Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
430
Redvägs Härad.
Redvägs Härad. 429
märke mellan detta landskap och
Westergötland. Mossens höjd, bildad af den
ständigt växande hvitmossan, går till
minst 25 fots mäktighet högre, än den
omgifvande jemna trakten, och dess
botten består af ett groft grus. Redvägs
härads fauna är inneliafverska af ungefär
enahanda alster, som för öfrigt mellarsta
Sverige i allmänhet. Af vilda djurslagen
må nämnas: att björnen, som förr någon
gång infunnit sig, synes upphört med
sina besök, likaledes elgen och hjorten,
äfven vargen har vikit undan, sedan
skogarne blifvit glesare. Räfven är här
väl hemmastadd, loet visar sig här
stundom, gräfsvinet, mården, hillern och
lekatten förekomma ofta; uttern är
vanlig i sjöarne; ekorren och haren äro
talrika. Af roffoglarne träffas nästan
alla genera och species från örnen till
sparfugglan; af vandrarne bo här
likaledes nästan samtliga, från korpen till
kungsfogeln. Bland hönsfoglarne äro
rapphönan, tjädern och orren tämligen
talrika och storken hittar ej sällan hit på
besök. Af simfoglarne häcka här flera
af tärnorna, änderna och lommarne;
svanen och grågåsen med flerfaldiga
andra, som göra sina resor mellan
Malströmmen och Medelhafvet, hvila öfver
någon dag i häradets vatten. Fiskslagen,
som finnas, äro gädda, aborre, mört, id,
ål, lake, laxöring, braxen, sik, sihl, löja,
hundstagg, nejonöga och äling i åar och
bäckar. Skogarne äro, synnerligast vid
herregårdarne, i tämligen godt behåll så
väl hvad angår de löf- som barrbärande.
Äfven en och annan bondgård har ännu
icke blifvit alldeles utan vacker skog,
särdeles inom häradets östliga delar.
Malmgångar saknas. Tvänne
mineralkällor finnas dock, Bottnaryds och
Thor-hults. Klimatet är godt och helsosamt;
epidemier äro tämligen sällsynta.
Häradets jordmån består af sand, sandmylla,
lermylla på lergrund, svartmylla,
»klapperjord.» Den bördigaste jorden är inom
Asarps pastorat; lera förekommer
flerstädes, men sällan uppe i dagen. Den
bästa och ändamålsenligaste förekommer
vid Kylingsholm och Ulricæhamn. De
hufvudsakligaste näringarne. bestå i
jordbruk och dermed förenad kreatursskötsel
samt bränvinsbränning, hvilken sistn.
likväl nu mer blott på få ställen före-
kommer, äfvensom gårdfarihandel, hvartill
ock kan läggas träslöjd och andra hand
arbeten. Gårdfarihandeln, som varit i
lif sedan 13:de århundradet har, dock
längesedan »börjat lida af
ålderdoms-krankhet.» I afseende på husdjuren må
nämnas att hästarne äro i allmänhet
vackra; de bästa hafva här vanligen
funnits på Silarp, Kylingsholm, Årås och
Brostorp; och har landtbrukaren A. P.
Rylander på Brostorp erhållit någon
gång ända till 1,100 rdr paret för unga
hos honom uppfödda hästar. —
Folkmängden har på 50 år ökats med
omkring 3,800 invånare. — Folket
beskrifves i allmänhet såsom välbildadt och
med vackra ansigten. Det är arbetsamt
och öfverhufvud taget hvad man kallar
ett godt och stillsamt folk, ehuru de ock
någon gång visat sin styfsinthet, såsom
då de år 1628 gemensamt med
Kindboerna nekade att betala mantalshjelpen,
eller såsom de någon tid sednare (1653)
visade benägenhet för uppror. —
Redvägs härads historia går långt tillbaka
in i hedendomen och är i ålder fullt
jemförlig med öfriga de äldsta häraders
i Sverige. Detta bevisas af sägnerna,
af de många till hundradetal
förekom-mande ättehögarne och kumlen, af
bauta-stenarne och runstenarne samt af fynden
af urnor med aska, äfvensom af vapen
och verktyg af flinta och andra
stensorter, hvartill också kan läggas af namn
på gårdar och ställen, sådana som
ira/s-hall, Gndebo, m. fl.; angående dessa
fornminnen hänvisas till socknarnes särskilda
beskrifningar. — Härledningen af
häradets namn synes vara af dess bergiga,
backiga och steniga egenskap, som i
forntiden, då vägarne ännu blott voro
stigar, gjorde härstädes färdande i sadel
nödvändigt för enhvar, som ej ville taga
sig fram som fotgängare, hvadan orten
fick namnet Rid- eller Redvägens härad.
Häradets sigill innehåller namnets
begynnelsebokstaf, ett krönt R, med omskrift
"Redvägs Härad." I statistiskt afseende
må nämnas att häradet, som med Kinds
utgör ett fögderi och en domsaga under
Göta hofrätt, men med eget tingställe
uti Ulricæhamn, består sedan ungefär
100 år af tvänne länsmans-områden,
Norra och Södra, och af en stad
Ulricæhamn, fem pastorater med 17 kyrko-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
