Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Nordingrå.
Nordingrå.
bidraget och kommunala afgifterna till
14,000 rdr rmt. Åkerjorden upptager
2,059 tunnl., ängen 3,655tunnl. Skogen,
som jemte utmark upptager 31,401 tld,
är för socknens behof fullt tillräcklig.
Den består hufvudsakligen af gran.
Löfskog, såsom björk, al, asp, hägg, rönn
och vide, förekomma rätt ymnigt i
backarne. Om byggnadssättet må
anmärkas, att till takbetäckning å
byggnaderna hafva, i stället för näfver med
takved, stickor börjat blifva allmänna.
I byar vid sjökusten brukas taktegel,
som hitföres af Gefle fiskare.
Socknens namn Nordingrå, i
sockensigillet Norlangera, efter den i orten
vanliga munarten Nörlingrå eller
Närlingrå, skulle efter Abr. Hülphers vara
härledt af församlingens belägenhet norr
om Nora och Ångermanån, enligt andra
af Niord och det fornnordiska ordet
angir (plur. af angur vik), enligt åter
andras förmodan skulle det vara
sammansatt af Nordinge äng och rå-råd,
och skulle således Nordingrå betyda
Norrängshägnaden. Den gamla kyrkan,
hvaraf nu blott ruinerna äro i behåll,
skall hafva blifvit uppbyggd i 12:te
seklet, men flera gånger tillökad. Nya
kyrkan, 70 alnar lång, 30 alnar bred,
hvartill grunden lades 1820, blef
färdigbyggd med torn, golf och bänkar 1825,
kyrkogårdens omhägnad och kallmur
fullbordades 1827. Kyrkan belades år
1846 med plåttak och’år 1847
anskaffades till kyrkan stegportar af jern.
Bildhuggeriarbetet å predikstolen,
altaret och läktaren med anbragta vackra
ornameuter, förfärdigades af
bildhuggaren Jonas Edler från Jämtland, i början
af år 1828. Bland antika ornamenter
förtjena anföras: Ett gammalt
märkvärdigt altarskåp, föreställande dels i väl
utförd oljemålning på dörrarne, dels i
rikt förgyldt bildhuggeriarbete i det inre
af skåpet, alla hufvudhändelser, hörande
till vår Frälsares historia. Detta
konstverk skall vara förfärdigadt i något
ka-tholskt land, och enligt sägnen är det
upphemtadt hit såsom strandgods. En
på trä målad tafla med porträtter i
oljefärg, föreställande Jesus med sina 12
lärjungar, är med skicklighet utarbetad. En
gammal predikstol med inskrift: »Under
fejden med the Danske, är ett löfte
gjordt om en predikstol, när Gud
täcktes välsigna H. Maj:t Kon. Carl XI med
fred, begyndt 683 och så fullbordadt
687 den 3 Sept. genom M. Christierni
Bozæi p. et præp. omsorg —.» Några
af pastoratets kyrkoherdars namn må
här förvaras åt minnet: Nicolaus var
1345—58 curatus i Northungerad och
Angermanniæ præpositus. Henricus
Engelberti, som underskref Uppsala mötes
beslut, såsom prost öfver Ångermanland.
Magister Nicolaus Olai Bozæus
(allmänneligen kallad mäster Nils) kyrkoherde
1634, död 1674. Denne mäster Nils
är namnkunnig för sin goda ordning och
stränga kyrkotukt, hvarigenom han
mycket bidragit till ortens skick och
seder; bevis härför finner man ur en af
honom sjelf förd kyrkobok. Sonen
Christjernus N. Bozæus, som
efterträdde fadren, ådagalade mycken nit om
kyrkobyggnaden och dess tillhörigheter.
Mag:r Hans H. Omnberg, bondeson från
Omneby, kyrhoherde här 1710, dog som
kontraktsprost 1732; hans son 01. H.
Omnberg, th. doktor i Greifswald,
hitkom 1756, men dog redan 1757.
Doktor Laur. Ol. Ramström, bondson från
Ramsås, död 1778. Doktor Renström,
kontraktsprost 1809, stiftsfullmäktig vid
riksdagarna 1809, 10, 12, 15 och 17,
död 1834. Mag:r Jonas Nordberg,
bondson från Kråksta, kontraktsprost
1846, död 1854. Af 21 personer, födda
inom församlingen och merändels
utgångna ur fattigdomens sköte, och som
beklädt mer eller mindre betydande
tjenster inom kyrkan eller läroverken, må
nämnas: komminister Mathias Medenius,
bondson från Mädan, död 1669.
Prosten i Carlshamn 0l. L. Orstadius,
bondson från Orsta, död 1711. Mag:r 0l.
H. Nording, bondson från Jernsta, död
1713. Mag:r Joh. Laur. Tollsten, prost
1784, död 1765. Theol.prof. i Uppsala
Petr. M. Ullen, bondson från Ulfvik,
död 1747. Theol.doktorn Johan
Häggblad, bondson från Mädan, död 1832.
Barnundervisningen besörjes i en fast
skola, der klockaren är lärare; skolan
har dock hittills varit föga besökt. I
anseende till det långa afståndet till
läkare och apothek, inrättades här på
1820-talet ett s. k. socken-apothek, som
med berömvärdt nit sköttes af dåva-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
