- Project Runeberg -  Historiskt-geografiskt och statistiskt lexikon öfver Sverige / Femte Bandet. M-R /
378

(1859-1870) [MARC]
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

378

Pite.

Piteå.

lappmark å nordöstra och Ume lappmark
å nordvestra sidan, upp till riksgränsen,
der södra delen af Saltens fögderi af
Nordlandens amt i Norge möter; och
innefattar mellan 211 och 220 qv.mil.
Landet, isynnerhet dess öfra del, är mera
än till hälften uppfyldt af vatten, fjäll
och bergsryggar, och genomskäres af 2:ne
hufvudfloder, Pite och Skellefte elfvar,
hvartill äfven kan räknas en tredje,
La-iselfven. Ett annat vattendrag, Malån,
upprinner äfven i denna lappmark och
förenar sig i Norsjö med Skellefte elf.
Bland sjöar förtjena särskildt nämnas de,
som bilda Skellefte elfs vattenbasin, neml.
Hornafvan, Udjaur och Stor af van. Af
fjällen är Lajro, på gränsen mot Norge
betydande, oeller 3,008 pariserfot öfver
hafvet. — Ar 1695, då nu gällande
lappskatt stadgades, funnos, enl. jordeboken,
i denna lappmark 165 skatte-lappar; 53
år sednare eller år 1748 hade deras
antal ökats till 170, och 100 år
derefter finnas de hafva stigit till 184. Uti
denna lappmark börjades med
nybyggesanläggningar 100 år sednare än i
Jukkasjärvi, och torde detta, så väl som landets
mindre tillgänglighet för
nybygges-anlägg-ningar, varit en orsak att skatte-lapparnes
antal här ökats, då det under samma
tid minskades i de öfriga lappmarkerna.
Lappska folknummern utgjorde i denna
lappmark år 1799: 958, år 1848: 1,067,
år 1858: 1,178; hela befolkningen var
år 1799: 1,205, år 1858: 3,761 och år
1860: 3,932, hvaraf ungefär 1,000
Lappar. Tillgängliga handlingar ådagalägga
att Pite lappmark före 1686 hade 3
pastorater: Arvidsjaur, Arjeploug och
Sil-bojock, som alla lydde under Skellefte.
Vid samma tid funnos här 5 kyrkor
eller hus till gudstjensten, nämligen vid
Gråträsk, Arvidsjerf, Store Afviken
(Afva-viken), Arjeploug och Silbojock, men
allenast tre prester. De 2: ne äldsta kyrkorna
i Lappmarken skola hafva funnits i
Ka-sker och Afvaviken i denna lappmark.

Piteå lappmark innefattar nu
Arvidsjaurs och Arjeplougs lappmarks
församlingar, som genom Kongl, bref den 10
Febr. 1837 öfverflyttades från
Westerbottens till Norrbottens län, och höra i
följd häraf under Luleå fögderi, men
qvarstå dock i judicielt hänseende inom
Westerbottens län och dess Norra
domsaga. <— Öfver denna lappmark har pastor

Petrus Læstadius, som förrättade
missio-närstjensten härstädes från 1827 till 1832
och afled 1841, utgifvit flera journaler
af högst sakrikt innehåll.

Pite Elf. En af landets större
vat-tuleder, 31 mil lång, upprinner ur sjön
Bjeskajaur (Pjeskejaur), söder om
Sulitelma, en stor sjö nära intill riksröset
Jtë 238. Härifrån går elfven. förenad
med ett sydligare vattendrag, till sjön
Tjeggelvas (Tjokelvas) och vidare till
^Vuolvojaur (Wuohojaur), under vägen
förstärkt från sjöarne Labbajaur och
Pappen, fortsätter derifrån, tillökt af
Eke-latsjock (Ekelagiejocks) och andra mindre
vattendrag, sitt lopp öfver
lappmarksgränsen, genom Elfsby och Pite socknar,
till Bottniska viken, hvari den utfaller
1 mil nedanför Piteå stad. Vid utloppet
delas den af den milslånga Pitholmen i
tvänne hufvudgrenar, af hvilka den större,
utgörande den egentliga segelleden, faller
i hafvet genom Pitsund. Elfven består
af idel sten-, grus- och sandbotten ända
till 10 mil uppåt ifrån utloppet, der den
kastar sig utför ett 100 famnar högt
fall, Storforssen, som stänger laxens
uppgång. Den är nära 100 famnar bred, och
3 à 4 famnar djup, med ganska klart
vatten; håller sig djupast midt efter,
undantagande der några uddar sticka
sig ut i elfven. Jordmånen på ömse
sidor om floden består af jord vallar och
tallmoar, hvarutom gå bergsryggar på
båda sidor, hvilka, der forsar äro, draga
sig ned åt elfven. Genom
Barturte-fjällen skiljes Pite elf från Skellefte elf,
och i Piteåelfvens dal ligger det genom
sina, en tid bearbetade silfver- och
blymalmer bekanta Nasafjäll. Piteå elfdal
innehåller 142 qvadratmil. Pite elf och
skärgård räknas ibland de mindre
fiskrika.

Piteå. Stapelstad i Norrbottens eller
Luleå län, är belägen på en liten ö,
(fordom kallad Häggholmen) i Pite elf,
en mil från dess utlopp i Bottniska
viken, vid 65°, 19’, 13" n. br., 39°, 9’,
41" ö. 1. från Ferro, 93 mil från
Stockholm, 23 mil norr 0111 Umeå, 8l/4

norr om Skellefteå, samt 63/4 mil söder
0111 Luleå, till hvilken sistnämnda stad
landshöfdingeresidenset, som varit liiir
förlagdt sedan år 1818, flyttades den
25 Juni 1856, enl. Kongl. Maj-.ts bref
af den 27 April 1851. Stadens äldsta

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jul 3 20:59:37 2016 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/hgsl/5/0380.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free