Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Nyböhle.
Nyckelstenen. 253
nan Aurora Johanna Maria Posse, till
1857 i Mars, då det af nuvarande
egaren, ryttmästaren Carl Arvid Klingspor,
deras äldste son inköptes för 110,000
rdr rmt. — Under sednaste trettiotal af
år, är nästan hela egendomen ombyggd,
corps de logis på byggt och renoveradt,
de flesta andra byggnader uppförda i
schweitser-stil. Arealen utgöres af
trädgård mellan 5 och 6 tid, park omkring
20 tunnl., åker indelad i cirkulation
165 tunnl. i 9 skiften, äng 114 tunnl.
i 8 skiften, dessutom omkring 50 tunnl.
åker på den s. k. Koholmen, och 120
tunnl. naturlig äng, tillsammans 450
tunnl. åker och äng samt 362 tunnl.
skog och hagmark. — Barrskog finnes
obetydligt, mäst löfskog, deribland
mycket ek.
Vid gården finnes ett bibliothek af
omkring 1,000 volymer och en samling
familjeporträtter af nuvarande egarens
förfäder.
Godsets taxeringsvärde är enl.
sednaste taxering 125,000 rdr och
brandförsäkringsvärdet uppgår för byggnaden
till 55,790 rdr rmt.
Nyböhle. Ett mantal frälse uti
Wis-nums socken och härad af Carlstads län,
taxeradt 1862 till 50,000 rdr rmt, lyder
under Säby säteri.
Nyböle. Ett mantal skatte på Dal i
Eds socken af Wedbo härad och Elfs-
o
borgs län. Här dog major Ake Höök,
adlad Höökenberg, som var med i
slagen vid Leipzig den 7 Sept. 1631, vid
Nördlingen den 6 Sept. 1634, då han
blef fången, samt i det tredagiga slaget
vid Warschau 1656; förhöll sig tappert
med sitt kompani och en del allmoge
på Dal i den skarpa träffningen med
norska generalen Bjelke vid Strömsäters
bro i Hy socken; anförtroddes 1675
norska gränsens bevakande, det han hela
kriget igenom med tapperhet, trohet och
redlighet utförde.
Nyböhle. Ett frälsehemman af %
mantal, beläget på Dal, i Frändefors
socken, Sundals härad af Elfsborgs län,
egdes 1862 af en bonde och var s. år
taxeradt till 13,000 rdr rmt;
frälseräntan eges af Wenersborgs skola.
Nyckelby. By i Westra Stenby
socken af Aska härad och Linköpings län,
belägen nära sjön Wettern och Motala
köping, består af 1 mant. rusthåll, lV2
mant. frälse, 2l/i mant. skatte, med en
areal af 450 tunnland åker, 220 tunnl.
äng och 120 tunnl. betesmark; årliga
utsädet är 250 t:r säd som afkastar i
medeltal 6:te kornet. På skatte- och
frälsehemmanen bodde 1861: 59
personer. Frälsehemmanet har tillhört dels
Gör. Ulfsparre år 1687, dels fru Chr.
Natt och Dag, dels fru Elsa Bonde, född
Cruus, 1700 och 1726, såldes omkring
1830 från Sorby säteri i Ilvarfs socken.
Delar af Nyckelby har kronan tillbytt
sig från Erik Bagge och fru Märtha
Kurck. llusthållshemmanet har sedan
urminnes tider varit särskilt bebygdt
och tillhört assessor Aschan, ingeniör
Leffler, vice häradshöfding Duberg, och
eges nu af J. Nelssons sterbhus. På
Nyckelby egor nära kyrkan ligger den
s. k. S:t Britas källa, med god och
ymnig vattentillgång. Enligt folksägnen
skall S:t Brita under sina vandringar
mellan Ulfåsa och Wadstena kloster hvilat
här vid en s. k. kalfsten och i behof af
vatten genom sin bön framkallat denna
källådra, som efter henne fått sitt namn.
Förbi och öfver Nyckelby egor har
fordom sträckt sig en insjö vid namn
Kålfven, (Kalfveu) som haft sitt utlopp i
Wettern, men för längesedan uttorkad,
är den nu mossar och kärrvall, som på
senare åren börjat odlas.
Nyckelstenen. Vid Mälarens vikar
Skarfven och Sigtunafjärden, nedanför
Thorsätra väderqvarn, på den s. k.
Nyckeludden, finnes ett minnesmärke
bestående af en ända ned från stranden
liggande tämligen grundfast klippa, 3%
alnar bred och 4Vs alnar hög, i hvilken
varit inhuggen en pil, mellan tvänne
nycklar. Nu mer skönjes der dock endast
den ena nyckeln; ty den andra och pilen
äro öfvervuxna af mossa. Denna nyckel
är 1% alu lång. Stenen står så nära
vattnet att dess fot sköljes deraf, då
vattenhöjden är något högre än vanligt.
Sägner om denna sten äro flera. Några
påstå, att då Esterna förstörde Sigtuna
och seglade härifrån ined nycklarne till
S:t Mariæ kyrka (eller till stadens
silf-verportar) förlorades de här. Andra
förmena, att benämningen uppkommit
deraf, att stadens torn och fästen synts
hit för de sjöfarande. Äfven säges, att
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
