- Project Runeberg -  Historiskt-geografiskt och statistiskt lexikon öfver Sverige / Femte Bandet. M-R /
395

(1859-1870) [MARC]
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Qvickjock.

Qvickjock.

395

till Calix fögderi af Norrbottens län,
och är belägen 8 mil söder ifrån berget
Sulitelma, 26 mil från Luleå.
Qvick-jocks natursköna fjälldal, torde svårligen
hafva sitt motstycke inom riket; men
törst från Wallespikens högsta fjällspets,
belägen lV2 högst 2 mil från
Qvickjock, öppnas åt alla sidor den mest
vidsträckta och storartade utsigt öfver det
vilda och ödsliga fjäll-landet, omvexlande
i många färgskiftningar mellan
snöbetäckta fjällsluttningar, gråa
söndersprängda skifferlager, i grönt och gult skiftande
mossfält, samt den nedan liggande dalen,
i hvars fördjupning Saggatträsk är
beläget, och som är belyst dag och natt
af sommarsolen, som ock här är
invånarnes tidmätare. Hela taflan inom
horizonten är nämligen för dem en
solvisare i stort, och fjälltopparne äro
ziff-rorna derpå. Från höjden af Orrivara
nedstörtar en liten flod, Kådtjöjock, på
500 fots höjd, och bildar några
särdeles vackra vattenfall, innan den bortdör
i Saggats djupa böljor; omgifvande
skogsparker genomskäras af förenade
Karna-och Tamj-elfvarne, som samlat de från
grannskapet af Sulitelma och Ruotivare
nedrinnande vattnen. Socknen är väl
bergaktig och rådande jordmånen sand,
men .Qvickjocks ofvannämnda vattendal,
ehuru belägen under 67 V2 grader
polhöjd, dock betydligt lägre än de flesta
så nära fjällen belägna orter, har ett
jemförelsevis mildt klimat, bördiga ängar
och täcka lundar, smyckade af åar och
fjällbäckar, hvilka sorlande slingra sig
genom de grönskande dälderna; här
drifves äfven ett ej ofördelaktigt
åkerbruk. Vid fjällbergen plockar man ej
blott hjortron, utan äfven hallon,
åkerbär, och t. o. m. något smultron.
Åkerbären äro mycket större och saftigare
än på nedra landet. Det var här, som
fil. mag. Carl Er. Laestadius, sonsons son
af pastoren i Arjeploug Joh. Nic.
Laestadius, och en man med grundlig
vetenskaplig bildning, valde en anspråkslös
verkningskrets och gaf sina yngre
halfbroder, Lars Lewi och Petrus Laestadius,
en sorgfällig uppfostran både till studier
och arbete. Han bragte äfven åkerbruket
härstädes, der jordmånen öfverhufvud är
mager, till en ovanlig afkastning. Enligt
deröfver förda anteckningar, erhöllos åren

1813—14, efter 1 tunnas utsäde, ifrån
8 till 12 t:r korn. En son af honom,
Joh. Laestadius, är nu här komminister
och skollärare vid lappskolan inom
Jockmocks distrikt.

Folkmängden, som år 1805 var 427,
uppgick 1860 till 676 personer.
Boskapsskötsel och fiske äro inbyggarnes
hufvudsakliga näringsgrenar. Ar 1667
den 20 April, anbefalldes landshöfdingen
Graan att låta här uppbygga kyrka och
prestgård, men verkställighet lärer icke
följt förrän efter år 1671, sedan
kapellet vid Nafriluokt nedbrunnit. Förut
eller år 1643, hade äfven en
kapell-byggnad vid Sirkasluokt blifvit uppförd
för Sirkas-Lapparnes behof. På sista
sluttningen af Snjärrok, är platsen för
den nätta kyrkbyn. En kulle prydes af
den lilla rödmålade träkyrkan med sin
spetsiga tornspira och sin ensliga lilla
klockstapel, en annan af
komminister-bostället, bakom hvilket reser sig en
tredje högre kulle, Bosenbacken kallad
af sina röda blommor (Epilobium
an-gustifolium); och der är Qvickjocks enda
kanon: ett stort klippblock, med ett par
sprängda hål uti, att dundra på
festdagar, och mellan dessa byggnader ligga,
icke mindre pastoralt, ett par andra,
tillhöriga kyrkovärden och klockaren.
Lappar, hvilka aflidit vid moderkyrkan
i Jockmock, hafva ändock på sitt
yttersta förordnat att de skulle begrafvas
på Qvickjocks kyrkogård, ehuru mer än
13 mil åtskilja kyrkorna. Nybyggarne,
som här utgöra, så till sägande en enda
slägt, hafva inrättat en djup och rymlig
graf, med hus deröfver, hvari deras döda
nedsättas. De hafva ock från gamla
kyrkogården uppgräft sina förfäders ben,
och nedlagt dem i ett hörn af den nya
familjegrafven. För Tourpan- och
Sirkas-Lapparne, håller komministern i
Qvickjock, under sommaren, gudstjenst i
fjäll-kapellet Alkavare, beläget 8 mil i n. o.,
uppåt gränsen vid Alkajaur, en af Stora
Lule elfs källor, med utlopp till [-]Virijaur.-] {+]Viri-
jaur.+} Om de härstädes på 1600-talet
bearbetade Kedkevare silfvergrufvor, se
den artikeln och artikeln Jockmock. Att
i dessa snöns och isarnes land likväl ej
alla ömmare känslor helt och hållet
stelna och förfrysa, intyga en berättelse,
hvars sanning är bestyrkt af mag. P.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 06:49:08 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/hgsl/5/0397.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free