Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Nätra.
Nätra.
305
passerat flera utbvar, utlöper i Äfjärdeu
och genom densamma i hafvet vid
Sanningssundet. Ibland socknens berg är
Balhusberget vid hafsstranden
märkvärdigt för sin ansenliga höjd af ända till 70
à 80 famnar. I forna tider skall här under
krigstider varit vakthållning, och berget
är nu en god landkänning för sjöfarande.
Nära vid detta höga berg ligger
Balhus-tjern, hvarest fångas id och annan fisk.
Äfven förekommer på södra sidan af ön
Skrubban en ovanlig bergklippa, benämnd
Skrubbkistan, utgörande tre släta
bergväggar i qvadratform, 18 famnar på hvar
sida, och är sjön invid detta berg 20 à
30 famnar djup. Jordmånen består till
större delen af lermylla, utom på Ulfön,
Strängön och några byar, hvarest finnas
sandjord, äfvensom mer sällan speck- och
skottlera. Bergarten består i allmänhet
af vanlig granit, dock hafva
malmanledningar visat sig på åtskilliga ställen å
Ulfön och det närbelägna Norrgrundet,
hvarest egaren till Lögdö bruk låtit bryta
jernmalm, hvilket numer upphört såsom
mindre lönande. Äfven har
kopparmalmsanledning yppats å Förnätra egor, hvarest
en trakt år 1850 blifvit inmutad af ett
bolag; men kopparn lär ej sträcka sig
längre än till ytan. Ulfö jerngrufvor
och Förnätra nickelgrufvor äro de enda
i länet. Tvänne mineralkällor finnas, en
å prestbordets egor, och en å Bräcke egor,
hvilka likväl icke äro af någon synnerlig
mineralhalt, men hafva af allmogen
till-litats. Några ovanliga djurarter finnas
ej, utom uttern och lemlar eller fjällmöss,
hvilka sednare visat sig sällan och
periodiskt. Dessa djur, i stor myckenhet
ankommande, göra stor skada å
gräsrötterna och förorsaka derigenom
missväxt under följande sommar, då de
försvinna. På 1600-talet har en lefvande
kattlo blifvit fångad inom socknen och
af dåvarande pastorn, prosten Jonas
Bö-lenius, skänkt till kon. Gustaf II Adolf,
som derföre lät Bölenius och
efterträdaren, sonen, pastor Olaus Jonas Hasselius,
åtnjuta 2/3 af tionden. Den sistnämnde
hade en process om en år 1658 på
prestgårdens egor uppdrifven död
hval-fisk, hvaraf andelar äfven tillföllo kronan
och kyrkan. Om de till växtriket
hörande växterna anmärkes, att Arenaria
peploides och Pisum maritimum växa å
Trysundaholmen, Lonicera xylosteum (Try)
v.
vid Balhustjern, Linnea borealis, Daphne
mezereum på åtskilliga ställen, samt att mer
allmänt träffas Cornus svecica (här
kallade Typpbär), Rubus chamæmrus
(snot-terbär), äfvensom R. arcticus (åkerbär).
För ett tiotal af år sedan fanns i
närheten af prestgården en större hasselbuske
(Corylus avellana) som lemnade goda
nötter; denna växt finnes föga nordligare.
Folkmängden utgjordes år 1750 af
1,420, år 1850 af 3,336, år 1862 af
3,969 personer; af de 701 hushållen,
som funnos 1850, ansågs 74 vara i goda,
531 i bergliga, 78 i knappa samt 18 i
fattiga vilkor. Hemmansegarnes antal
utgjorde 233. Hufvudnäring är
åkerbruk med boskapsskötsel; binäringar äro
fiske, lärftstillverkning, forslande af
skogseffekter och landtmannavaror, m. m.
Lärftstillverkningen är socknens
förnämsta binäring och har redan för öfver 100
år sedan varit här florerande; åtskilliga
hedersbelöningar hafva blifvit utdelade
åt qvinnor, som utmärkt sig i spånad
och väfnad; så har komminister J.
Törnstens fru år 1756 bekommit en
silfverkanna om 60 lods vigt. Tillverkningen
har uppgått till 30,000 alnar, men torde
nu vara mindre, sedan man börjat begagna
mer bomullslärfter, som från fabrikerna
erhållas till vida lägre pris. Första
försöket att bereda lin till finare spånader
gjordes här af en bondhustru, Sigrid
Olsdotter i Wik; härefter blef socknen
stamsäte för den fina linneväfnaden, som
o
härifrån utbredde sig till Norra
Ångermanland och Helsingland. Af de 7
socknar, som år 1860 deltogo i premierna,
kom Nätra först i 4:de rummet. Af
skogseffekter utskeppades 1851: 1,119
famnar al- och björkved, hvarå
inköpspriset pr medium utgjort 5 rdr rmt pr
famn. Innan Bryngeströms finbladiga
sågverk flyttades till Forrsby vid
Bjästa-ån, tillverkades der ett större parti
bräder, hvartill timmer flottats från Sidensjö
socken, och hafva dessa bräder sedan
land vägen förts ll/2 mil till Näske
lastageplats. Åkerbruket är i allmänhet
van-vårdadt; undantagsvis må nämnas, att
häradshöfdingen och riddaren A. E. Ros
i Bjästa har infört ett förbättradt
jordbruk genom att circulera med sädes- och
foderväxter efter rationella grunder. I
Bjästaån äro 2:ne betydligare
kronolaxfisken; för öfrigt finnas i skärgården 6
39
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
