Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Odeusjo.
Odeiistad. 319
verste J. E. von Vicken, död 1800; v.
adv.-fiskal Rundbergsson, sora sålde
egendomen 1807 till assessor C. M. Sjögren
och inspektor S. Wessman. Under
säteriet lydde 1845: 16 torp och 5
gårdar i byn, så fördelade, att assessorskan
Sjögren, som här uppförde 1839 en
prydlig hufvudbyggnad, egde halfva säteriet
och 3 V2 samt Wessman det öfriga.
Hit flyttades skolan i Jönköping efter
branden 1611, tilldes nya hus hunno
upp-byggas. Vid plöjning har träffats på
egorna ben i stor myckenhet, äfvensom
har man funnit benrangel och en
hufvudskål vid gräfning i en sandkulle, samt
stenyxor och förrostade jernvapen. Ifrån
den i närheten belägna stora landthöjden
öppnar sig en storartad anblick öfver
den ansenliga dalen, hvari Jönköping
ligger. 2) Ett mtl Odensjö, tax. till 24,000
rdr rmt, eges af ståndspersoner. Ett
halft mtl Odensjö, är taxeradt till 12,000
rdr, eges af allmoge.
Odensjö. Sjö i Röstånga socken,
Onsjö härad af Malmöhus län, Vg
s. v. från gästgifvaregården, är nära rund
och håller mellan 500 och 600 fot i
tvärmått samt omgifves af brådstupande
stränder, vid pass 100 fot höga. Intet
inlopp leder till denna sjö, hvilken får
sitt vatten från källsprång och har
genom en ganska djup dal sitt utlopp.
Stränderna, som likna en kittel, bestå
af gråstensberg, hvilka äro till stor del
vittrade och liksom dalen öfverväxta med
småskog; dock framskjuta skråfliga
klippstycken och branta småtensbäddar.
Allmogen har om sjön allehanda sägner,
och ibland dessa äfven den, att vid
sjöns strand fordom varit belägen en
konungaborg, hvilken, till stralf för det
konungen på en stor högtidsdag dragit
ut på jagt, vid hans hemkomst sjunkit;
men att borgen, hvars tak skall kunna
ses vid klart väder, ännu står i djupet
af sjön, samt, liksom förr, bebos af
konungen och dess hof. Enligt i sednare
tider anställda mätningar skall sjöns djup
i midten utgöra 36 till 40 fot. Sjön
är ganska fiskrik, och man påstår sig
deri hafva sett gäddor af ovanlig storlek.
Vid sjöns östra sida står en lodrät
ätte-stupa, med ett stort otillgängligt hål i
dess midt, från urminnes tid bebodt af
ett par af den i södra Sverige sällsynta
fidco peregrinus, bekant i orten under
namn af sjöfoglarne.
Odensjö eller Onsjö. Ett mtl
frälsesäteri *) uti Naglums socken, Wäne härad
af Elfsborgs län, vackert beläget vid
Göta elf, utgör med 2Vg fr- och V4 säteri
underl., en fideikommiss-egendom som
innehades 1816 af öfverstinnan E. Haij,
född v. Stockenström. Enligt Tuneld var
egendomen på 1820-talet bebyggd med
en stor och prydlig manbyggnad af trä
samt en annan byggnad af gråsten. På
egorna finnas en spatformig stenart,
tjenlig till gråstensbyggnader. I en
tillhörande löfskog har framlidne öfversten
W. Haij låtit uppresa minnesvårdar ät
aktningsvärda medborgare; stället kallas
Minnets tempel. Nära härinvid anlades
äfven af honom på en upphöjd och med
löfträd omgifven plan en graf för sig
och familj samt blifvande
fideikommis-sarier. — Nuvarande innehafv. är frih.
E. W. Haij; taxeringsvärdet var 147,800
rdr rmt.
Odenstad. Egendom uti Gillberga
härad och socken af Carlstads län,
består af 1 mtl frälse-säteri Odenstad, 1/6
fr. Fyxnäs, tills. tax. 1862 till 83,333
rdr rmt; utsädet är 160 t:r. Gården
har under katholska tiden varit, jemte
flera andra i samma härad, anslagen åt
kaniken eller vice biskopen öfver
Wärmland; blef säteri omkring 1645, då det
tillhörde ryttm. Sven Persson Hildring,
svårt sårad i slaget vid Leipzig 1642,
död 1679. I början af detta århundrade
egdes Odenstad af Knut Knutsson
Lillje-björn, under hvars tid följande ur vår
historieskrifvare Geijers lefnad tilldrog
sig: En vacker sommarmorgon stannade
en kärra vid grinden till den allé, som
leder upp till herregården. En man steg
ur och mötte i alléen ställets egare.
Mannen var magistern, sedermera
professoren Erik Gustaf Geijer, som då, stadd
på resa till utlaudet, ville uppfylla en
länge närd önskan, och framställde nu
sin anhållan om Lilljebjörns yngsta
dotters hand, hvilket väl gjorde den derpå
ej beredda fadren bestört, så att han
af-rådde den ännu utan behöflig inkomst
varande friaren från sin föresats, men
hänvisade honom dock upp till dottern,
*) Ej 33/g mtl säteri, som Tuneld uppgifver.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
