Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
410 Raniholinen.
Ramlösa.
härstädes gripen af Svenskarne i kyrkan,
der han hade förskansat sig. Af
sednare kyrkoherdar må nämnas Birgerus
Folcker, död 1709; han var son till
Folke Månsson, en förmögen borgare i
Kalmar. År 1680 var han riksdagsman
för presterskapet på Oland. Sonen Carl,
som adlades von Ehrenclou, var med i
slaget vid Gadebusch; blef fången vid
Tönningen, och bivistade slutligen
fälttåget i Norge 1718.
Folkmängd. Hemmantal. Tax.värde
1805 — 1862 sk. kr. fr. år 1862.
2,017. 2,763. 64}^, 1. 1,401,650 rdr.
Gårdar och byar: Ramdala by, 1 x(2 mant.,
äro kyrkoherdens boställe, x/g mtl klockarebol,
1 mtl kronofogdens i Östra och Medelstads
härader boställe, 1 mtl f. d. kompanichefsboställe,
4V2 mtl skatte med qvarn (tax. till 62,000
rdr) egas af f. handl. N. P. Telander, 2 mtl af
en bonde, dessutom 2V4 mtl.— 1 mtl Tornby,
en gård, tax. till 50,000 rdr (hela hemmanet
3Vs mtl skatte). — 1 mtl Berntorp, tax. till
40,000 rdr, eges af mag. Th. von Schantz (hela
hemmanet 3 mtl sk.). — 25/24 mtl Winberga,
tax. till 45,000 rdr (hela 3"/24 mtl)- l5/ia
Wallby, en gård, 23/4 Säby, 1l/l2 Jänglatorp,
17/24 Thorstäfva, trenne för ståndspersoner
bebyggda gårdar. Dessutom finnas hemmanen
Möcklö, Senoren, med tegelbruk, Björstorp,
Bäckareboda, Stockebromåla, V3 Sötevalsryd,
Räf smala, Granhult, 3/4 Fabbemåla, Sälleryd,
Skräße, Pung smala, Gåsamåla, Lillagärde,
Häije-torp, Åby. Till socknen höra äfven åtskilliga
små holmar och skär. — Adress: Carlskrona.
Ramholmen. En liten ö i
Bohusläns skärgård, utanför Oroust, hörande
till Morlanda pastorat, omtalas i Hakon
Hakonssons saga, såsom det ställe, der
nämnde konung samlade sin flotta till
härfärden mot Danmark år 1256. Ön
förmodas af G. Brusewitz vara stället
der konung Hakon Hakonssoa lät (vid
«Ramshult») bygga det stora fartyget
Korsudden. Kamholmen bebos af fiskare;
år 1862 af 21. På Ramholmen i Ölme
härad i Wärmland tros den väldige
kämpen Hromunder Gripsson, som slog tvänne
konungar vid namn Halding, ligga
begrafven.
Ramlösa, Östra och Westra. Tvänne
byar uti Malmöhus län, hvaraf den
förstnämnda ligger uti Wällufs socken,
Luggude härad och består af 2% mantal,
med 166 invånare på 41 hushåll, med
god åker, svagt höbol, någon surskog
och torfjord. Westra Ramlösa by ligger
uti Helsingborgs landsförsamling, 1/2 mil
s. v. från Helsingborg, och består af 9
n:r, 419/32 mtl skatte, 9L2 mtl krono,
med 265 invånare på 71 hushåll (år
1862). Uti denna by finnes den vidt
berömda och kända Ramlösa helsobrunn,
som är belägen 53/8 mil från Lund, 67/8
från Malmö, 47/8 från Landskrona, 23/4
från Engelholm, 58% mil från
Stockholm. Redan under Carl XI:s danska
krig var källans helsogifvande kraft känd;
ty uti Aschebergs lefvernesbeskrifning
berättas, att soldater, lidande af fältsjukan,
återställdes genom vattnet från Raralösa
bys källa, men brunnssalen uppfördes ej
förrän år 1706 af dåvarande
provincialläkare^ sedermera prof. J. J. Döbelius,
adlad von Döbeln, född i Rostock 1674
och död i Lund 1743. Källådern
framspringer genom en lodrät öppning ur en
9 alnar hög, med löfrika träd prydd
sandstensklippa. En bäck löper genom
dalen, och jorden härstädes innehåller,
såsom bekant är, stenkol, hvilket icke
förekommer på något annat ställe i
Sverige än här, der mineralvatten blifvit
funnet. Dess vatten skall isvnnerhet visa
sig verksamt mot kolik, slem och
rheu-matism, gikt samt åtskilliga
hudsjukdomar. I sednare tiden har här äfven
blifvit inrättad en barrkuranstalt, den
enda i Södra Sverige, äfvensom en
nybyggnad uppförd under året 1862, till
erhållande af jernhaltiga torfmossebad,
de första, som af detta slag blifvit
inrättade i riket. Den i närheten af
källan funna utmärkta jerntorfmosse
närmar sig den i Eger-Franzensbad så
berömda jernsalthaltiga torfmossen.
Resultatet af chemie-adjuukten Carl P. Ohrlings
undersökning (år 1801) af mineral vattnet
blef följande analys af 1 kanna, näml.
1 kubiktum kolsyra, 2V2 kubiktum
svaf-velhaltigt väte, jXf gran jern, gran
kolsur kalk, gran koksalt, |||J gran
saltsur kalk, gran kisel och gran
ammoniakalisk bergolja.
Ramlösa helsokälla vann först i slutet
af förra århundradet större förtroende, då
landshöfdingen grefve Rosen åvägabragte
ett bolag, hvaruti dåvarande konungen,
Gustaf IV Adolph, tog 30 aktier. Man
började då anlägga byggnader och
for-sköningar, hvartill traktens beskaffenhet
gaf lätta utvägar. Uti den högst
belägna byggnaden är en stor och prydlig
sal, från hvilken man eger en särdeles
vacker och vidsträckt utsigt; så ock från
husets altan, der man skådar Öresund
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
