Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
232 Norrbottens Lån.
Norrbotteus Län.
dock förfalla ända derhän, att Fredrik I
år 1720 gaf tillåtelse att derifrån hemta
materialier till återupprättande af de
offentliga byggnaderna i den året förut
af Ryssarne förstörda staden. Af
Johannisberg finnes sålunda nu mer
ingenting qvar.
Det nuvarande Norrköping är beläget
på bägge stränderna af Motala-elf, som
i form af ett S delar staden i tvänne
delar, hvilka förenas genom åtskilliga
broar. Den vestligaste af dessa är
Bergsbron, förr af trä, från 1770 till 1775
ombyggd af sten och med 17 hvalf.
Ungefär midt i staden ligger Jernbron,
byggd 1832 med en kostnad af omkring
45,000 rdr rmt, och längre bort
befinnes den fordom s. k. Saltängsbron, nu
Oscar Fredriks bro, först uppförd 1614
af de kringliggande häradernas allmoge,
sedan ombyggd 1652, utvidgad 1816
och ytterligare ombyggd 1837, då
hon erhöll sitt nuvarande namn. Hon
har 3 hvalf och är 318 fot lång samt
36 fot bred. Kostnaden för densamma
uppgick till omkring 120,000 rdr rmt.
— Nedanför denna bro befinnes stadens
hamn, hvarifrån Fiskeby-jernvägen leder
till sjön Glan. Stadens torg äro sex:
nämligen Tyska torget, Gamla torget,
Fiskar-, Samtals-, Kanon- och
Saltängstorget, det sistnämnda sedan 1847
kalladt Carl Johans torg, emedan nämnda år
en staty af konung Carl XIV Johan, —
modellerad af Schwanthal, — upprestes
derstädes. Flera torg äro, om icke
redan anlagda, dock påtänkta att anläggas
i Norrköping.
Staden, som är reguliert anlagd med
till största delen under räta vinklar
hvarandra skärande gator och ståtliga hus,
har trenne kyrkor: S:t Olai eller
Stadskyrkan, S:t Hedvigs eller Tyska kyrkan
och S:t Johannis eller Landskyrkan,- samt
en Judisk synagoga, donerad af
landshöfdingen grefve Axel Löwen. S:t Olai
kyrka, som först lärer varit af trä,
uppfördes af sten år 1616 på befallning af
Gustaf II Adolf och till en del på hans
bekostnad samt kallades då Helge Ands
kyrka, ehuru det gamla namnet S:t Olai
dock snart utträngde det nya. Kyrkan,
invigd 1626, nedbrann vid stadens
härjning 1719, då ljuskronor, raessingskärl
och klockor nedsmältes, men silfret och
kyrkoskrudarne räddades af borgmästaren
! Johanssons enka, Christina Spalding, som
lyckades undangömma allt af högre värde.
Först 1721 hade kyrkan hunnit bli så
reparerad, att gudstjenst åter kunde
förrättas derstädes. Imellertid byggdes en
ny kyrka 1765 och stod 1767 färdig,
hufvudsakligen i det skick, hvari hon
ännu befinnes. Altartaflan är af
Hörberg, orgelverket, ett af de största och
vackraste i riket, af O. Svahn. Ett
fristående torn grundlades 1747.
Församlingen bildar, tillika med S:t Johannis,
ett pastorat af första klassen.
Tyska kyrkan eller S:t Hedvig
grundlades 1670, sedan de i staden bosatta
Tyskarne redan af hertig Johan fått
tillstånd att bygga eu egen kyrka, och
invigdes 1673; tornet fulländades dock först
1695. Äfven denna kyrka nedbrann
1719, återuppfördes 1721 och
reparerades totalt 1758. Hennes altartafla är
af Hörberg och föreställer Christus,
uppenbarande sig för Thomas.
S:t Johannis eller Landskyrkan anses
som den äldsta i staden och blef i medlet
af 17:de århundradet ansenligt utvidgad
af rikstygmästaren Lilljehöök († 1642 vid
Leipzig), som bekostade södra
korskyrkan, och af Arvid Stålarm, på hvars
bekostnad norra korsarmen uppfördes.
Kyrkan hade redan 1567 blifvit bränd af
Danskarne och delade 1719 de öfrigas
och hela stadens öde. Hon uppfördes på
nytt 1787, nedbrann 1822,
återuppbyggdes 1827 och utbytte 1848 sin gamla,
af Hörberg målade altartafla, mot en ny
af Nordgren.
Bland Norrköpings öfriga byggnader
anse vi oss böra anmärka följande:
Rådhuset, vid Tyska torget, uppfördt 1734,
— Stadshuset, uppfördt 1802 af ett
bolag, inköpt af staden 1823 och
sedermera tillbygdt 1852, med balrum,
stadskällare och sessionsrum för åtskilliga
föreningar, — Ullmagasinet och Hotellet,
bägge vid Carl Johans torg, det förra
färdigbygd t 1834, — Theaterhuset i den
s. k. Stadsträdgården, uppfördt 1849 och
öppnadt 1850, — Elementarläroverkets
hus, påbörjadt 1797, färdigt 1800, med
bibliothek’ af 3—4,000 band,
boställsrum och lärosalar för omkring 200
lärjungar, — Swartzisla friskolans hus
med en af fabrikören P. Swartz
upprättad skola, — Ebersteinska skolan,
upprättad af brukspatronen C. Eberstein
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
