Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Nygård.
Nyharamar. 259
anlagt de tre anlöpande häradsvägarna
i rak linie på alla tre sidor af gården,
samt öfver viken byggt en prydlig bro.
Första kända egaren är Bengt Åkesson
Tott år 1523, derefter Axel Eriksson
Bjelke, drottning Gunillas far. Nygård
tillhörde sedan slägterna Gyllenstjerna,
Soop och Bonde; kom genom gifte till
Lewenhauptska familjen. Egdes 1861
jemte 6 mantal underlydande, qvarn
samt frälseräntan af 1 mantal utaf gr.
d’Otrante. Eg.rätts-afgiften var 91 rdr
95 öre. — Säteriet, med 5/g mant. rå
och rör, har- en egorymd af 1,081 tid,
hvaraf 316 åker och äng, 711 tunnl.
skog och betesmark. Det har egen
lastageplats. A egorna finnas af egaren
inmutade flera jernmalmsanledningar.
Enligt Westerviks veckoblad har
Nygårdsgodset, näml. hufvudgården, Gursten,
Wahlstad, Rånestad och Svinhult blifvit
inköpt af brukspatronerna Gustaf och
Alfred de Maré samt löjtu. Balzar de
Maré för 350,000 rdr rmt.
Nygård. Ett mantal frälse-säteri uti
Tunhems socken, Wäne härad af
Elfsborgs län, med vackert läge vid foten
af Hunneberg, egdes 1862 jemte Rånnums
säteri, 1 mtl, samt underl. 3 mtl med
laxfiske, 8 st. kalkugnar, Nyebro qvarn, allts.
tax. till 358,300 rdr rmt (hvaraf 50,000
rdr för sjelfva Nygård), af öfversten N. j
Ericson, åt hvilken högsta ledningen af
det stora svenska jernvägsverket varit
anförtrodd under åren 1855—1862. —
Åkerjorden är mycket god och ängarne
prydda med löfskog. Åbyggnaden är
vacker; till densamma hörer en större
trädgård. Kalk- och cement-bruket,
an-~ lagdt på 1780-talet, drifves med skiffer,
som, tillika med kalksten, utspränges ur
Hunneberg. Ett af husen i ladugården
är uppsatt af bränd skiffer och kalkbruk.
År 1791 tillträddes säteriet af direktör
P. P. Bagge.
Nygård. Ett mant. frälse-säteri uti
Möltorps socken, tax. 1862 till 25,000
rdr rmt; se vidare art. Måssebo säteri
i Möltorps socken.
Nygården. Ett mant. frälse-säteri
och ett mant. skatte uti Bolstad socken,
Sundals härad af Elfsborgs län, hvaraf
det förra lyder under Qvantensburg och
det sednare eges af bönder. Till
skattehemmanet hörer en qvarn.
Nygården. Ett halft mant.
kronoskatte med tegelbruk i Hjo socken, tax.
1862 till 24,861 rdr; lyder under sä
teriet Sjöbonäs.
Nygården. Ett hemman i Falu
bergslag och län, som tillhört den i
klockefejden olyckligt bekante Nils
Månsson i Aspeboda, till hvilken artikel
hänvisas. Konung Johan III återgaf •
arfvingarne denna jemte andra gårdar, som
uti »sakfall voro tillfallna Sveriges krona»;
men enligt annan uppgift skall
drottning Christina skänkt hemmanet åt Falu
kyrka. Det bar på 1840-talet tillhört
brukspatron Ström. Af hemmanet
egdes 1861: 50 spannland, 5 snäsland,
7 pennirigland, jemte en tullqvarn med
2 par stenar, af handl. Johan Årberg.
Eganderätts-afgiften för det hela var 9
rdr 4 öre.
Nygårdsängen vid Wenersborg var
förut mötesplats för Westgöta-Dals
regi-mente; se artikeln Grunnebo uti
tilläggen till III Bandet, i slutet af III och
IV Band.
Nyhammar. Jernbruk uti
Grangärdes socken, Westerbergslagen, i 4:de
bergmästare-distriktet och Stora Kopparbergs
län, är anlagdt i vattendraget från sjön
Malungen till Bysjön vid Grangärdes
kyrka år 1627, bekräftadt år 1689, var
på 1750-talet bergsmanshammare med
330 skU. smide; men 1823 fingo egarne
privilegium på en ökad tillverkning af
450 skU mot dubbel hammarskatt,
hvarefter smidesrätten tid efter annan ökades
till 2,400 skU och är numera oinskränkt.
Bruket består nu af 2:ne
stångjernsham-rar med 4 lancashirehärdar, hvaraf Öfra
hammaren är nybyggd 1824 och Nedra
hammaren 1833; tillverkningen sker af
eget tackjern från masugn vid
Abäcks-hyttan, äfvensom från Saxhytte och
Bergsbo masugnar, hvaraf den förra är
belägen V4 och den sednare 3/4 mil från
Abäckshyttan. Till bruket höra äfven
egna jernmalmsgrufvor, hvilka äro så
fördelaktigt belägna rundt omkring sjön
Wessman, att malmen från grufvorna
.forslas med dragare endast V*, V2
och något deröfver ner till sjön och
sedan på fartyg till Vg afstånd från
bruket; malmerna gifva mellan 40 och
60 % jern. Tillverkningen består endast
af smältjern för utvalsning af stångjern
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
