Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
364
Pahistorp.
Paj ala.
af grusblandad mylla, och har skog både |
på inegorna och utmarken.
Manbyggnaden af trä, nyligen uppförd, är på
trenne sidor omgifven af trädgården,
och uti ett uära härintill varande
strömdrag finnas skattlagda mjöl- och
sågqvar-nar. Egare till detta säteri jemte
Sjöboholm hafva varit öfverauditörCronqvist,
herr Elof Munck af Rosensköld 1818,
herr F. von Ekenstén år 1862; sistn.
år utgjordes egendomen, utom Oxhults
säteri, af l1/» säteri Sjöboholm, 2 mant.
ins. frälse, med en egovidd af c-.a 3000
tunnland, hvaraf 100 tunnl. åker; en
stor del äro vidsträckta skogsmarker.
Till gården höra qvarn med 2 par
stenar, husbehofssåg; det hela taxerades
till 51,500 rdr rmt.
Pahistorp. Egendom af ett mant.
krono-skatte uti Tuna socken, Jönåkers
härad af Nyköpings län, med en vacker
belägenhet vid Nyköpingsån, 8 4 mil
från staden, 5l/2 mil från Norrköping,
nära allmänna landsvägen; köptes 1818
af fältkamrer Lars Carell, soin 1855
försålde den till kapten Otto Virgin,
denne åter 1856 till possessionaten N.
Nilsson, af hvilken nuvarande egaren, hr
Anton Maur. Toll, köpt den för 33,000
rdr rmt.
* Egendomens åker och äng ligga i
den bördiga floddalen, som omgifver
ofvannämnda å; utsädet var 1857: 15
t:r hvete och 25 t:r vårutsäde, som dock
nu genom odlingar lär vara betydligt
ökadt; skogsmarken är deremot bergig,
den bär så väl löf- som barrskog till
husbehof.
Paj ala. Socken och konsist, pastorat
af 3:dje klassen, hörande till Westerbottens
4:de kontrakt af Hernösands stift, belägen
i Torneå fögderi af Norrbottens län,
16 mil n. n. v. från Haparanda,
gränsar i norr till Enontekis socken, i öster
till Finland, i vester till Torneå och
Luleå lappmarker, i söder till
Öfver-Torneå socken. Arealen kan ej
uppgifvas. Socknen har förut varit
kapellförsamling till Öfver-Torneå socken, men
skiljdes derifrån i början af 1840-talet.
Ett upplysande bidrag till kännedom
om huru föga menligt de klimatiska
förhållandena i dessa trakter inverka på
de # vanliga kulturväxterna, lemna
årsberättelserna till länets
förvaltningsutskott för år 1861. Sålunda skrifves
härifrån, att korn- och rågskörden, som
i allmänhet utfallit fördelaktigt, har
lemnat vigtig säd, i det rågen, hvars
odling först i sednare tider påbörjats, vägt
•
ritorkad 14 IM tunnan, hvilket är
anmärkningsvärdt i anseende till socknens
belägenhet, 10 mil norr om polarcirkeln.
De med allmänna medel pågående
arbetena inom Pajala, Tärendö Erkhieki,
och Kirmijärvi byar till torrläggning
och odling af 3,000 tunnl. vattendränkt
mark fortskrida raskt, hvarförutan 2:ne
större sjösänkningar blifvit utförda med
hopp om godt resultat. Såsom exempel
på att den flit, som nedlägges på
jordbruket, ej heller här blir olönad, ma
anföras, att en bonde i Tärendö mottog
år 1844 ett mindre hemman, hvarå
föddes 7 à 8 kor och I häst, men som år
1850 redan var så förbättradt, att derå
föddes 25 kor, 5 hästar samt 30 à 40
j får, hvarjemte från hemmanets åkrar
skördas 80 à 90 t:r korn. Pajala marknad,
äfven kallad Kengis, är den enda plats,
der Torneå lappmarks produkter i
någon större skala omsättas; den är
ock en förmedlande länk för trafiken
I mellan norska Finnmarken och
Norrbotten, mellan norra Ishafvet och
Bottniska viken. Inkomstbevilluingen år
1862 uppgick till 102 rdr 54 öre. Det
vid Torneå och Muonio elfvars
saru-maulopp liggande Kengis bruk — det
nordligaste jernverk i Europa — hade
i flera år egen prest och kyrka för
underliggande. De s. k. öfverbyggare eller
der omkring boende allmoge, hvilka år
1725 erhållit kongl, tillstånd att
anlägga ett kapell, kommo med
bruksegarne öfverens om nyttjandet af en
gemensam kyrka, som nämnda är
nybyggdes och kallades Fredriks kapell.
Sedan kapell-laget 1757 fått en kapellan,
har der en tid varit 2:ne prester. Men är
1783 öfverenskommo bruksegare och
allmoge sinsemellan om både kyrkobyggnad
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
