Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Perioden.
Petersfors.
373
Perioden. Pappersbruk, beläget
bredvid Nyköping, nordvestut vid ån, på
S:t Annas fattighus egor i Allhelgona
socken och Rönö härad af Nyköpings
län. Bruket anlades 1763 af en
handlande Nyström och beskattades 1772.
Det egdes 1796 af bruksidkaren
Salomon Malmberg och haus son,
handelsmannen Pehr Malmberg, 1825 af
Malmberg och Stenqvist och 1851 samt 1862
af en Malmberg ensamt, jemte V4 mtl.
Ar 1791 drefs verket med 15 personer
och producerade 2,318 ris diverse
papperssorter, hvilka i värde uppgingo till
2,292 rdr 32 sk. banko. År 1862 var
fastighetsvärdet tax. till 20,577 rdr 25 öre.
Pesnäs (ej Persnäs efter Westerling,
in. fl.). Konsistorielt pastorat af l:sta
klassen, hörande till Olands Norra
kontrakt af Kalmar stift, utgöres af Pesnäs
och Föra socknar, med 502:724 mtl, och
beboddes år 1860 af 2,477 personer. —
Pesnäs, modersocken, belägen i Åkerbo
härad af Ölands Norra Mot och Kalmar
län, 3V4 mil n. o. från Borgholm, 5®/2
mil från Kalmar, omfattar 0,5oo
qvadratmil fast land. Marken är i pastoratet
mest öfverallt en jemn och slät stenhäll.
Rådande jordarten är sand, nämligen fin
flygsand. Här och der finnes örjord och
hård lera, men ingen svartmylla. Af
skog växer icke en gång till vedbrand.
Invånarne sysselsätta sig något med
sjöfart och ega 5 båtar.
Inkomstbevillnin-gen uppgick år 1862 till 109 rdr rmt.
Utskrifningsmanskapet utgjordes af 79
man. Kyrkan är af steu och har 2:ne
torn. Barnundervisningen bestrides i en
fast folkskola. — Vid södra kyrkodörren
på kyrkogården ligger en fyrkantig,
slät-slipad sten, kallad Digerflisa, hvarpå,
enligt allmogens berättelse, de efter
Digerdödens härjande i församlingen
öfverblifna kunnat rymmas. Vid byn Hallnäs
finnes en annan sten, som förmodas vara
rest efter en Rvning, som här fallit af
hästen och dött. Rundt omkring äro
äfven flera stensättningar. Grytliamn och
Hjorthamn äro små bugter inåt landet.
Trosnäs hamn är obrukbar. Matkroken,
en krokig refvel, V2 inil lång ut i hafvet,
består af klippor och stenar.
Folkmängd. Hemmantal. Tax.värde
1805 — 180 V. sk. kr. år 1862
9!0; 1,651. 267.’32. 47%6. 705,400 rdr.
Hushållens antal 1862 var 380. Af socknens går-
dar må nämnas: 2mtl sk., 7/fimtlkr. Pesnäs,hvaraf
det sednare är pastorsbost., tax. till 20,000 rdr.
13’4 mant. Lilla Horn, 2\\ Trosnäs, hvaraf
3/8 mant. i hvartdera hemmanet utgöra
socknens största egendom, tax. till 11,000 rdr;
3/16 mant. i Horn och ’/4 mant. i Södvik
(3»/2 mant.) utgöra ett gods. På Södviks egor
finnes en qvarn; 3/,e mant. Hållnäs innehafves
af skolläraren. 3’/2 Gilberga, 2’/2 Hörlösa, 3
Stänninge. — Adress: Borgholm.
Petersberg. Manufakturhammare,
anlagd nära Sundsvall; här hafva i medeltal
åren 1856—60 uträckts 162 skM 11 IM
16 M metallbult och metallspik för han {+-+}
delsflottans behof.
Petersborg (Pettersburg). Egendom i
Bunkeflods socken, Oxie härad och
Malmöhus län, tillhörigt såsom fideikommiss
äldsta manliga arfvingen af Bagerska
slägten, utgöres af 2 mtl uts. fr. med ett
fast.-värde (år 1862) af 98,000 rdr rmt.
Petersburg. Egendom uti
Smedstorps socken, Ingelstads härad af
Christianstads län, utgöres af 3l/32 mtl uts.
frälse i 13 nummer af byn Tungby
och egdes år 1862 af baron A. Kurck;
tax.värdet år 1862 var 158,310 rdr.
Petersfors. Bruk i Jernboås socken
af Örebro län, beläget l5/g mü från
Nora, 5 mil från Örebro, anlades 1847
af flera bergsmän inom socknen å då
oskattlagda torpet Drakatorp vid ett
förut öde vattenfall i en naturskön trakt
vid Rastelfven, och uppkallades efter ena
anläggaren, riksdagsfullmäktigen Peter
Pehrsson i Wassland inom samma socken.
Bruket, som består af en lancashire- och
en räckhärd med hvar sin hammare,
2:ne spik- och en knipphammare, har
oinskränkt smidesrätt.
Stångjernstillverk-ningen uppgår årligen till c:a 1,500
skH. b. v. Tillverkningen år 1859
uppgifves dock endast till 873 skM.
Stång-jernbrukets och manufakturverkets
fastighetsvärde år 1862 var 18,100 rdr rmt.
Bruket har egen tackjernstillverkning —
omkring 2,500 skM årligen (vid Hjulsjö
Nya Hytta), egna malmer från
Salbo-bergsfältet, Rössbergsfältet (i båda dessa
fält sker uppfordringen medelst
ångmaskiner), Kämpaberget, Marieberget m. fl.
grufvor i Hjulsjö socken.
Skeppnings-orten är Stockholm; dock försäljes en
större del af tillverkningen i orten.
Petersfors bruksbolag började år 1850 de
egentliga egendomsköpen i angränsande
Grythytte och Hjulsjö socknar och egde
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
