Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Ofvauåker.
Ofvauåker. 327
socken, finnas 3:ne stationer, neral.
Jädraås, Kungsgårdens och Storviks.
Folkmängd. Oresland.
Taxeringsvärdet-1805 - 1862. 1862.
4,198. 4,738. 873‡£. 3,261,417 rdr rmt
Af taxeringsvärdet utgöra 1,620,586 rdr
jordbruksfastighetsvärde inom sjelfva Ofvansjö
socken för 554^ öresl., 415,920 rdr för ali annan
fastighet, 105,348 rdr för kyrkorna,
sockenmagasin och komministers-boställe. Gårdar och
verk: Pastorsbostället 15öresl. (efter
tax.-längden tax. till 52,250 rdr) mtl (efter L.
E. Ahrman), Hammarby, Uhrforss bruk,
Kungs-forss och Högbo bruk (se dessa art.), Petersburgs
rödfärgsverk, Yttermyra, Lem, Nor, Näs, Storvik,
Nygården, Wall, Bro, Westerberg, Österberg,
Öfvermyra, Asen, Ätter sta, Norrberg, Stocksbo,
Löf åker, Backberg, Storbodarne, Jäderfors, Sätra,
Kungsberg, Nordanå, Finnås, Wreten, Moms och
Österbergs fäbodar. — Bergsmaushamrar äro:
Hammarby, Hosjö, Öfra och nedra Jäderbo,
Norr-bergs, Wall, As, Attersta, tills. 8 hamrar, 13
härdar. Endast 3:ne bergsmanshyttor finnas, näml.
Attersta, Bro och Jäderbo. Grufvor äro
Kalkbergs och Alkärrs jernmalmsgrufvor, Bunsås
koppargrufva på Westerbergs bys mark.
Kungsgården (se den art.), här föddes masmästaren
i Östra och Westra Distrikten, Carl David af
Uhr, den 23 Juni år 1770. Slägten
härstammar fråu en gammal adlig ätt, som redan i 14:de
århundradet stod i högt anseende inom
kantonerna Zug och Ur i Schweiz. En af denna
ätts afkomlingar, hvilken i 14:de århundradet
inträdt i fransk tjenst, nedsatte sig sedan i
Sverige och blef stamfader för flera i
bergverks-och bruks-rörelsen utmärkte, allmänt aktade män,
blaud hvilka var den ofvannämnde. — Socknen
ligger 2V4 mil från adressorten Gefle.
Ofvanåker. Socken, hörande till
Alfta tingslag af Södra Helsinglands
dorasaga och fögderi, är belägen i
Gefleborgs län, mellan 610 15’ och 61° 37’
nordlig bredd samt 2° 4’ och 2° 52’
vestlig längd från Stockholm, 25 mil
från Uppsala, 7 mil från Söderhamn;
begränsas i norr af Loos, Färila och
Alfta socknar, i öster af Alfta socken,
i söder af Alfta och Woxna samt-i
vester af Woxna socken i Helsingland och
Ore socken i Stora Kopparbergs län.
Socknen är ett bergland med den största
omvexling mellan höjder och dalar.
Sålunda äro alla dess vattendrag skiljda
från hvarandra genom bergsträckningar,
som löpa i likhet med vattendragen från
nordvest till sydost. Denna omvexling
af höjder och dalar gifver åt socknen ett
storartadt utseende. De förnämsta
bergen äro Qvarnberget 1,560 fot,
Ryttare-k li t ten 1,320 fot, Öjungsklitten 1,720
fot, Räkaklitten 1,650 fot, Södra
Lobo-berg 1,050 fot, Råberget och Långbo-
berget 1,560 fot, allt höjd öfver hafvet.
Nästan invid toppen af Räkaklitten ligga
2:ne nybyggen som med sin jord intaga
högsta höjden af socknens odlade jord,
näml. 1600 fot. Till sin berggrund
utgöres socknen hufvudsakligen af en röd
grofflasrig gneis, i hvilken på sina
ställen förekomma insprängda korn
afjern-malm. Inom den hvita granitförande
granitens område uppträda på några
ställen små bildningar af Hyperit.
Socknens hufvudvattendrag utgöres af Woxna
elf, som först genomlöper socknens
kronoallmänning, sedermera löper parallelt med
socknegränsen igenom Woxna socken,
hvarefter den åter inflyter uti egentliga
Ofvanåkers socken och passerar genom
dess odlade och bebyggda delar. Denna
elf upphemtar vatten från alla inom
Ofvanåker belägna sjöar och vattendrag,
så att hela socknen tillhör Woxna-elfveus
floddal. De förnämsta af elfvens
tillflöden* inom socknen äro: Hofva-, Lö-,
Gryt-, Elin-, Fulls-, Homna- eller
Torrbergsbo-ån. Woxna-elfven sjelf bildar,
sedan den influtit i den egentligen
odlade delen af socknen, sjön Wägnan,
äfvensom i gräusen mot Alfta Wiksjön.
Vid verkställd afvägning är befunnet, att
Woxna-elfven uti Wiksjön har en höjd
af 517 fot, då den vid sitt inlopp i
socknen vid gränsen mot Loos har en
höjd af 935 fot öfver hafsytan. Denna
höjdskilnad uppkommer egentligen
genom strömfallen ofvanom Woxna bruk,
ty detta ställe har allenast 640 fots höjd.
Det förnämsta strömfallet är den s. k.
Hylströmmen. Den högst belägna sjön
inom socknen är Stora Ujungen, som har
1,213 fots höjd öfver hafvet, och hvilken
tillika torde böra omnämnas såsom den
fiskrikaste sjö inom hela provinsen.
Hela Ofvanåkers socken har jemte
nuvarande Woxna socken, af ålder varit
förenad med Alfta socken, med hvilken
den utgjorde ett pastorat; men sedan i
Ofvanåker blifvit uppfördt ett särskildt
kapell, utverkade sig dess innebyggare
genom Kongl, brefvet d. 24 Januari 1639
rättighet att utgöra en egen socken och
ett eget pastorat. Till
kyrkoherde-boställe inköpte de 1642 ett bondhemman
i Kyrkbyn. Till denna sålunda
nybildade socken hörde äfven nuvarande
Wox-j na; men då i början af 1700-talet Woxna
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
