Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Nässjö.
t
Näsum. 303
Johannes Magnusson eger, liksom
Hörberg, en ovanlig fallenhet för flera bland
de sköna konsterna. Han öfvar
målarkonst och är instrumentmakare, utan
att någonsin hafva gått i någon skola.
På egorna finnes en qvarn.
Nässja. Ett mantal frälsesäteri uti
Unnaryds socken, Westbo härad af
Jönköpings län, beläget vid Unnen, egdes
1700 af general-löjtn. frih. R. Rehbinder;
innehades under förpantning från
dennes arfvingar af Sara Lilljegranat år
1758; egdes 1770 af löjtn. J. G.
Hedenstjerna. Prosten Bråkenhjelm i
Pje-teryd har varit dess siste s. k.
skyddspatron; egdes redan 1828 och 1861 af
bönder, under sistnämnda år till
antalet 5.
Nässjö. Annex-socken till Barkeryd
pastorat, är belägen i Tveta härad af
Jönköpings län, 3% mil s. o. från
Jönköping, omfattar en areal af 0,898
qvadratmil, hvaraf 0,125 äro vatten.
Hemmantalet är 14l/2 skatte, 33/4 krono,
85/g frälse, och folkmängden, som år
1805 var 903, uppgick 1860 till 1,274/
dock sedan 1855 minskad med 28
personer.— Församlingen har fordom sträckt
sig längre än nu, då dess gräns går blott
till Hällsjön, och det på andra sidan
belägna Stumperyd säteri blifvit flyttadt
till Solberga socken. Spexsjön ligger
nära Westra härads gräns. Kyrkan,
belägen mil från Barkeryd, invigdes
1797. Den är 47 alnar lång, 24 bred
och 10 hög. Här fanns på
1820-talet den 4:de vexelundervisnings-skolan
1 länet. Den i svenska historien
mycket bekanta ätten Hård anses härstamma
från Jöns till Nässjö, hvars sonsons
sonson år 1490 var höfvidsman på
Kalmar och gift med en Gunilla Hård.
Genom en påflig bulla förklarades denna
socken 1412 tillhöra Salv. orden i
Wadstena. På hemmanet Bergs egor
uppsprang en natt 1830 från sjön på
landet i ett källdrag 50 IU lefvande fisk af
gäddor, mört och abborrar. Vid
Hun-seberg äro rudera efter vallar och 1/8 mil
från dem en gammal offerkälla; dervid
2 stora resestenar, 3*/2 höga; en
graf vid hvardera, 12 alnar i längd, mer
än 3 alnar i bredd, kallas jättegrafvar.
Af hemmantalet erlades 1860 för 23’/8
mant., skiftade i 129 delar, i eg.rätts-afgift 101
rdr 82 öre. Gårdar och byar: säterierna
Ing-arp och Toranäs, se art. Ingarp (eg.rätts-afg.
11 rdr 40 öre). 1V2 mant. Westansjö,
ladugård till Bodanäs säteri i Westra härad, egdes
1770 af en ryttm. Printsensköld, 1844 af
enkefru doktorinnan Fovelin. Af frälsehemmanen
må nämnas: 1 mant. Hästerum, ’/2 Målen, 1/4
Räfsnäs, 3/4 Spexhult. Boställshemman äro:
3/8 Gullbrohult, 1 !/4 Nässjö i 3 n:r, militiæ-,
3/4 Risabo sergeantens-, 3/8 Nässjö,
komministerns, 1 mant. Nässjö, pastorsstom. Af
skattehemmanen: 1 mant. Bäckafall, 1 Gamlarp, 1
Gissarp, 1 Hunseberg, 1 Hultarp, 1 Jsåsa, 1
Runneryd, 1 Skieryd, 1 Spexhult. 1 /2
Trä-slända, namnkunnigt genom den sjelfstäudige
riksdagsmannen Peter Jönsson, som egde stället
på 1830 — 50-talen. — Adress: Jönköping.
Näsum. Annex-socken till
Jems-högs pastorat i Blekinge, ligger i
Wil-lands härad af Christianstads län, 33/4
mil o. n. o. från Christianstad, skall i
äldre tider varit moderförsamling.
Socknen, omfattande en areal af 0,887
qvadratmil, utgör en del af Skånes östra
gräns mot Blekinge, och löper
skiljo-linien genom det s. k. Ryssberget,
rätteligen Reseberget, till följe af sägnen
att det varit bebodt af jättar, efter
hvilka fotspår än visas, äfvensom en
s. k. jättegryta på bergets östra sida.
Bergsträckan, omkring 2 mil i
längden, har fordom varit bevuxen med
ansenlig bokskog, hvaraf några
lemningar ännu återstå. Den vestra
bergsträckan, emot Wånga socken, är märkvärdig
för sina mineralier. Vid Westanå
innehåller den flissten, jernmalm och ett
mineral, som befunnits vara pyrophylit;
ur Westanå grufva bröts 1861: 4,000
centner jernmalm. Nordligare i nämnda
berg finnas lösa massor af glete och en
dermed blandad stenart, som af
allmogen kallas »leesten», och låter bryta sig
1 parallelogrammer af 1/2 alns längd samt
2 till 3 tums bredd och tjocklek; den
säljes i städerna, för att utföras.
Rådande jordmånen är sand. Skogen i
allmänhet hjelplig. I Ifösjön, till hvilken
socknen gränsar i söder, fångas ej sällan
den största svenska insjöfisk, kallad mal
(Silurus glanus), vägande till och med
5 till 6 IU. På stränderna finner man
de af allmogen kallade »Brattingsborgs
penningar», hvilka icke äro annat än
skal efter den lilla musslan Crania
num-mulus. Igenom socknen flyter Holjeån,
som här kallas Edre; utmed densamma
å Sibbarps egor, visas grundvalen efter
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
