- Project Runeberg -  Historiskt-geografiskt och statistiskt lexikon öfver Sverige / Femte Bandet. M-R /
247

(1859-1870) [MARC]
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

247

Fernow — som man med visshet kan
säga icke hafva varit till före
digerdöden. Sedan folket i Gunnarskog dött
ut, anses de först hafva börjat öka sig
på de behagliga slätterna vid
sjöstränderna, vester och söder ut, och funno
derför nödigt att bygga sig en ny
Gunnarskogs kyrka, hvilket namn hon ock
behållit. Intill slutet af 1700-talet har
S:t Sigfrids bild blifvit här förvarad med
Gunnar Groffa under fötterna. För
barnundervisningen är inrättad en
ambulatorisk folkskola. Af fornminnen eger
socknen, liksom Jösse härad i allmänhet, få
minnesmärken från hednatiden, dock
kan med skäl antagas, att trakten
omkring Nysocken-sjön, såsom belägen på
endast omkring en mils afstånd från
Solövik eller Sulvik samt ej långt från
säteriet Berg i Elgå, hvarest Göthe,
Jösse härads grundläggare, skall haft sitt
höfdinge-residens, ej länge förblef
obebodd. Till följd af socknens nära
grannskap med Norge är sannolikt, att
åtskilliga fejder härstädes egt rum så väl
under hedniska och katholska som
början af Lutherska tidehvarfven; men inga
minnesmärken finnas qvar derifrån, utom
lemningar af några ättehögar på Wagges
och Fiskviks egor samt sägnen, att
Jut-fjcillet på Björkenäs egor skall hafva
erhållit sitt namn deraf, att, vid ett
infall af Danskarne från Norge, bönderna
från berget nedkastade stockar och
stenar samt derigenom hindrade fienden
att tränga vidare fram, enär landsvägen
vid nämnde ställe begränsas på ena
sidan af bergets nästan lodräta väggar
och på den andra sidan af sjön.

Socknen innehåller 20x/i2 °förm. mtl, deraf
2 mtl fr.-säteri, 2 mtl frälse, 11 fi/ß skatte, 4%
krono; årliga afgifterne uppgå till c:a 12,000
rdr rmt. Arrendatorers och brukares antal är
omkring ’/^o^el emot sjelfegande jordbrukare;
jordtorpare äro till antalet 47 samt backstugor
och iuhyseslägenheter 58.

Gårdar och byar: Säterierna Norserud och
Rud (se dessa artiklar). — V4 mtl Fiskevik,
areal 170 tid, hvaraf 38 åker, 16 äng, är
pipareboställe. 1 mtl Stommen, 1 /2 Tåstebohl,
militiæ-boställe, 1 Wagge, fogde-boställe, med 633 tids
areal, hvaraf 95 åker, 79 äng. — 1 Kroppstad,
hälften militiæ-boställe, areal 577 tid, hvaraf
166 åker, 61 äng. Största arealen af
skattehemmanen hafva 1 mtl Myre, areal 2,005 tid,
hvaraf 145 åker, 242 äng, med 13 åboer. —
1 mtl Strand^, 1,283 tid, hvaraf 118 åker, 95
äng, med 6 åboer; här är gästgifveri. — 1 mtl
Björkenäs har en areal af 658 tid, hvaraf 198

åker, 73 äng, med 11 åboer (eg.rätts-afgiften
18 rdr 38 öre). — 1 mtl Berg har en areal af
960 tid, hvaraf 103 åker, 83 äng, med 3 åboer.
Öfriga hemman äro: Westra Bredvik, 1 Daln,
1 Hungalsvik, 1/3 Kjerringerud, 1 Ottebol, 1 mtl
Oleby, x/2 Sten, l/2 Skattebohl, i/4t Tanderud,
1 i2 fr. Kyrkobohl, */2 Oleby, 1 Öna, 8 åboer.
Dessutom finnas 2 tullqvarnar med hvardera 1
par stenar, 2:ne salusågar. De förut under
säteriet Rud upptagna qvarn och såg äro
flyttade och sågen uppbyggd vid Höpus i Arvika
socken. — Adress: Arvika.

Ny. Moderförsamling, belägen uti
Ofver-Elfdals härad af Wärmlands län,
11V2 mü från Carlstad samt 9 mil från
Philipstad, gränsar i norr till Dahlby
socken samt södra Finnskoga kapell, i
öster till Malungs socken i Stora
Kopparbergs län, i vester till Norge.
Socknens längd från norr till söder är 31/*
mil, dess största bredd 4V4 mil; arealen
är 186,855 tunnl., hvaraf 2,768 sjöar
och vattendrag, 20,329 mossar.
Klar-elfven, som genomgår socknen från norr
till söder, delar densamma i tvenne
hälfter. Uti den dalsänkning, som elfven
genomgår, och vid dess båda stränder
är största delen af den odlade jorden
belägen. Denna dalsänkning är genom
hela socknen till utseendet alldeles plan;
men på båda sidor om denna plan höjer
sig marken hastigt omkring 80 fot,
hvarefter en på åtskilliga ställen nästan plan
yta åter vidtager, hvilken dock snart
af-brytes af obetydliga höjder, dalar och
berg. Några berg af betydligare höjd
finnas ej. LTtom den odlade jord, som
finnes efter Klarelfvens stränder, eger
hvarje hemman sätervallar eller
fäbostäl-len, belägna på skogshöjderna eller i
deras sluttningar på ett afstånd från
hemmanet af 3/4 mil och derutöfver. Af
dessa sätrar är största delen odlad till
ängsmark och blott en obetydlig till
åker. De betydligaste vattendragen äro:
War sjön, Häll- och Gryt-sjöarne samt
Gäl-sjöarne. Klarelfven är för smärre
båtar af omkring 20 tums djupgående
segelbar genom hela socknen; dess höjd
öfver hafvet vid kyrkan beräknas till
430 fot. Femt-ån utgör till en del
gräns mellan Ny och Dahlby, innan den
utfaller i Klaran vid hemmanet Månäs.
Wärån uppkommer i socknens Östra
Finnmark och genomgår Wärsjön.
Mangsli-elfven inkommer från Södra Finnskoga
och genomlöper socknens Vestra Finn-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 06:49:08 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/hgsl/5/0249.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free