- Project Runeberg -  Historiskt-geografiskt och statistiskt lexikon öfver Sverige / Femte Bandet. M-R /
214

(1859-1870) [MARC]
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Nordingrå.

Nordkärr.

rande klockaren J. H. Gillöf, men efter
dennes död nedlades. Sedermera liar
församlingen i förening med
nästgränsande, gjort anhållan om särskild läkares
anställande. Fornlemningar: Utom de
fornminnen, som redan äro anförda, må
tilläggas, att på Paddtjerns utjord under
Saltsåker, skall finnas en runsten. Denna
länge af fornälskare eftersökt, har ej
kunnat påträffas; några förmena, att den
blifvit använd såsom en grundsten till den
torpåbyggnad, som på nämnda utjord
numera är uppförd. Dessutom märkas vid
Själands by 2:iie ättehögar och en
runsten, samt en ättehög i sandåkern på
Prestbordets egor. Uti Nylands by
synas ännu i dag grundstenar till en
forntida byggnad, och en sägen förmäler,
att kyrkans byggande derstädes först
varit tillämnad. En mängd fornsägner
om röfvare, jättar och troll, omtalas än
af äldre personer och åhöras med nöje
af de yngre. Vi inskränka oss att
uppgifva orterna, som stå i sammanhang
med dessa berättelser. Så berättas
vidunderliga historier om Barsta kulle och
om grottorna i Omne- och Mjösjöbergen.
På vägen från utjorden Klocke till
Edsättersfjärden skall finnas berg med
märken, liknande en menniskas rygg och
fötter, som en jätte vid namn Klock
skall ditsatt, då han, för att få vägen
bredare, vände ryggen mot det ena och
benen mot det andra berget, samt
sålunda åtskiljde dem flera hundrade alnar
från hvarandra. Likaledes finnas sägner
och sånger om en annan jätte Ramon
den Unges
bedrifter: han skall hafva bott
i Ramåkern, en utslått, som begränsas
af skog på 3:ne sidor och Algsjö-sjön på
den fjerde. På vägen åt Edsätter och
Räfsön mötes man vid Robron af en
härlig, fast hemsk anblick. Lodrätt vid
vägen höjer sig neml. det s. k.
Robroberget, ett ganska märkvärdigt berg,
såväl i anseende till dess tvära och
lod-rätta höjd, utgörande 100 alnar, som
ock derföre, att det å sin tvärbranta
sida är försedt med 3:ne stycken i
pelarform, liksom af menniskohand
sammanfogade, likformiga stenar, liknande
en gammal ruin af en fästning. Bergets
svarta och dystra utseende samt dess
belägenhet vid vägen, der man på en
svag och bräcklig bro färdas öfver ett

svindlande bråddjup mellan tvänne i
hafsfjärden utskjutande hällar, ingifva
ovilkorligen den resande fasa. — Ord. tingen
inom Nordingrå tingslag, som omfattar
Nordingrå gamla pastorat, hållas å Äskja
gästgifvaregård i Ullångers socken.

Byar och Gårdar: Uti" kameralistiskt och
historiskt afseende förtjenar anmärkas, att Barsta
hemman för omkring 120 år sedan varit
kronans tillhörighet, då kyrkoherden Joh.
Kenze-lius inköpte det till fäbodeställe, försåldes
sedermera till fiskläge åt Hernösands magistrat,
af hvilken det föryttrades till bonden Jonas
Persson, då det åsattes 4 selands (1/6:dels mantal)
skatt. — Bärsnäs (sedan 1680-talet Bergsnäs)
by, som nu innehafves af bönder, skall fordom varit
kungsgård. Traditionen förmäler, att i en
aflägsen forntid bodde på kungsgården i Bjertrå
Norrlandens öfverkonung Giröder, under hvars
öfverherrskap stodo de smärre fylkeskonungarne
i landet. Vid denna tid, heter det vidare, bodde
en sådau fylkeskonung på Bärsnäs, och en
annan vid namn Gudmund i Ullånger. Namnet å
den förre förmodas varit Bäri eller Beri.
Hülphers berättar, att en pastor i orten, vid namn
Dominicus Nicolai, år 1569 tillbytt sig denna
egendom mot Ledinge by eller skattegård i Wallby
och Uppland, och att derpå skall finnas
bytesbref af Johan III. Byn, l 1/12 mtl, har en
egovidd af 248 tunnl., deraf 36 åker. — Neder
Grista,
som nu lyder under Saltsåker, och förut
skall hafva tillhört Grista by, är, enligt sägnen,
pantsatt till Saltsåker för 0 plåtar. Socknen
innehåller 70 391/?20 mtl, hvaraf 67 421/720 mtl
skatte, skiftade i 192 delar; härför betaltes 1860
i eg.rätts-afgifi 355 rdr 76 öre. — 2 23/24 mtl
prestgård, klockarebostället 1/6 mtl. Byn med
största jordrymden är 3 21/32 mtl. Mjellom med
Björnån, 6,776 tunnl., hvaraf 117 åker, dernäst
äro 2 1/6 Räfsön, 2,334 tld, hvaraf 60 åker,
3 11/12 Omne, 1,721 tld, hvaraf 103 åker, 3 5/l2
Häggvik, 986 tld, hvaraf 101 åker. — 2 15/24
Mädan, 1,738 tld, deraf 90 åker; —minsta byn
är 11/48 mtl Grista, 135 tld, deraf 10 åker.—
Öfriga byar heta: Bindböle, Bergsåker,
Bäckland, Odén, Bjömås, Barsta, Edsätter Fröstvik,
Fernsvik, Fällsvik, Gärde, Gåsnäs, Håll,
Hvalmsta, Hyndtjern, Jernsta, Jeresta, Kjörning, Kåsta,
Lidböle, Mäland, Mjösjö, Mädan, Nyland, Näs,
Omne, Orsta, Rökstå, Sebeng, Salberg, Själand,
Sörle, Sund, Tollsätter, Ulf vik, Wennersta, Weda,
Westervaltö, Åsäng, Ådal, Algsjö, Ofverveda,
Ostansjö, Ostervalto, Öhn.
Jernsta, Omne,
Älgsjö
och Jensta sågar. Vid Fröstvik och Mädan
finnas hästmanglar. — I Sv. Adelns ättartaflor
uppgifves en gård Bindtjern såsom belägen i denna
socken, der bonden Peder Ericsson lefde 1490
och 1510, samt var farfader till professor
Martinus Erici Gestrinius, död 1748 (1648?); dennes
son åter, som var en tapper krigare, blef adlad
med namnet Leijonsvärd. — Adress: Ullånger.

Nordkoster. En ö i Kattegat (se
Koster-öarne); här finnas 2:ne fyrar, en
stillastående och en blinkfyr.

Nordkärr (Nordenkiier). Ett mtl
fr.-säteri, i Holms s:n, Nordals härad af Elfs-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 06:49:08 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/hgsl/5/0216.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free