- Project Runeberg -  Historiskt-geografiskt och statistiskt lexikon öfver Sverige / Femte Bandet. M-R /
409

(1859-1870) [MARC]
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Ragtaldsberg.

Ramdala. 409

landen i Uppsala L. Gisslén 1/l2 mtl i
Pålgården samt 1,500 rdr rmt.
Pastoratets socknar utgöra tillsaramans ett
tingslag med tingställe i Pålgàrclen; dess
sigill visar en elf med en lax och en
buske. En saga om Wettar eller
underjordsfolket som bott i Ragunda finnes
upptecknad af prosten Petter Rahm år
1666 och är anförd af A. A. Afzelius i
hans Sagohäfder X bandet, 193 sidan. I
denna saga tror man sig finna spår
efter ett nu alldeles utgånget
menniskoslägte, som, innan Lapparne hit inflyttade
från Rysslands obygder, bebodde vårt
Nordanlands vilda skogsmarker. Det
var ett småväxt dvergfolk, som hade i
bergsskrefvorna sina boningar. De skydde
för folket, som förföljde dera; men i
fäbodarne, der endast qvinnfolk till kornas
vård om sommaren vistades, vågade de
sig fram för att tigga sig litet mjölk
eller annan föda. Under krigt med
Danmark 1677 var en del af allmogen danskt
sinnad och flera prester hade tillika med
åtskilliga bönder visat sig förrädiska mot
Svenskarne. Så. var äfven kyrkoherden
Olof Classon Rahm i Ragunda mycket
benägen för de Danske, hvarföre han
ock blef halshuggen; och med honom
straffades på samma sätt tretton bönder,
som varit delaktige i förräderiet. Ar
1750 förmärktes inom socknen en
jord-skakning, den enda i mannaminne i
Jämtland; men längs sjökanten förmärkas
de ofta.

Folkmängd. Hemmantal. Fastighetsvärde
1805 — 1862 sk. kr. år 1862.
780. 2,235. 118|5 tid. 7 tid/) 1,513,200 rdr.

Af fastighetsvärdet är 19,500 rdr för annan
än jordbruksfastighet, 4,500 rdr för
folkskolebyggnad och socknestuga. — I bevillning efter
11 i III art. erlades 745 rdr rmt.
Utskrif-ningsmanskapet utgjordes af 81 man; socknen
underhåller 22 man af indelta arméen. Gårdar
och verk: Gårdar med högsta tax.värdet äro 4
tid Prestbordet. — 3 tid Skogen, tax. till 30,000
rdr. — 2’/4 tid Kullsta. — 2{l2 tid
Gisselgård. — Bageri och garfveri finnas å hemmanet
Gevågs egor. — Hamersfors mjölqvarn, tax. till
8,000 rdr. — Ragunda skogslotter, 54 st., tax.
till 216,000 rdr. — Adress: Sollefteå.

Ragvaldsberg. En sätesgård i Wika
socken i Dalarne, bergsfrälse, tillhörde
på 1400-talet en Botolf, och konungens
fogde Jösse Finsson, i hvars slägt det
länge bibehölls; egdes 1862 af f. apothe-

•) 6 tid = 1 mtl.

v.

kare C. F. Linderholms arfvingar.
Tax.-värdet var 12,500 rdr rmt.

Ralången. Sjö i Marbäcks socken,
till hvilken artikel hänvisas.

Ramberget, midt emot staden
Göteborg, på andra sidan om Göta elf, å ön
Hisingen uti Lundbv socken, är kändt i

O %r ’ *

historien från den tid, då nämnda stad
belägrades om våren 1644; det var
nämligen härifrån, som konung Christian IV
recognoscerade, och lät sig icke
afskräckas af de tvänne grofva kanoner, sora
kommendanten i Göteborg låtit uppföra
för att dermed beskjuta stället. I
sednare tiden (år 1857) har här blifvit
an-lagdt ett jern- och manufakturverk med
valsverk och 4 stålugnar på 45,000
qva-dratalnar från säteriet Lindholmen af-

o

söndrad jord invid Göta elf. A verkets
3:ne knipphamrar kunna årligen utsmidas
c:a 23,000 centner stål, och hela
egendomen, sora egdes 1858 af hrr A. Barclay,
j:r, och A. Wahlstedt, uppskattades vid
en den 2 Okt. 1862 förrättad värdering
till 287,500 rdr rmt. Viel samma tid,
som stålverket anlades, har hr P.
Dickson förärat Hushållnings-Sällskapet 3,600
rdr att användas till skogsplantering å
detta berg. Sedan besittning af
erfor-derlig andel i berget erhållits och nödig
stängsel deromkring blifvit uppförd, har
nämnda plantering ock blifvit satt i
verkställighet.

Ramdala. Regalt pastorat af 2:dra
klassen, hörande till Östra kontrakt af
Lunds stift, utgöres af Ramdala och
Jämjö socknar, med llSVs mantal,
bebodda 1860 af 5,644 personer. —
Ramdala, modersocken, ligger uti Östra härad
af Carlskrona län, IV2 öster från
Carlskrona, samt omfattar 0,69i qv.mil,
hvaraf 0,004 äro insjöar. Marken är för
det mesta bergaktig. Rådande jordmån
är svartmylla, uppblandad med sand eller
lera. Tillgången på skog, fordom
uppfyllande behofvet, har en längre tid varit
i betydligt aftagande. Bevillningen för
inkomst uppgick 1862 till 91 rdr rmt.
Socknens namn härledes af Sjöborg från
det gamla ordet Ram, som betyder träsk.
Kyrkans enda märkvärdighet är att hafva
torn, hvilket är en sällsynthet i Blekinge.
Ramdala och Jemjö hafva från 1683 en
tid varit annexer till Carlskrona
storkyrkoförsamling. År 1507, under Svante
Stures krig med Danskarne, blef prosten

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 06:49:08 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/hgsl/5/0411.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free