Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Naske.
Niisräiii.
301
den med tegelbruk, och */2 Pilgården (se detta
ord); med minsta taxeringsvärdet är ^ mant.
i frälsehemmanet Ytten. Öfriga hemman äro:
1 Bräcke, V2 Hellesmörk, ’/4 Hökebo, 1
Mäll-gården, 1 Negård, 1 Sundby, V2 Sandåker,
1 Tveten, 1 Wässby, 1 Wahlbäck, Vo West gård,
1 Norr-Ytten, ö/8 Sör- Ytten, 1 Össby, !/4
Granhult och Unsedalen, alla skatte. — Adress:
Strömstad.
Naske. Kusthanm uti Nätra socken
o
af Norra Ångermanland med 5 à 8
famnars djup, har mudderbotten; den
rymmer 4 à 5 fartyg. Härinvid hålles
årlig marknad. Ifrån Brynge sågverk
hitskaffas timmer och bräder 11/2 mil
landvägen.
Näskott. Annex-socken till Rödöns
pastorat, är belägen i Jämtlands läns
Södra fögderi, 2 mil n. v. från
Östersund, IV4 öster från modersocknen, samt
gränsar i söder till Storsjön, i vester
till Offerdal och Alsen, i norr till
Asp-ås; den omfattar 21,622 tunnl., hvaraf
0,233 qv.mil (5,392 tunnl.) äro vatten.
— Namnet utmärker belägenheten på
ett stort näs, omgifvet af sjöar och
strömmar, varande Rödöns och Näskotts
socknar endast landfasta mot Aspås. —
I danska tiden kallades socknen
Näs-gaadt och Näsgatu. Af sjöar, utom
Storsjön och Masiljetjernor, märkes
Nälden om 2 mil. Aar äro Näldbäck,
Ytterån och Waplan Tre mineralkällor
vid Ytterån upptogos 1756 af prosten
Tideman; numer begagnas blott den
ena. Kyrkan, tillökt på 1780-talet, är
en af dessa uråldriga träkyrkor i denna
högst enkla, men besynnerliga stil, som
endast förekommer i det nordliga
Sverige. Efter berättelse skall hon blifvit
uppförd af »åboerna på åtta rökar»
(matlag), ty af flera bestod på den tiden
icke den vidsträckta socknen. — Här
märkas 2:ne jättegrafvar af 10 alnars
längd. Tawel loken är en djup dy af
en gårdsplats rymd, hvars åbyggnad
fordom säges sjunkit.
Folkmängd. Hemmantal. Eg.rätts-afgift.
1805 — 1860. sk. kr. ar 1860.
368. 679. 11^. f. 50 rdr 86 öre.
Beväringsmanskapet 1861 utgjordes af 34 man.
Hemmantalet (eller 6949/60 tunnl.) var 1861
skiftadt i 58 egolotter, hvaraf den största var
4 tunnl. Faxelfven (eg.rätts-afgiften 3 rdr 17
ore). — Största possessionen utgöres af Waplans
manufakturverk, pappersbruk, såg, garfveri och
färgeri samt qvarn, 1 !/4 tunul. i hemmanet
Öhnet; för alltsammans erlades i eg.rätts-afgift
5 rdr 10 öre. Vidare märkas bland gårdar 1V2
tunnl. Prestbordet, 3V4 Trållsåsen, fourirsbost.
En åbo Per Ifvarsson hade vid Ytterån anlagdt
en smedja för myrjerns bearbetning, hvilken
Gustafs och Carlsbergs kopparverks bolag
inlöste omkring 1750 och inrättade der sedan 1
räck- och 2 spikhamrar. — Öfriga hemmanens
namn äro Bjerte (Bjute), Nordanelfven, Neldön,
Smedsåsen, med gästgifveri, Tullus. Här finnas
16 torplägenheter, 2 qvarnar och sågar. —
! Adress: Östersund.
Näsom. By, se Bjertrå socken.
Näsräm eller Räm. Annex-socken
till Philipstads stadsförsamling, *) är
belägen uti Philipstads bergslags härad,
3V2 mil norr från nämnda stad, samt
omfattar 1,537 qvadratmil, hvaraf 0,132
äro vatten. Landet genomskäres af
långsträckta vattendrag och dalar, från hvilka
smärre sidogrenar förlora sig inåt
bergen; derimellan skogsbygd utefter hvar
större å- eller sjöbrädd; in i
skogarne många vatten, torp, sätror,
aflägsna fisken, svedjefall, kolmilor,
grönskande stigar, som utmärka böndernas
vintervägar. Den nordliga och mest
vidsträckta delen af socknen var länge
bebodd af de Finnars afkomlingar, hvilka
inflyttades till Wärmland, för att odla
detsamma, men i dess ställe endast
förstörde dess herrliga skogar. Redan
1651 var en tackjernshytta här uppförd,
men tillverkningen drefs lamt, i anseende
j till den långa transporten af malmen,
som hemtades från Nordmarks och
Långbans grufvor. Det första
stångjerns-verket anlades 1675 vid Lesjöfors, men
den första egentliga väckelsen till
industrielt lif gaf Christoffer Myhrman, som
flyttade hit 1747, då han genast började
att ej allenast odla jorden, utan ock att
införa här förut icke idkade näringar.
Det år 1764 anlagda garfstålsverk uppå
den s. k. Dalskogen, hörande till
Äppelbo socken i Stora Kopparbergs län,
utvidgades till ett betydligt
stångjerns-bruk, under namn af Liljendal, se den
artikeln. Före 1786 utgjorde socknen
en del af Gåsborns församling, men
förutnämnda företagsamma man
tillväga-bragte, att en del frånskiljdes derifrån,
och en kyrka byggdes år 1786 på ett
näs i Rämsjön; sedermera ökades socknen
år 1805 med förutnämnda del af Äppel-
*) Enl. kongl, bref d. 22 Juli 1859 skola denna
och Brattfors socknar utgöra, vid
nästinträf-fande komministersledighet, ett särskildt
pastorat.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
