Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
•250 Ny- Östra.
afgift 77 rdr 49 öre. — 1 1 /2 Blommedahl (se
den art.), eg.rätts-afgift 15 rdr 4U öre, egare hr
C. Bratt på Åtvidaberg. — xj2 mtl Näs, ,/4
fr. Nedra Lid jemte Näs sandstensbrott (14 rdr
52 öre), egare C. G. Akerblad; Näs har varit
säteri för Gust. Stråle, men mistat sin
sätesfrihet 1680. — 1 mtl sk. säteri Asandby har
tillhört slägterna Ankarfjell och Lindeberg, lyder
sedan 18^0-talet under Bana. — l/2 mtl St:a
Baggeby, ’/«> Borustninge, 1 ,’2 Kulla,
Rust-ninge, 1 /2 Torpet, ]/2 Westanvik, ’/2 Ostanvik äro
alla rå- och rörs-hemman.—Boställen äro: l/2
Eskebäck, mil.-boställe. — 1 Ryggsten, 1 \
Knö-sen, stomhemman, kyrkoherdens, Vjß mtl
Jä-gersliult, f. d. skogvaktare-boställe, indraget. —
Rismin ge, Rismin gavij k eller Westanvijk, Kulla,
Kal/sjö, Aas, Lidh, Bruddabohl, Baggebygd,
nämnas 1369 och 1383, vid byten mellan Karl
Ulfsson och Bo Jonsson, samt mellan den sednare
och Wadstena kloster. — Adress: Motala.
Ny- Östra. Regalt pastorat af 2:dra
klassen, hörande till Wikbolands eller
Östkinds och Björkekinds kontrakt af
Linköpings stift, utgöres af socknarne
Östra Ny och Rönö, samt innefattar
74 mantal, bebodda 1860 af 1,673
personer. Östra Ny, modersocken,
belägen uti Björkekinds härad af Linköpings
län, ligger mellan Slätbaken i söder,
Kuddby socken i vest-nordvest, l3/4 mil
från Norrköping, 2 mil från
Söderköping. Sjöstranden, som går här åt
sydost till Stegeborgs sund, är i allmänhet
hög och brant, med mellanliggande
dalgångar eller trånga slåtter; inåt landet
är vid vestra gränsen tämligen jemn
bygd, dock alltid omvexlande med mera
eller mindre tvära berg eller
skogsbackar; i mellersta delarne och ännu mer
österut intaga kärr och sidländta
trakter ofta nog slätternas ställe mellan
bergen. Här ligger Lyngsjön, den största
sjö på Wikbolandet, ehuru blott 3/8 mil
lång, Vl6 mil bred, med vackra
små-kulliga stränder. Rådande jordmån är
lera, men här och der sand och grus.
Hufvudnäringar äro åkerbruk och
boskapsskötsel. Till socknen hörer en del af
Kuddby f. d. häradsallmänning, och
största delarne af Merums och Lönsås, samt
Näsängs-skogarne, delvis upptagna af
odlingar, för hvilka afgifter erläggas.
En koppargrufva har nyligen varit
bearbetad å Hälfvantorps egor, och för
längre tid sedan en jerngrufva å
allmänningen; ett mindre tegelbruk och
en qvarn äro de enda verk här finnas.
— Östra Ny förekommer 1341, 1383
och oftare, en kyrhoherdes namn 1341.
Ny- Östra.
v
+
Kyrkan är af sten, reparerad och
tillbyggd åt öster 1821, har torn ny byggdt
1747. kalk och patén från gamla dagar,
den sednare med årtalet 1341. I
tornmuren är en grafskrift i marmor öfver
prosten L. Schenmark, död 1773.
Socknen har, utom vanliga kassor, en
skol-fond, grundad 1822 genom gåfva af
bonden Jonas Månsson i Söder-Mem, hvarpå
bildades en fattigskola från 1834,
sedermera satt i förbindelse med en
allmännare folkskola. Sockenbibliothek
inrättades här 1858 genom en gåfva af 50
band från baron Funck på Almsta.
Sparbank stiftades år 1856 ochhadel860:
47 delegare. — Bland fornlemningar
nämnas runstenar, hvaraf dock numer
blott en vid Oster-Skarn lärer finnas
qvar. Stegeborgs slott var här beläget.
Utefter sjökusten och genom sundet,
som jemte Stegeborgs slottsholme hör
till häradet och socknen, går stora
segelleden från Göta kanal.
Folkmängd. Hemmantal. Eg.rätts-afgift.
1805 — 1860. sk. kr. fr. " 1860.
788.— 886. 24|. 2. 15^. 239 rdr 41 öre.
Under katholska tiden hafva inom hela
pastoratet 93/4 gårdar lydt uuder kyrkliga stiftelser,
af i allt 81 mtl. På 1600-talet "har största
delen hört uuder Stegeborg och Schenäs, meu
det flesta frälset uuder adliga gods. Några
gårdar lyda under gods i andra socknar, särskildt
en mängd lägenheter under Stegeborg i Skällvik,
några hemman äro boställen, meu det största
antalet tillhöra allmoge; på vestra slätten ligga
några byar af stort hemmantal. Hemmanen
hafva i allmänhet små egovidder, och äro tungt
beskattade, och i sednare tider mer skuldsatta
i banker och kassor än förr; enskildta jordegare
finuas dock, som hafva betydlig förmögenhet.
Ett efterföljansvärdt föredöme i bygguadsväg har
en boude på 1830-talet gifvit med uppförandet
af ett gruudmuradt stenhus, 26 alnar långt, 17
alnar bredt, på sitt hemman i Oster-Mem.
Gårdar och byar m. m.: Norr Ladugård, 1
mtl, häradshöfd.-boställe till Hammarkinds och
Stegeborgs skärgårds domsaga; har varit
kyrko-heminau till reformatioueu, och före Carl XI:s
reduktion rå och rör uuder Stegeborg, bland de
åt pfalzgrefliga huset, i ersättning för prinsessan
Catharinas hemgift, lemuade gårdar. —
Prestgården, 1 mtl. — Norjet, klockareboställe. —
*/4 mtl frälse Norrkrog, vid Stegeborgs sund,
lyder med flera lägenheter uuder Stegeborgs
säteri (eg.rätts-afgift 17 rdr 52 öre). — 1 mtl
frälse Hassela, ’2 mtl Norr-Mem (eg.rätts-afgift
13 rdr 95 öre), eges af kammarherren Lars Ad.
von Röök vou Block på Broxvik. — Af öfriga
hemman må nämnas 1 mtl Ahltorp, 1
Hem-min gstorp, 1 V2 Ilöckerstad, \ Lönsås, l112
Me-rum, 1 /2 Norr-Mem, 3/4 Oiofstorp, ;i/4 Starrmyra,
1 Såntorp, 1 s/8 Söder-Mem, a/4 Tjufvetorp, 3/4
Tomta, 3’/2 Örtomta, 4 Österkam, alla skatte;
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
