Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Porla.
Porla.
383
ovanliga egenskaper, samt gifvit en
tor-pare, som sökt honom för sin och sin
sons klena helsa, det rådet att uppleta
och nyttja samma brunn. Man känner
ej resultatet deraf; men hvad man med
säkerhet vet, är, att källan sedan 1747
varit begagnad, först och öfver ett halft
sekel, för sin oländiga belägenhet skull,
af några få i orten boende af allmogen,
sedan, allt efter som stället blef bekant
och oländigheteu afhjelpt, af allt flera
och flera af alla klasser och ifrån skiljda
delar af riket, nu uppgående till omkring
1,000 personer årligen. Folket i
trakten höll källan länge i vidskeplig helgd,
samlades dit hvarje midsommarsafton,
badade, drack och offrade; numera ske
sammankomsterna mestadels för nöje skull
och för att göra ett och annat uppköp
i marknaden, som sagda dag hålles, men
derjemte förtäres af de besökande så
mycket vatten ur källan, att densamma,
så gifvande den än är, nästan blir
länsad. Ar 1803 begynte första ordentliga
brunnsdrickningen. Man kunde då med
mycken svårighet gå till källan på
utlagda spänger; nu är dit körväg
upptagen och platsen omkring källan fast
mark, planterad med björkar och
bal-sampopplar samt försedd med en mängd
byggnader (se nedanföre). Första
skaparen af nämnda förbättringar är aflidne
krono-befallningsmannen G. Strömstedt;
hos Tuneld tituleras han öfverdirektör.
Han anlade 1809 lazarettet och uppförde
efterhand flera af boningshusen,
allesammans underhållna och tillökade af
öfverste-! öjtnanten grefve Gustaf
Wachtmeister, som egt Porla. För närvarande
tillhör brunnsinrättningen, jemte Vßo
uti förutnämnda hemman, Böda, som
genom Kongl, brefven af den 18 Mars
1814 och den 27 Juli 1817 blifvit till
källan anslagen, hans enka, grefvinnan
Louise Wachtmeister, född De Geer, på
Christinæholm i Södermanland. En ny
källåder, af lika beskaffenhet med den
gamla och belägen vidpass 100 famnar
nordost ifrån densamma, upptäcktes 1813
och är den nu begagnade. Dess vatten
utmärker sig, framför alla andra
mineralvatten, som man hittills känner i
Sverige, för sin ovanligt ymniga halt af
extraktivämne, jern, qväfgas och
kolsyregas, samt täflar i detta hänseende med
de bästa helsovatten i Tyskland och
Böhmen. Nyss upptaget i glas är det klart
och friskt samt har en ren blecksmak,
i lik den af oxiderade jernsalter; men
skakas det eller står det några minuter i
luften blir det gult, som moselvin samt
luktar och smakar vedervärdigt. Enligt
j Berzelii analys, innehåller hvarje kanna
j vatten följande fasta ämnen, nemligen:
svafvelsyradt kali . . . 0,125 gran,
saltsyradt kali . ... 0,500 »
kolsyradt kali.....0,025 »
kolsyrad kalk..... 2,000 »
kiseljord........2,625 »
extraktivämne..... 2,500 »
kolsyradt jern .... 2,000 »
summa 10,37 5 gran.
Brunnsinrättningen erhöll Kongl,
privilegium den 10 Febr. 1819 och har
ifrån nämda år haft ordentliga
brunnsintendenter. Brunnsterminerna äro tvänne
samt räcka vanligtvis ifrån den 9 Juni
till den 6 Juli och ifrån den 9 Juli till
den 5 Aug. hvarje år. Lazarettet
öppnas merändels den 15 Juni; och skall
enhvar, för att der kunna bli emottagen,
vara försedd med af vederbörligt
prester-skap för tillfället utfärdadt
fattigdomsbevis. Tvänne brunnsvurstar gå
dagligen, de vanliga promenadtimmarne, och
ofta göras längre lustfärder till de
omkringliggande egendomarne, såsom Bolby
herregård, Hasselfors bruk,
Lassåuabru-ken i Bodarne socken, ja, ända till Svartå
bruk i Qvistbro. Till det 1/s mil sydvest
ut öfver mossen belägna torpet
Blomster-hult, der brunnsgästerna, likasom i
socknens prestgård och närgränsande byar,
fordom bodde, göras ibland promenader
till fots.
o ,
Abyggnaderna vid brunnen och deras lägen
voro 1855 och äro säkerligen ännu följande,
nemligen på venstra sidau om den breda planen
med sin körväg: Bullerby g gningen med rum för
allmoge; Lazarettsbyggningen med lazarettsrum,
apothek och bostad för under-läkaren; Slottet,
en större byggnad för ståndspersoner;
Tuppen-hof, en mindre d:o för d-.o; Salongsbyggningen
i hvars närhet är sjelfva källan med sin
öfverbyggnad, i form af ett tempel; Kryckhuset,
fordom salong, nu arsenal eller förvaringsrum för
af botade krymplingar bortlagda kryckor och
käppar; Biljardbyggningen med biljardsal samt
rum för ståndspersoner; Steuchet, en mindre
byggning för d:0, liggande undangömd i
björkskogen och som fått sin benämning efter
anläg-garen, numera aflidna kammarherren Steuch på
Stora Lassåua, och hvarest i grannskapet den
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
