Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
246
Wrångselfven, som kommer från Norge
och som, efter att hafva förenat sig med
andra vattendrag samt gått igenom
Asksjön, utgör gräns mellan Ny och Eda
socknar, tilldess den nedanför Åmåtts
qvarnar går in i Nysocken-sjön;
Wagge-elfven, hvars källor äro dels i Sverige,
dels i Norge och som, efter att hafva haft
flera olika namn, genomlupit åtskilliga
sjöar och passerat Brättenfallet, faller söder
om Waggenäset uti Nysockens-sjön,
sedan den vid Waggebron bildat en forss.
Jösse-elfven, Nysocken-sjöns utlopp, utgör
Ruds rågräns emot säteriet Berg i Elgå
socken, hvarunder den bildar
Stölpeds-fallet, och går sedan in i Elgå socken,
hvarest Jösse-elfven strax nedanför
Jösse-forssen faller ut i Glafsfjorden.
Dahlsbäcken, Fjellsjöns utlopp, faller vid Dahlén
ut i Nysocken-sjön. Den betydligaste
mossen är Rudsmossen, hvilken till en
del är odlad. Allmännast rådande
jordmånen af åker och äng är lermylla på
lerbotten; dock förekommer på höjderna
dels sandjord dels skarpare lera.
Skogs-och betesmarken är oftast stenbunden
eller bergig, men på flera ställen,
synnerligast omkring Nysockens-sjön, af god
beskaffenhet. Berg- och stenarterna bestå
af gneis, granit och något qvarts. På
Hungalsviks egor finnes en inmutad
kopparmalmsanledning, som dock blifvit
obetydligt bearbetad.
Klimatet kan anses utgöra
öfvergången mellan det något mildare i
slättlandet omkring Wenern och det hårda och
kalla inom provinsens norra del.
Folkmängden, som år 1841 utgjorde 1,426,
har nu ökats till 1,735 personer, hvaraf
843 erlägga mantalspenningar.
Hushållens antal utgör 284. I allmänhet
råder bland allmogen ekonomiskt
välstånd och mångenstädes betydlig
förmögenhet. Folket utmärker sig för
gladlynthet, snygghet och slöjdkunnighet.
Nationaldrägten, den nätta och vackra
Jössehärads-tröjan, blir allt mer och mer
sällsynt. Inberäknadt de utmärkt vackra
herregårdarna Rud, Norserud, Wagge och
Fiskvik, äro nästan alla hemmanen väl
bebyggda med prydliga, ofta rödmålade
tvåvåningshus under skiffertak, indelade
i 4 till 6 rum.
o
Åkerbruk och boskapsskötsel äro
hufvudnäringar, skogsbruk, handaslöjd
o
och fiske äro binäringar. Åkerarealen
har på sednare tiden blifvit icke
obetydligt utvidgad; den upptager 2,644 tid.
Till följd deraf, att åkrar med ett
sluttande och från hvarandra afskiljdt läge
ofta träffas, är jorden på ganska många
ställen i hög grad tungbrukad. Allmänt
bedrifves åkerbruket i cirkulation med 8
skiften, deraf 1 år träde, 1 år höstsäd,
3 år foderväxter, 3 år vårsäd och
rotfrukter. De allmännaste sädesslagen äro
hafra och råg; hvete, korn och ärter
odlas äfven, ehuru i ringare grad. På
herregårdarna, synnerligast Eud, der ett
mer rationelt jordbruk är infördt, odlas
ej obetydligt rofvor, ett säde, af
allmogen föga värderadt. Träd- och
kryddgårdar äro anmärkningsvärda på
förutnämnda herregårdar. Ängsmarken, ehuru
utgörande 1,296 tid, är, såsom bestående
till det mesta af torra och magra
backar, åkerrenar och mindre slåtterdalar, för
foderbehofvet otillräcklig och måste
ersättas medelst vallar, som lemna i
medel-afkastning ungefär 6 lass hö på hvarje
tid. Afkastningen af ladugårdsskötseln
är föga mer än till husbehof. Hästarne
äro merändels af norsk race samt för
sin liflighet och uthållighet mycket
värderade. Skogarne, som äro beväxta med
tall och gran samt, på vissa trakter,
synnerligast omkring Nysocken-sjön, med
björk, äfvensom något asp och al, äro
genom vårdslös behandling dock nu så
medtagna, att de på långt när ej kunna
lemna den inkomst, som deras stora areal
(11,463 tid) och i allmänhet fördelaktiga
lägen medgifva. Vanliga återväxttiden
för timmerskog är omkring 120 år.
Ny-sockenssjön och Bergsjön äro ganska
fiskrika. Kyrkan är byggd af trä och
belägen å gränsen af hemmanen
Stommens och Kyrkobyns egor vid en mindre
vik af Nysocken-sjön, 50 alnar från
stranden. Ar 1814 undergick kyrkan en
betydlig reparation och ansågs derefter
kunna bibehållas i c:a 80 år. Genom
förändring till korskyrka, hvarvid
långväggarne sågades utaf på midten och
östra delen flyttades ut, för att lemna
plats åt choret, är kyrkan mer än
dubbelt så rymlig, som hon från början varit.
Yttre taket, liksom väggarne utvändigt,
äro belagda med rödmålad furuspån.
Ny kapell är den första kyrka — skrifver
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
