- Project Runeberg -  Historiskt-geografiskt och statistiskt lexikon öfver Sverige / Femte Bandet. M-R /
297

(1859-1870) [MARC]
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Näsbyn.

Näsgård.

297

många sällsamma växter, ditförda af
förutnämnde major Ennes, har blifvit ännu
mer utvidgad och förskönad. På egorna
finnas intressanta fornminnen, hvarom vi
hänvisa till beskrifningen af Fryeleds
socken.

Näsbyn. Regiments-mötesplats uti
Neder-Calix socken, Råneå fögderi af
Norrbottens län, 1/4 mil från kyrkan.
Här är ock gästgifveri, hvarifrån
skjutsas till:

Månsbyn.......lVg mü-

Sangis .......1 ’/8 »

Näset. Ett mantal frälse uti Rasbo
socken och härad af Uppsala län, lyder
under Frötuna egendom i samma socken;
eg.rätts-afgiften 1861 var 12 rdr 98 öre.
Denna gård har troligen tillhört herr
Magnus Johansson Engel, som tøastigt
blef dödssjuk på sin gård Näs i Rasbo,
men, enligt legenden, återställdes till
helsan för böner, som uppsändes till Gud,
i förtröstan på S:t Eriks förbön.
Gården egdes 1825 af kammarherren baron
de Geer.

Näsfors. Såg i Anundsjö socken af
Norra Ångermanland; 1860 års
bevillning för eg.rätten var 371/2 rdr rmt.

Fäsgård (fordom Ncis kungsgård).
F. d. öfverste-boställe inom Stora
Kopparbergs län, Näsgårds fögderi och Husby
socken, vackert belägen vid Dalelfven,
1 mil från Hedemora, 8 mil från Gefle
eller Westerås, 4 mil från Fahlun,
utgörande något öfver 41/2 mtl med större
åbyggnad; har vid sjelfva gården
omkring 400 tid jord i cirkulation, derå
varit utsådda 170 à 200 t:r säd, samt
100 tid naturlig äng; skogen, 13 à 1700
tid, är mer än tillräcklig för behofvet.
Af 14 jordtorpare utgöras dagsverken.
Fiske finnas i flera sjöar. Egendomen
utarrenderades 1847 på 30 år emot 80
t:r råg, 45 t:r korn, 150 t:r hafra samt
1,000 rdr rmt. För åstadkommandet
af en förbättrad boskapsafvel blef en
kronans stam af Ayrshire-djur år 1860
.uppställd här, men förflyttades snart till
Grängshammar i Stora Tuna socken.
Smör och ostberedning, hvaraf de prof,

soin vid sednast här hållna
landtbruks-möte vunnit högsta priset, utgör
hufvudsaken i gårdens ekonomi. Gården
kallades fordom Kongsnäs, Näs, Näsholm
och Näsbyholm, samt anses så gammal,
att norske konungen Olof den Helige
skall år 1030 der haft nattläger, då han
reste igenom Dalarne. Den har fordom
varit ett gods tillhörigt slägten Ulf, och
skänkt till Husby kloster, men kom vid
reformationstiden under kronan; har
sedermera varit bortförlänad, men åter
blifvit indragen till kronan. Här dog 1735
general-majoren, friherre Carl Fredrik
Tegensköld. År 1692 anslogs Näsgård
till öfverste-boställe, men har sedan 1814
varit utarrenderad. Bland personer, som
äro här födda, förtjenar omnämnas den
såsom författare berömde, Hans Järta
(förut frih. Hjerta), född här d. 11 Febr.

’ 1774. Hans biografi kan läsas i Kongl.
Wretensk.-Akad. Handlingar år 1848, 2:a
afdeln. sid. 438.

Näsgård. Ett fögderi i Stora
Kopparbergs län, 53/4 mil långt och 5l/2
mil bredt, gränsar till Kopparbergs,
Säthers och Wester-Bergslags fögderier
samt Westmanland. Det innefattar 13,goi
qvadr.-mil, deraf 1,466 äro insjöar.
Hemmantalet är 35 / skatte, 26^yjj krono,
taxerade är 186Ö’ till 2,663,918 rdr rmt.
Marken är i allmänhet mer slätt och
fruktbar, än i Kopparbergs fögderi; här
är det bästa och mest gifvande
åkerbruket i hela länet, samt anses fylla
invånarnes spannmålsbehof. Den odlade
jorden beräknas till 23,563 tid,
naturlig äng till 14,375 tid. Den s. k.
Österbergslagens mesta bruk, hyttor och
bergs-manshamrar äro belägna i detta fögderi,
och skaffar folket arbete och förtjenst.
Inom fögderiet funnos 1860: 25
bergverk, 23 manufaktur-inrättningar, 33 qvar-

1 nar och sågar, 3 fabriksinrättningar samt
9 lägenheter; här är endast en stad,
Hedemora. Folkmängden, som år 1805
var 18,264 och uppgick 1860 (enligt
uppgift från Stat. Byrån) till 23 ,,3 26
personer, ses för sistn. år af
nedanstående tabell, enligt mantalslängden,
fördelad på fögderiets socknar:

v.

38

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 06:49:08 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/hgsl/5/0299.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free