Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
316
Oby.
Ockelbo.
Göberg, men skildes derifrån 1797
genom arfskifte och tillföll hofjunkar
Bogemans äldsta son, kapten Carl Johan
Bogeman på Botorp. Egendomen är
ännu inom slägten.
Oby. Egendom uti Blädinge socken,
Allbo härad af Kronobergs län, belägen
vid landsvägen från Alfvestad
gästgifvaregård till Gottåsa, mellan 2 sjöar.
Den har tillhört på 1600-talet slägten
Rosenbjelke, kapten Bourdon år 1697;
af öfriga egare må nämnas general-löjtn.
Joh. Stenflycht 1754, riksrådet gr. Henn.
Gyllenborg, kommercerådet och
professoren Elof Steuch, som dog här 1772,
slutande sin adeliga ättegren; grefve Carl
Gustaf Mörner; krigspresidenten, baron
Bror Cederström nämnes som egare 1811
—14, hvarefter baron Conrad Fredr. Chr.
v. Blixen-Finecke var egare till 1820,
då han flyttade till Dahlund på Fyen.
Nuvarande egaren är majoren, baron
Gyllenkrook. Egendomen utgöres af 1
mtl fr.-säteri, 3% fr. Oby, med 2
qvarnar och sågar, och taxerades 1862 till
94,800 rdr rmt; den är väl bebyggd,
har vackra trädgårdar med sköna häckar
af ligustrum och höga alléer af
körsbärsträd; äfven valnötträd finnas här. I
rummen äro flera minnen af den
genialiske konstnären Hjalmar Mörners
pensel ; konstsamlingarne hafva af nuvarande
egaren blifvit betydligt förökade. Uti
trädgården står en dopfunt, som fordom
tillhört Blädinge kyrka, på hvilken läses
följande runinskrift: J*infipil* fjiaR tfjætll.
Har: a fEttua öerljc. Det är: «Finvid
högg detta kar på Tjuraberg. Oby är
äfven af historisk märkvärdighet, såsom
ett af de ställen, der Danskarne blefvo
slagna af den tappra småländska
qvinno-hären under Blenda. Man ser ännu vid
gården en mängd runda stensättningar
och en fyrkant med en half alns höga
stenar och en midtuti samt en ingång
åt öster, med mycken likhet af ett
tingsställe.
Ockelbo- eller Ugglebo-verken, i
Gefleborgs län, utgöras af Amots och Abro,
numer Jädraås, masugnar samt Brattfors,
Amots och Wij stångjernsverk uti
Ugglebo socken af Gestrikland, jemte
Kathri-nebergs bruk i Hanebo socken af Hel-
ö O
singland. Jädraås masugn, Amots och
Wij bruk hafva sina särskilda artiklar,
till hvilka hänvisas. Brattforss hamrar
jemte Abro masugn skola åren 1674 och
1675 blifvit anlagda 7/8 mil söder om
Ugglebo kyrka, af archiatern, doktor Sven
Bröms genom bruksförvaltaren, sedermera
rådmannen i Arboga, Robert Petre.
Privilegierade stångjernssmidet utgjorde förr
1,800 skU, numer, sedan det här på
tysksmides-methoden idkade smidet
blifvit till beloppet fritt, har tillverkningen
under sednare tiden efter medelberäkning
pr år uppgått till vid pass 2,850 sk åt.
Bruket består numer af 2 hamrar och
# # o
4 härdar uti 2:ne smedjor. Utom Abro
landtegendom lyda under Brattforss bruk
och Jädraås masugn 39Vg öresland jord,
dels af frälse- och dels af skatte-natur,
belägen inom Ugglebo moderförsamling.
Tvänne sågar och en mjölqvarn finnas.
Katlirinebergs bruk, beläget på gränsen
af Bollnäs och Hanebo socknar inom
Helsingland, blef den 11 April 1764
privilegieradt för Kihlaforss bruksegare
till 1 hammare och 2 härdar med 600
skéé. smide, men kom på 1780-talet
genom köp under Ockelbo-verken. Före år
1855 hade den på tackjern från Amots
masugn grundade
stångjerns-tillverknin-gen uppgått till 1,400 skit årh; men
sedan en lancashirehärd med särskild
smälthammare här blifvit, i stället för den
ena tyskhärden, år 1855 uppförd till
smältstyckens beredande för vällugnen
vid Åmot, så hafva vid pass 1,650 skU.
sådana vid densamma årligen blifvit
tillverkade, under det att stångjernsmidet
vid den qvarvarande i medeltal utgjort
680 skit om året. Stångjernet föres till
lastageplatsen Norrsundet i Hamrånge
socken. Under Kathrineberg lyda 30||
öresl. landtbondehemman, belägna inom
Hanebo och Bollnäs socknar. Brattfors,
Åmots och Kathrinebergs bruk jemte det
i Hamrånge belägna Wriksjö jernverk,
innehades vid början af 1800-talet utaf
öfverhofjägm., grefve Mårten Bunge, som
erhöll 1804 bergs-kollegii privilegium å
3 hamrar och 6 härdar med 2,700 skM
nytt smide mot dubbel hammarskatt.
Alla bruken med tillhörande qvarnar och
sågar taxerades 1862 till 478,500 rdr
(deraf hade Jädraås masugn högsta
värdet, 150,000, dernäst Wij bruk, 83,500
rdr), jordbruksfastigheten till 317,856
rdr samt ej mindre än 130 kolaretorp
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
