Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
224 Norrbottens Lån.
Norrbotteus Län.
vida floderna från de ofvan kustlandet
liggande malmbergens förvittringar med
på växtligbeten inverkande påföljd
tillfört dalgångarne allt det ämne, som man
under namn af apatit uppgifvit ingå uti
Norrbottens jord, torde dock tarfva
bekräftelse af vetenskapen.
Anmärkningsvärdt är emellertid, att jorden nästan
öfver allt framvisar lemningar af jern,
som icke tyckes mehnligt inverka på
växtligheten, samt att jordmåner finnas, hvilka
utan gödsling samt utan att kalk eller
mergel deruti kunnat förmärkas
frambringat många års skördar, som i
rikhaltighet täflat med eljest väl häfdad och
brukad god jords afkastning.
Inom Norrbottens län och i Luleå
lappmark uppnår fjellryggen sin största
höjd; här ligga Sulitelma och
Almajolos-Jegna, Staika, Ifvarsten, Ruotevara,
Svap-pavara, Gellivara, Kerunavarem.fi. Bland
de oräkneliga vattendragen märkas: Pite-,
Skellefte-, Lule-, Kalix-, Torne-, Kaitom-,
Lina-, Enges-, ]Vittangi samt Lai?iio- och
Muonio elfvar. Af sjöar må nämnas:
Kilpisjaur, Paskajaur, Tjegelvas, Kaltak
och IVuolvojaur samt fjellsjöarne
Wasti-jaur, Sorkojaur, hvilka förena sig i
Ali-mojujaur, samt Saitisjaur, som faller i
den sistnämnda sjöns förlängning
Kaska-jaur, hvilken står i sammanhang med
Paijeptoldjujaur, som jemte
Stuorab-Luleåjaur utgöra de s. k. Stora
Luleå-vattnen. Dessa sjöar ligga liksom
trapp-vis öfver hvarandra och äro skiljda
genom vattenfall, såsom Niaumelsaskas eller
Harsprånget. Lilla Lule elf genomflyter,
på en sträcka af minst 12 mil, flera
sjöar, såsom Saggatträsk, Skalkaträsk och
Randijaur, Turpenjaur och Karatsjaur.
Länets hela kust omgifves med en
skärgård af 2—3 mils bredd, bestående af
oräkneliga, till största delen skogbevuxna
öar, holmar och skär, bland hvilka flera |
af de större öarna äro bebodda.
Befolkningen består af trenne till
språk och lefnadssätt olika nationaliteter,
af hvilka den Lappska förekommer inom
samtliga lappmarkerna, den Finska inom
Torneå fögderi, der den utgör 9/io
befolkningen, men äfven till någon del
inom Gellivara pastorat, samt den
Svenska eller hufvudbefolkningen inom
kustlandet och till mindre del inom
Lappmarkerna. Hela folkmängden, fördelad j
efter nationaliteter, utgjorde vid 1858
års slut: inom kustlandet på en areal af
5,068,093 tid: 43,058 Svenskar, 11,325
Finnar, 63 Lappar; inom
Lappmarksförsamlingarna på en areal af 16,299,862
tid: 4,110 Svenskar, 2,275 Finnar, 4,642
Lappar. Att tillökningen är i starkt och
jemnt stigande, uppenbarar sig vid
jemförelse af förhållandet dermed för flera
decennier tillbaka; såhär den, såsom förut
blifvit visadt, fördubblats på 50 år.
Anledningen till så stark folkökning torde
åter finnas uti hittills gällande lagar om
rättighet till nybyggesanläggningar, hvilka
af befolkningen, den der lifvas af ett
starkt begär efter sjelfständig
samhällsställning, flitigt eftersökas. Dernäst får
orsaken sökas uti det understöd
allmogen i allmänhet och nybygges-upptagarne
isynnerhet egt hemta från kronans skogar.
En anmärkningsvärd omständighet är,
att inhy ses-befolkning en, bosatt särdeles å
kustlandet, utgör redan vid pass 2/s af
hela befolkningen å landet. Denna
samhällsklass försörjer sig dels vid
jordbruket, dels och till större delen vid
trävarurörelsen och andra industriela
företag. Många af denna klass öfvergå
likväl till nybyggare, och till bevis, huru
begärligt nybyggesanläggningar omfattas,
må anmärkas, att under perioden 1856—
60 icke mindre än 251 nybyggen (168
under perioden 1850—55) och 6
kronotorp inom länet blifvit anlagda,
hvarförutom 1,081 lägenheter till redan
anlagda hemmans förmering med förbehåll
af obehindrad afvittringsreglering blifvit
vid hemmanen fästade. Verkningarne
häraf visa sig i de flera kapellag, som
tillkommit, samt i det starka behof af
flera sådana, som der och hvar yttrar
9 w
sig. Befolkningens sedlighet synes
blifvit betydligt bättre på senare tiden,
hvartill ej minst de religiösa väckelserna
bidragit; bruket af starka drycker har
aftagit, hvaremot förbrukningen af kaffe
är i starkt tilltagande. Stigande lyx i
klädedrägt och lefnadssätt är i öfrigt
ögon-skenlig; men derjemte ådagalägger
allmogen med omtanke för renlighet
ganska allmänt prof på omsorgsfullt
uppförda hus och byggnader, när man
undantager aflägsnare delar af
Lappmarkerna, dit slöjdfärdigheten föga hunnit,
och hvarest mången familj uti illa upp-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
