- Project Runeberg -  Historiskt-geografiskt och statistiskt lexikon öfver Sverige / Femte Bandet. M-R /
377

(1859-1870) [MARC]
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Pillianin.

Pite.

377

men till nuvarande egaren Wilh. Stridde
från oPommern för 75,000 rdr rmt.

År 1710 föreföll en drabbning vid
gården, å den s. k. Trekanten, mellan
Danskarne och Svenskarne, under
anförande af öfverste-löjtn. Wilhelm Bennet,
då de förstnämnda blefvo slagna och
förlorade hela sin tross äfvensom hästarne,
hvilka begagnades derefter till svenska
artilleriets framskaffande.

Pilhamii. Kapell under Wermdö
pastorat, se artikeln Ingarö. Den förste
komministern härstädes blef år 1781
sedermera theologie doktorn Samuel
Ödmann, som var en af Sveriges för lärdom
utmärkta män.

Pilegården. Ett mantal skatte uti
Näsinge socken, Wätte härad af
Göteborgs och Bohus län, tax. år 1862 till
30,000 rdr, har 3 åboer. På egorna
finnas 3:ne tegelbruk. Hemmanet i
grannskapet af Idefjorden är märkligt såsom
Carl XILs högqvarter under
förberedelserna till Fredrikstens belägring. På
gården lefde ännu 1842 en gumma,
hvilkens far, såsom barn, sett och
samtalat med Carl XII. Ur en förträfflig
källa på hemmanets egor, som ännu
kallas K ön g Carls Källa, hemtade han
alltid sitt dricksvatten. En gång,
berättar allmogen, stod den store hjelten
vid källan och betraktade, med korslagda
armar, huru de törstande soldaterna
trängdes omkring henne; han skall då
hafva utropat: »Pilegårds källa, huru
mången mans törst har icke du släckt!»
Det är märkvärdigt, att dessa ord,
innebärande, såsom det synes, en helt allmän
och betydelselös anmärkning, kunnat fästa
sig så djupt i folkets minne, att alla
häromkring veta att anföra dem. Då
de uttalades, voro de måhända icke så
betydelselösa, och man vill gerna med
A. E. Holmberg fråga: månne de
framkallades af en tyst jemnförelse mellan
den obemärkta källans stilla välgörenhet
och den krigiske konungens
förstörelse-bringande storhet? — Nog af! de vårdas
af folket såsom ett heligt arf, i likhet med
hvarje annat minne af den
utomordentlige mannen.

Pilkrog. Gästgifvaregård i
Stockholms län, hvarifrån skjutsas till

Söder-Telge n......lV2 mil.

Stora Åby s. (i Nyköpings län) 2 »
Gnesta s. v. . . dito . . 2Vg »
v.

Vägen sträcker sig genom bördiga dalar
med omgifvande löf- och barrskog.

Pintorp. Detta ställe, som i
folksägnerna fått en så bedröflig ryktbarhet
och så gjort skäl för sitt namn genom
en egarinnas, den s. k. Pintorpafrun
stränghet och omensklighet emot sina
underhafvande, är sjelfva hufvudgården
till det nu så präktiga och storartade
Ericsbergs fideikommiss i Stora Malms
socken i Södermanland. Dess historia
ses således under nämnda ställes artikel.
Pintorpafrun var Beata von Yxkull, enka
efter riksrådet och presidenten friherre
Erie Gyllenstjerna af Ulaborg, stamfader
för en längesedan utgången friherrlig
ätt. Hon var dotter af öfversten i tyska
kriget, Conrad Reinholdsson von Yxkull
till Padenorm i Lifl]and och friherrinnan
Elisabeth Christjernsdotter Oxenstjerna
till Steninge samt således, åtminstone
på fädernet, icke svenska och, såsom
nedan synes, frukten af en i början olaglig
förbindelse. Hennes mor, den högättade
och förnämliga svenska fröken nemligen,
följde i början af 1600-talet prinsessan
Anna till Polen. På hemresan derifrån
förlofvade lion sig med Yxkull och lät
viga sig vid honom på sin fädernegård,
det gamla Steninge i Upland, af en
suspenderad tysk prest samt emot sin
giftomans och sin slägts samtycke,
hvadan giftermålet på hennes kusins,
sedermera den store rikskansleren Axel
Oxenstjernas begäran förklarades af
erkebiskopen och domkapitlet i Upsala ogiltigt,
intilldess Yxkull försonat sig med slägten
och församlingen, då ordentlig vigsel
borde förrättas, hvilket ock skedde. Enka
1657, lefde fru Beata i tio år på
Pintorp, som efter hennes man fått namnet
Ericsberg, men af folket fortfarande och
af dubbelt skäl kallades såsom förut.
Hon fullbordade bland annat med
un-derhafvandes svett och möda det
nuvarande slottets hufvudbyggnad, som blifvit
påbegynt af hennes man. Att lion efter
Gyllenstjernas död skulle blifvit omgift
med riksrådet friherre Mathias Soop af
Limingo, ha vi, under Ericsbergs artikel,
oriktigt anfört efter Tuneld, men får
härmed rätta; riksrådet Soop var nemligen
endast hennes stjuffader.

Pite. Lappmark, ligger mellan 65° och
67° nordh br. samt sträcker sig ifrån Pite
och Norsjö socknars gräns, mellan Lule

48

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jul 3 20:59:37 2016 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/hgsl/5/0379.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free