Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
florn.
Norrala.
219
terna Grubbenhjelm och Grubbenfelt.
Kyrkan är sednast ombygd 1766—7,
med bibehållande af tornet från 1633,
som dock påbyggdes 1784. Socknen
har vanliga kassor samt donationer för
fromma ändamål af Holmström,
Sallan-der och Olof Henriksson, sockenstuga
af sten m. m. — Af fornlemningar
omtalas en runsten i kyrkan och
källaremurar efter en byggnad, som biskop
Henrik Tidemanni skall ha låtit
uppföra vid biskopsgården.
Folkmängd Hemmantal Eg.rätts-afgift.
1805 — 1860 sk. kr. fr. år 1860.
f634. 786. 2.U. 4$. 6. 246 rdr 83 öre.
Under katbolska tiden hafva kyrkliga stiftelser
egt 17 gårdar och kloster 3 af socknens 40
mtl enligt 1700 års jordebok. På 1600-talet har
större hälften tillhört adel, men mestadels
genom reduktionen gått ur dess händer. Gårdar
och byars 1 mtl Normlösa, häradshöfdingboställe.
Det anslogs härtill, vid indelningen uuder kon.
Carl XI, uti den då af 4 härader bestående
domsagan och har vid delningen af jurisdiktionen
bibehållits till de afsöndrade häraderna "Wifolka
och Walkebo. — 1 mtl Normlösa, prestgård. —
1 mtl Norra Carleby är indraget mil.-boställe. —
Största egendomen är 1 mtl Goflösa Herregården
jemte Vg ibm, med qvarn (eg.rätts-afgift 30 rdr
40 öre); eges af Peter Nilsson. — 1 mtl rusth.
Norra Carleby, */2 ibm (eg.rätts-afg. 11 rdr).—
Öfriga hemman äro: 1 mtl Brynstorp, 5 V4 mtl
Nederlösa, 4 mtl Stora och Lilla Skonberga,
Torpa, alla skatte; 5 mtl frälse Stora och Lilla
Skonberga, 1 mtl Östanbeck.— Nedherlösa nämnes
1376 i egendomshandel mellan Bo Jonsson och
Magnus Niclissons enka. — Adress: Linköping.
Nom. Ett stångjernsbruk i
Hedemora socken, Näsgårds fögderi af Stora
Kopparbergs län, ligger lV2 mil
vesterut från Hedemora stad och har 2
stång-jernshamrar för 3 härdar; var förut
privilegieradt till 1,600 skU.:s smide, men
har nu mer oinskränkt smidesrätt, med
egen tackjernstillverkning vid Norns mas*
ugn, privilegierad 1761.
Stångjernstill-verkningen 1861 var 2,299 skU eller
8,093 centner. Tillhörande
landtegendom består af hemmansdelar i
recogni-tionsskogs- och skattehemmanen Myrbo,
Fallet, Finngården, Schedvibacken,
Abelstorp samt bruksgården och prestbostället,
tills, utgörande 65 daler, Norrby
fäbodar samt 3/4 hemman i Söderbärkes
socken; egendomen inom Hedemora socken
taxerades 1862 till 86,600 rdr rmt.
Bruksegendomen har åtminstone ifrån 1845 I
tillhört ett bolag, hvars disponent är
kammarherren och riddaren N. Tersme- j
den, boende på Hessle egendom. Vid
bruket finnes en kapellkyrka. Plär har
man funnit minnesmärken efter Hans
i Steffens, de nya blåsbäljornas uppfinnare,
bestående af i smått tillämnade
trä-bäljor, pumpkolfvar med jern och
kopparfjädrar, som utvisa flera tankar och
försök, innan han påfunnit bästa sättet.
Norrala. Konsistorielt pastorat af
2:dra klassen, hörande till Helsinglands
Östra kontrakt af Uppsala stift, utgöres
af Norrala och Trönö socknar samt
innefattar 87 !/6 mant. och beboddes 1860
af 3,170 personer. — Norrala,
modersocken, belägen uti Södra Helsinglands
fögderi af Gefleborgs län, 21 mil från
Uppsala och 3/4 mil från Söderhamn,
omfattar en areal af 1,336 qvadr.-mil,
hvaraf 0,040 äro insjöar. Rådande
jordmånen är så kallad lättjord; i
Norrala-dalen sträcker sig sanden närmast
flodbädden förbi kyrkan och sålunda nära
till hafvet; skog växer till det nödiga
behofvet. Uti fjärdarna, som från
hafvet inskjuta, är godt strömmingsfiske.
De flesta byar äro belägna omkring ån,
som här utfaller i Söderhamns-fjärden.
Inom historiens gräns ligger den tid,
då den lilla insjön Sidviken, belägen
invid byn Svartviken *), ännu var en
sjöhamn. Aboernas antal och hemmantalet
för år 1625 uppgifvas, det förra till
92, det sednare till 56277/768 mtl. Ar
1861 funnos 159 åboer. Folkmängden,
som år 1805 var 1,399, uppgick 1862
’till 1,937 personer; hemmantalet var
5419/24 mant. skatte, 3/4 kr.; i bevillning
för eg.rätten erlades 219 rdr 58 öre.
Helsinglands apostel, den helige
Stef-fanus eller Staffan, vistades mycket i
denna socken."" Han var en ifrig och
nitfull man uti sitt heliga värf,
hvarigenom han ock uppbragte mot sig dera,
som höllo fast vid sina fäders gudar.
Förföljd och stadd på flykt, skall han
hafva blifvit upphunnen på
Tönnebro-skogen, der han öfverfölls och dödades.
Tönnebro, gränsskilnaden mellan
Helsingland och Gestrikland, antages varit
stället, der detta skett, och skall deraf
fått namnet Mordbäcken, ehuru detta
namn lärer ej betyda annat än skogs-
*) En hamn vid Svartesund omtalas i
Hel-singlagen uti medeltiden.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
