämnas:
Långsön, Långskäret, Jermesön, Bäckerholmen,
Kroku-, Nargretsgrundet,, samtliga under
sommartiden tillhåll för fiskare och
skärbönder. Af socknens många höga berg
hafva sjöfarande god land känning. De
förnämsta äro Räfsöklubben och
Skärstensgubben eller Högbonden. Inuti
landet äro följande berg af betydlig höjd:
Omneberget, kält och obehagligt, likvist
träffas här och der lönn, lind och
hassel, som eljest icke växa vildt här, samt
några sällsynta alpväxter; Gåsnäsberget,
Kåsta, Ringkall, det sednare med ett
gammalt vårdtorn och ett stenkummel,
Ödens-, Sunds-, Körnings-, Mädans- och
Dahlsbergen.
Af insjöar, till antalet omkring 50
eller öfverhufvudtaget en för hvarje by,
är Wågsfjärden, som ligger i hjertat af
socknen, störst. Han omsluter utom
flera smärre holmar, (ibland hvilka må
nämnas Körningsholmen, märkvärdig för
en der befintlig jättegryta), äfven en större,
kallad Ön eller Prestön om 17 selands
skatt, hvaraf 14 tillhöra prestbordet.
Genom Jernsta-ån emottager han de
vatten, som komma från Wennersta-,
Mälands-, Åsängs- och Binböles sjöar, och
genom Jeresta-ån de vatten, som samlas
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
