Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Olshammar.
Olstorp. 337
ves äfven såsom egare; men hans söner,
Erik och Arvid, hvilka båda skrefvo sig
till Olshammar, det fadern icke gjorde,
erhöllo gården år 1621 i donation af
konung Gustaf II Adolf. Som bägge
två dogo ogifta, så tillföll egendomen i
arf deras brorsdotter, Virginia Hand,
hvilken afled 1681, och hvars man,
öfversten Nils Lilljehöök till Gällared och
Tiraholm, blef stamfader för den ännu
lefvande Gällaredsgrenen af adl. ätten
Lilljehöök af Gällared och Kolbäck, rno
66. Ställets egare äro sedermera icke
bekanta, förrän i sammanhang med Aspa
bruks (se artikeln Algrena) *), till
hvilken bruksegendom det ännu hörer.
Under Handska slägtens tid lydde till
Olshammar icke mindre än 50 hela
hemman, men hvilka till största delen af
konung Carl XI reducerades. Vid
egendomen är ett betydligt tegelbruk, som
anses så gammalt, att det försett
Wadstena kloster och kyrkobyggnad med
tegel, och hvilket bestyrkes af en i
sednare tider funnen tegelugn med lika
beskaffadt tegel som det vid nämnda
byggnader. Säteriets och tegelbrukets
taxeringsvärde år 1862 var 50,200 rdr rmt.
Lemningar synas ännu, som sägas vara
efter ett kloster, och en väg öfver den
närbelägna skogen Tiveden bär sedan fordna
tider namnet Munkstigen. Kyrka har
funnits vid gården från äldre tider tillbaka,
och densamma, iståndsatt af en ställets
egare, brukspatronen Carl von
Wallendorff, med bibehållande af de i
fönsterglasen inbrända adliga vapnen,
begagnasfort-farande af de närboende
församlingsboerna. På gårdsplanen, nära kyrkan, är en
stor, flat sten, den traditionen förmäler
varit begagnad af S:t Brita, då hon, vid
sina ridter till Wadstena, steg till häst;
äfvenledes qvarstår en gammal timvisare,
prydd med Handska ättens sköldemärke.
OlsjÖ. By, se Skepparslöfs socken.
Oisnäs. Ett mantal skatte uti
Stenkyrka socken, Tjörns härad af Göteborgs
och Bohus län, har varit säteri till 1694,
då det reducerades; vid den tiden lydde
derunder flera hemman i Stenkyrka samt
gården Östra Sunna i KlÖfvedals socken.
Egendomen innehades af adliga Måne-
*) Lagmannen i Blekinge och Skåne Åke Soop,
som dog på Järstorp 1748, skref sig äfven
till Olshammar.
v.
sköldska slägten, hvilkens afkomlingar,
nu mera böndero (år 1862: 10) ännu
ega densamma. Ar 1704 omtalas i
perm-bref välborne herr Per Knutsson
Månesköld såsom egare till Oisnäs och flera
gårdar. Inom slägten ha bibehållit sig
sägner om Oisnäs fordna härlighet, då
det med »fjorton förgyllda vindflöjlar"
prydda slottet reste sig på berget, som
ligger strax ofvanom nuvarande gården.
På 1400-talet kallas gården Alsnäs.
Taxeringsvärdet 1862 var 40,000 rdr rmt.
Olstorp, tillförne Olofstorp
(sammanlagdt af hemmanen Olstorp, Råstorp,
Svarstorp). En sätesgård i Askeryds
socken, Ydre härad af Östergötland, 2l/4
mil från Eksjö, 9 mil från Linköping,
består af 3:V8 mantal frälse-säteri;
underlydande hemman utgöra 71/2 mtl samt
en frälse-utjord, qvarn med 5 par
stenar och grynverk, tegelbruk, såg,
manufakturverk, oljeslageri och tröskverk, allt
med öfverflödig vattentillgång. Läget
utmärkt vackert, på ett näs mellan sjöarna
Östra och Westra Leijern, hvilka
derstädes äro förenade genom en ström;
stor åbyggnad uppfördes 1783.
Arealen 3,500 tid, hvaraf 1,500 tid vacker
och sparad skog, det öfriga åker, äng
och beteshagar. Vid de under eget bruk
varande 53/g mtl födas 6 hästar och 100
st. boskapskreatur samt utsås 100
tunnor spannmål och 100 tunnor potates.
Godset tillhörde 1350 riddaren Arvid
Göstafsson (Sparre) och hans syster fru
Märtha, hvilka nämnda år donerade
detsamma, jemte större delen af den s. k.
Lägerbobygd, till Wadstena och Wreta
kloster *). Vid delning af denna
donation klostren imellan, tillföll godset
Wreta kloster, hvarifrån det af
konung-Gustaf I, vid reformationen, indrogs såsom
hans enskilda tillhörighet, på grund deraf,
att konung Gustaf räknade sig såsom
arfburen efter donationsgifvarne. I hans
och följande konungars bruk och ego
förblef godset intill 1620 **), då detsamma
*) Uppgifves af Tham förekomma 1383 i ett Bo
Jonssons bytesbref.
**) I Anreps Ättartaflor uppgifvas häradsh. Bengt
Carlsson och hans son, höfvidsm. Carl
Bengtsson, hvars sonson blef stamfader för adl. slägten
Lilljestjelke, ..hafva skrifvit sig till Olstorp i
Askeby s:n i Östergötland. För närvarande
finnes der ingen gård med namnet Olstorp. Skulle
detta Olstorp varit det, hvartill de skrefvo sig?
43
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
