- Project Runeberg -  Historiskt-geografiskt och statistiskt lexikon öfver Sverige / Femte Bandet. M-R /
422

(1859-1870) [MARC]
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

422 Ransby.

Rausäter.

lärare. En förlikningsnämnd har blifvit
inrättad inom socknen under perioden
1856—60. Socknens enda forntidsminne
är förenadt med dess namnhärledning af
en kämpe eller fylkiskonung, Råne, som
skall ligga begrafven i Ranes kulle.

Folkmängd. Hemmantal. Taxeringsvärde
1805 — 1861. sk. kr. fr. år 1862.
1,555. 2,612. 22I8&. 6&§äg. l|. l,036,450rdr.
Hushåll 662. Af taxeringsvärdet äro 23,650 rdr
för annan än jordbruksfastighet, 27,000 rdr för
staten tillhörig egendom. I bev. efter II och III
art. erlades 1862: 417 rdr 43 öre. Socknen
underhåller 18 man af indelta arméen. Gårdar:
Kyrkoherdebostället, vid sjön Orlen. Gräshult
Sven Haresgård, vid Wettern, kapellans-boställe.

I mtl Artekärr, majors-, 1 mtl Bankebohlet,
fahnjuukare-; V4 mtl Räf backen, fourirs-;
Fager-lanna, sergeants-boställe. — Lägenheten Carlsten,
,/l6 mtl Furubacken, V4 mtl Lakenäs äro
skogvaktare-boställen. — V4 Lunnekullen, V4
Me-backen, V4 Sjöbohlet äro militiæ-hemman. 1 mtl
Kopparkulla, V4 Ebbabohlet äro indragna
militiæ-boställen. — Af gårdar märkas vidare säteriet
Måssebo, 5/g mtl fr. Nolhönsa, ,/4 Perstorp,

II mtl Spetkult, utgörande ett gods, tax. till
42,600 rdr. — 1 mtl skatte Hästekulla, tax. till

O *

26,000 rdr, eges af patron Åberg på Häggetorp.

— På Kroppetorps egor fiunas qvarn och såg.

— Vg mtl Nolhönsa, med qvarn och såg, tax.
till 18,000 rdr, V2 mtl fr. Söderhönsa, tax. till
20,000 rdr. — 3/4 mtl sk. Westerhönsa med
lägeuheterna Anderstorp och Carlslund, tax. till
25,100 rdr. — V2 mtl sk. Westerhönsa. —^-f
mtl skatte Östra Torsrud, mtl Håkentorp,
9/32 mtl Noloset utgöra ett gods. — Tidedals
bomullsfabrik, anlagd vid ån Tidan på Hönsagårds
egor, som uppgifves af Tuneld haft på 1820-talet
en årl. tillverkning af 4,500 ’tb bomullsgarn samt
2,000 alnar parkum af kringboende qvinnfolk,
syues numera vara nedlagd; ty den finnes ej
upptagen i 1862 års tax.-längd. — Adress: Carlsborg.

Ransby. Ett mtl frälse uti Kihls
socken och härad af Carlstads län, eges,
jemte ly^ mtl. i andra hemman, af
brukspatron C. E. Andersson på Dömle; hela
fastighetsvärdet 1862 var 177,460 rdr
rmt, hvaraf 57,685 rdr för sjelfva säteriet.

Ransjö, by, se art. Linsäll.

Ransta. Ett mantal frälse-säteri uti
Ransta by, Kumla socken, Öfver-Tjurbo
härad och Westerås län, nära den
derefter uppkallade ån, som kommer ifrån
sjöar i Kila socken och utfaller vid
Se-valla i Sagån. Säteriet med byn,
hvilken utgöres af 2 hemman skatte, har en
egovidd af 500 tid öppen åker af bästa
beskaffenhet, 800 tid mycket gifvande
äng, 500 tid odlingsmark och 580 tid
skog, af hvilket allt säteriet eger 1/r
Till egendomen, som ligger 2V4 mil ifrån
Westerås och lV2 från Sala, hörde

1857, förutom 6 jordtorp, V2 mtl
Nils-bo och l/i mtl Kärrbäcksbo, bägge af
frälse natur; fastighetsvärdet 1862 var
65,000 rdr rmt. Ransta säteri, som förut
var ett frälsehemman, köptes 1658 af
stamfadern för Sparfvenfeltska ätten,
öfversten Johan Sparfvenfelt till Abylund
i Romfartuna, och utbyttes af honom år
1696 till säteri emot AlmÖ gård i
Barkarö socken. Det gick sedan i arf till
hans ättlingar af samma namn i fyra led,
hvaraf den första var hans son, den lärde
och vidt bereste öfver-ceremonimästaren
Johan Gabriel Sparfvenfelt. Då 1809
nämnda adliga ätt utgick på manssidan
med majoren Carl Jacob Sparfvenfelt,
som skref sig till stället och dog der,
kom det genom arf och lösen till hans
systerson, majoren Carl Urban Palmstruch,
hvars son, f. d. kapitenen vid
Westman-lands regimente Carl Gerhard Palmstruch,
år 1853 försålde det ifrån slägten.
Sedan det sålunda gått i arf nära 200 år,
har det under de följande första fyra
åren haft icke mindre än tre köpare,
nämligen kapitenen Axel Schürer von
Waldheim samt landtbrukarne S. O.
Billmans-son och G. H. Hjort, hvilken sistnämnde
tillträdde egendomen den l:sta Oct. 1857.

Ransäter, Ransätter (i 1825 års
jordebok). Annex-socken till Kihls
pastorat, är belägen uti Kihls härad af
Carlstads län, 5 mil från Carlstad, samt
omfattar en areal af 0,898 qv.-mil, hvaraf
0,024 äro vatten. Man förmodar, att i
forntiden här endast varit en s. k. Sätra
eller betesmark, begagnad af de invid
Klarelfven boende hemmansegarne, och
att häraf namnet Ransäter uppkommit.
Nära intill det ställe, der sjön Ran, en
mil nedom det väldiga Munkforsfallet,
genom en slingrande å förenar sitt
vatten med Klarelfvens, är kyrkan uppförd
uppå föranstaltande af en man, som
obestridligen egt lika stor
verksamhetsförmåga som anseende inom Wärmland.
Det var nämligen Johan Börjesson, som
under åren 1646—1661 anlade Ransäters
stångjernsverk och lät uppföra denna
kyrka, hvilken år 1672 invigdes, 2 mil
från Öfra Ulleruds kyrka. Det är från
denna tid, som vestra delen af
socknen räknar sitt egentliga lif. Den
närmast omgifvande trakten, hvilken nu är
starkt uppodlad och bebyggd med ej

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 06:49:08 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/hgsl/5/0424.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free