- Project Runeberg -  Historiskt-geografiskt och statistiskt lexikon öfver Sverige / Femte Bandet. M-R /
235

(1859-1870) [MARC]
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Norrland.

Norrnäs.

235

omfattande på en längd af 80 mil och
med en bredd af 30 sv. mil, en areal
af 2,266 qvadr.-mil, hvaraf 185,524
qv.-mil insjöar, men mest glest bebodda af
alla, år 1860 uppgick folkmängden till
465,746 personer, är till största delen
fylld af berg, skogar och vatten, men
icke så vanlottad, som man vanligtvis
plägar föreställa sig. Den låga
kuststräckan längs Bottniska viken har
mer-ändels en god jordmån och ett genom
hafvets grannskap mildradt klimat. Hos
befolkningen här finnes långt mer
trefnad än i de flesta öfriga af rikets
provinser. Af landets 48,150,891 tunnl.
fast land, utgöra blott 317,366 tid odlad
jord, 890,880 tid naturlig äng. I dessa
trakter utgör derföre boskapsskötseln
hufvudnäringen; härtill kommer
bergsbruk och skogsskötseln samt jagten efter
skogsfogel och annat villebråd, äfvensom
fisket. I andra delar af Norrland odlas lin
och i så stor mängd, att väfnader
derifrån försäljas till betydligt belopp.

Landet sänker sig alltjemt ifrån Kölen,
der åtskilliga delar af detsamma stiga
uppöfver den eviga snöns gräns, så väl i
öster mot Bottniska viken, som i söder
mot medlersta Sverige, tills det långs
efter hafstranden blir ett fullkomligt
lågland, af mindre än 300 fots höjd öfver
hafvet. Vid Lappmarksgränsen kan i
allmänhet höjden antagas till 1000 fot*).

Norrlanda. Annex-socken till
Gothems pastorat, är belägen i Wisby läns
Norra fögderi, 3 mil s. o. från Wisby,
vid hafvet, samt omfattar en areal af

0,337 qvadr.-mil, hvaraf 0,oi6 äro insjöar.
Kyrkan, af sten, skall vara byggd 1169.
Här finnes en liksten med runor.

Folkmängd. Hemmantal. Eg.rätts-afgift.
1805 — 1860. sk. kr. fr. 1860.

262 — 332. K)!/*.1/*-— 50 rdr 95 öre.
Hemmantalet är skiftadt i 59 delar, hvaraf den
största är: !/2 mtl Bjers (eg.rätts-afgift 3 rdr
rmt). — 9/lß mtl Lista (eg.rätts-afgift 2 rdr 70
öre). — 1/2 mtl Munkebos. Öfriga hemmanens
namn äro: Mangsarfve, Fetsarfve, Bröds,
Eke-skogs, St:a och L-.a Bringes, Björkö, Leipstäde,
Butreps, Bours, Oroungs, Hammars. Adress:
Wisby.

Norrmark. Gästgifvaregård
iWester-Norrlands län, hvarifrån skjutsas till:

Hernösand n. o.....11/8 mil.

Näsland.......11/4 »

Fjäl s. v.......2 »

Norrlingsjö (Norrlindsjö). By i
Attmar socken af Medelpad, om 82 mål,
med 8 egare; här finnas qvarn och såg
med 2 ramar, hvarför i eg.rätts-afgift
erlades 1860: 18 rdr 75 öre.

Norrnäs. Tre mant. frälse-säteri uti
Wermdö socken af Stockholms län,
beläget nära Siggesta-fjärdens södra strand,
på ett afstånd af omkring 3/4 mil från
Waxholm och 74 mil från Wermdö
kyrka. Eganderätts-afgiften 1861 var
38 rdr 30 öre, inberäknadt för
underlydande 1 mant. säteri Södernäs.
Till Norrnäs höra 223 tunnland åker
och äng samt 581 tid skog. Till
Södernäs höra 78 tid åker och äng
samt 238 tid skog. Egendomen är väl
bebyggd, här finnes en stor trädgård
med vinkast och park. —Af äldre egare

*) Norrlands natur skildras af en författarinna med ungefär följande ord: «De strida, stora elfvarne
gå geuom dalsträckningar, som täfla med hvarandra i skönhet. Höjd stiger öfver höjd i omätliga,
amfiteatrar, såsom för att blicka ned på dalens skådespel, på det folk af bönder, som, vackert i
gestalt, rent i seder, klart i tanke, fromt i hjertat, gladt till lynne, bygger vid elfveu, fritt,
välmående, lyckligt; på ängarnas leende skönhet, der nordens flora, fattig på arter, men frikostig i
dess rikedom, låter åkerbärsblommau och kornus och hjortronblommau lysa i fägring; på de
resliga björkarne, som från »nyporna» långs stranden, liknande en urverlds ättehögar, mot elfven höja
sina ljusgröna kronor; på elfven ändligen (taflans medelpunkt), uti hvars spegel de (höjderna) se sig
sjelfva och hela den herrliga nejden ånyo — herrlig, i synnerhet när öfver den Norrlands
sommarnatt står klar, utan skuggor, med magiskt sken öfvergjutande allt, som der lefver, andas, älskar,
njuter. Under denna korta sommarstund, då jordlifvet i dityrambisk fröjd födes, blomstrar och bär
frukt under få veckors ljus-lif, då lifvet sjelft syues en fest, som ej vet af mörker och uatt! Snart
är den förbi. Snart kommer kölden och mörkret, den långa vintern och den långa natten, då allt
uaturlif dör, sofver under det stora svepningsklädet. Men kring den snöklädda jorden gå
norrskenen vakt, utföra tysta nattliga dansar, och i boudens hus sprakar furubrasan, och linet spinnes af
männer och qvinuor vid sångens ljud. Så i de folkrika dalarna. Läugre upp blir det tystare. Ser
du i dessa ofantliga ödsliga skogsmarker, som begränsa rymden, stora rökar uppstiga här och der
mot himmelen? Det är odlingens aude som går upp mot polen, som med eld röjer skogen ur vägen
för plogen. Det är nybyggarens spår, som vandrar uppåt ödemarkerna, uudanträngaude lappen.
Instinktlikt ger han rum. Allt mer och mer uudantränges nomadfolket upp emot fjelleu med sina
hjordar, allt mer sammansmältande, bortdöende för civilisationens inkräktande makt.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 06:49:08 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/hgsl/5/0237.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free