- Project Runeberg -  Historiskt-geografiskt och statistiskt lexikon öfver Sverige / Femte Bandet. M-R /
283

(1859-1870) [MARC]
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Närtuna.

Nääs.

283

derviken. Ditåt sluttar ock den större
jemnare delen af landet, här och der
sidländt, för öfrigt omvexlande med
kullar och slätter. I östra delen är något
mera bergländig skogsmark, kring sjöarne
Uttran, Malsjön, Trehörningen och
Lingonsjön, som alla utfalla i Sparren.
Rådande jordmån är lera, österut
sandblandad; näringar äro åkerbruk,
ängs-och skogs-bruk samt fiske. —
Nierdha-tuna eller Nærdhatuna förekommer på
1290-talet, och 1314 såsom hörande till
Langhundari. Kyrkan, af okänd ålder,
skadades af eld 1570, är reparerad 1620,
och åter på 1700-talet, samt försedd med
torn 1790—92. Här förvaras, dels i
original, dels i afskrift, en mängd
handlingar, rörande den båtled, som fordom
skall hafva gått upptill vestra gränsen mot
Skeptuna, kanske ända inåt Gottröra.
Enligt ett bref af kon. Gustaf I år 1551
skall Attundalands gamla
Folklandsting-stad vara att söka här. Runstenar
förekomma vid Uddby gärde och Malmby
samt i gafveln på sakristimuren; på
När-tuna gärde finnes en stor jordhög. Ett
minne af tron på S:t Eriks helighet
förvaras än i sägnen om Herr Ingemund,
en medhjelpare i prestembetet åt
Rag-vester i Närtuna, och hvilken hade en
påskdag mist sitt mål. Men, ju
närmare det led S:t Eriks högtid, väcktes
hos honom genom bön till den helige,
den förtröstan, att han på den dagen
skulle återfå mål och talegåfva. Häruti
styrkte honom ock Ragvester, så att
han vid Eriksmessan gick upp i kyrkan
och för altaret. Hans tro bedrog honom
icke heller, ty när syndabekännelsen skulle
läsas, fick han rösten igen och sjöng
messan inför allt folket. I kyrkan
ligger begrafven Samuel Johan Appelroth,
den sista af sin ätt.

Folkmängd. Hemmantal. Eg.rätts-afgift.
1805 — 1860. sk. kr. fr.
815. 986. 27l|. 19^. 332 rdr 16öre.
Byar och gårdar: 5f/jj mtl fr.-säteri Uthamra,
kalladt Braheberg (se den art.), eg.rätts-afgiften
var 37 rdr 12 öre. — 1 mtl sk. Fiskeså, jemte
Öfra vattenqvarn med 2 par stenar och Nedra
dito samt såg, utgörande ett gods, bet. för
eg.-rätten 23 rdr 75 öre, egare vågm. C. Morling.
— 1/2 L:a Åby, !/2 Ingelsta, 1 V2 Ubby, 1/2
L:a Häradshammar, 1 L:a Åkerby, 1 Kippinge,
1 ’/2 Bälinge, 1 Nederlunda, V4 Öfverlunda, 1
Tarf, % War dala, fr.-räntan af Fiskeså Öfra
qvarn, eges allts. af Uppsala akademi,
egande-rätte-afgiften var 49 rdr 27 ore. — 2 mtl sk.

Berga med tegelbruk, eges af hr E. Öström,
eg.rätts-afgiften var 19 rdr 10 ore. — 2/3
Malm-by, 2/~ übby, Malmby såg och Fiskeså
lägenhet, eges af hr J. F. Hersberg; eg.rätts-afg. var
15 rdr 34 öre. — 1 mtl Kippinge, egare P. W.
Brosenius, eg.rättsafg. 10 rdr 28 öre. — 1 mtl
Wardala, eg.rätts-afgift 6 rdr 15 öre; 1 mtl
ibm, eg.rätts-afgiften 4 rdr 65 öre; 1 mtl
Söderby, eg.rätts-afgift 7 rdr 5 öre. —- l3/4 mtl
Prestgård, tax. till 16,200 rdr. — Öfriga
hemman äro: Vg sk. Björkberga, 1 Kålsta, 1V2
Lindberga, 2 Målhammar, 3/8 Malsättra, 25/s
Närtunaby. Frälse äro: V4 Byhlet, V4 Gjökan,
1 St:a Häradshamra, 1 /2 Hamra, V2 Högbro,

1 Lunda, 1 Närtuna by, 2 Närtuna, 1 Nifsta,

2 Söderby, V4 Segersbol, 2 Wardala. \x/±St:a
Åkerby, 1 Öfverlunda. — Adress: Uppsala.

Nääs. Sex mantal frälse-säteri uti
Skallsjö socken, Wädtle härad af
Elfsborgs län, beläget 3 mil från Göteborg
och 3/8 mil från Floda jernvägsstation,
utgjorde 1862, jemte underl. 3 mtl och ett
tegelbruk, ett gods, tax. till 169,500 rdr.
Säteriet lärer vara gammalt, och
traditionen förmäler, att Christian II någon tid
valt detta ställe för sina jagtnöjen. Det
har tillhört en Jöran Ulfsparre, sedan
kammarrådet Natt och Dag,
general-tullförvaltaren Brynte Cronsköld, bördades år
1696 af en Ulfsparre, köptes år 1718
af assessoren J. P. Göthenstjerna från
gr. Gabr. Oxenstjerna; arfvingarne sålde
det år 1746 till direktören vid Svenska
Ostindiska kompaniet, hr Jac. v. Utfall,
som nedref de då bristfälliga tornen å
hufvudbyggnaden, hvilka synas å
teckningen i Dalbergs SveciaAntiquaàHodierna,
men uppförde flygelbyggnaderna, samt
odlade och förbättrade godset. Hans son
general-majoren J. v. Utfall, som bivistat
Finska kriget 1788 samt fälttåget mot
Norge 1808, sålde egendomen 1823 till
kammarjunkaren N. S. Reenstjerna, som
åter följande året öfverlät köpet åt f. d.
handl. P. W. Berg från Göteborg,
hvilken senare tillbyggde en våning å stora
corps de logiet, en större
gråstens-ladugård, m. m., skolhusbyggnad som ännu
användes för hela socknen, samt å
frälsehemmanet Tollered, med biträde af sin
son kapten J. T. Berg, bomulls-spinneri,
klädesfabrik och färgeri, under mimn af
Nääs fabrik, och redan 1831 delade
egendomen i 2 delar, hvaraf den ena under
namn af Lilla Nääs såldes till
ofvannämnda son. Egendomen utgjordes då
af 6 hela hemman säteri, 7 hemman
underlydande frälse och V4 skatte-frälse,

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri May 10 19:59:10 2019 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/hgsl/5/0285.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free