Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
450 Ribbingstorp.
Riddarhyttan.
Godset skall först hafva tillhört
Bjelkar sedan Ribbingar, under hvars ego
det erhållit sitt nya namn och blifvit
säteri 1677. År 1770 tillhörde
Rib-bingsnäs kapiten Granatenhjelm, nu är
ryttm. M. Löwenadler egare. — Fordom
har på egorna funnits en mineralkälla
och en spinnskola, men hvaraf numer
alla spår försvunnit.
Ribbingstorp. Ett mtl frälse-säteri
uti Naums socken, Barne härad och
Skaraborgs län, som af Djurberg uppgifves
omkring år 1818 hafva ganska godt
hö-bol, nödtorftig skog till bränsle, liten
mangårdsbyggnad af trä, men med en
ansenlig trädgård, utgjorde 1862 med
V2 mtl Lundén, ett gods, taxeradt till
45,000 rdr rmt, som egdes af herr C.
J. Eneström. Af äldre egare äro blott
kände kapiten-löjtn. Ake Kafle, i medio
af 1600-talet, hr 0. lleenstjerna år 1812;
1859 var en Anders Andersson egare.
o °
Riby. Tre mtl skatte i Åkers
socken och härad af Nyköpings län. Ett
mantal deraf liar fordom varit säteri,
de båda andra frälse, samt tillhörde år
1681 Christer Svinhufvud af Qvalstad till
Gafvel i Knutby socken och Boslagen,
hvilken skref sig äfven till »Ryby».
Han försålde stället till hauptmannen i
enkedrottningen Hedvig Eleonoras
lifgeding Johan Westphal, 1689 adlad med
namnet von Westphal, som flyttade både
säteri- och frälsefriheterna till det
natur-skönare belägna Näsby i Taxinge. Nu
lyder Riby jemte l/2 fr. Täby, Åkers
raserade pappersbruk samt 916 mtl i
andra hemman, i samma socken, allts.
# o
tax. till 166,800 rdr rmt, under Åkers
styckebruk.
Rickebasta. Två mtl säteri, hvaraf
det ena frälse och det andra skatte, är
beläget uti Alsike socken, Erlinghundra
härad och Stockholms län, 5l/2 mil från
Stockholm, IV2 mil från Uppsala samt
1 ’/o mil från Sigtuna stad, V4 mil till
sjön Mälaren. Arealen uppgifves till 524
tid, 12 kappl., hvaraf 49 åker, 130 tid
skogsmark. Manbyggnaden af timmer
under tegeltak, innehåller 8 rum; till
gården hörer en större trädgård.
Taxeringsvärdet 1861 var 50,000 rdr rmt.
Godset förekommer under namnet
Rikibasta såsom herresäte redan år 1180,
tillhörande Ragvald, konung Knuts råd,
och 1300, tillhörande konungens råd
Bengt Johansson Folkunge. Enligt
kammarkollegii bref af d. 11 Nov. 1707,
köptes skatterättigheten för 22 rdr 10
sk. 8 rs. specie af vice-presidenten
Thegner, sedermera ståthållare på Uppsala
slott och som dog 1689. Han var född
i Thegna by i Wists socken, der lians
fader, bonden Arvid Olofsson, var rättare
på grefve Thure Gabriel Oxenstjernas
gård, hvadan sonen blef af bemälte grefve
hållen till studier. — Rickebasta förblef
inom slägten inpå 1700-talet, egdes 1825
af professor Trafvenfält, och 1862 af
löjtn. C. G. Okonor.
Riddarhyttan. Kopparverk i
Skinnskattebergs socken och bergslag af Westerås
län, IV4 mil sydvest ifrån sockenkyrkan,
vid en mellan Öfra och Nedra
Skär-sjöarne gående å. Här har funnits
gedigen koppar, men nog jernbunden, samt
ett brott af jord, innehållande rik
kopparmalm, hvarjemte påträffats vismut.
Tillverkningen steg på 1840-talet till
290 skU, år 1861 utgjorde den 957
centner 20 U garkoppar; år 1862 var
koppartillverkningen 1,739 centner.
Grufvorna ha blifvit bearbetade redan frän
urminnes tider tillbaka, såsom namnen
Hedningegrufvaii och Munkhyttan anses
bevisa, och nämnas 1420, men varit
alltemellanåt dels ödelagda, dels mindre
gifvande, så att åtskilliga egare lia
erhållit privilegium att derjemte anlägga
stångjernshainrar vid Hed och Forss samt
knipphamrar vid Lindshyttan. Det n.
v. verket daterar sig ifrån konung Carl
IX-.s tid eller år 1610, då Gustaf Adolf
såsom kronprins gaf Thomas
Hammarsmed tillstånd att här upprätta en hytta
och dylikt; men denne Thomas var icke
länge qvar, ty 1616 blef
kronobefall-liingsmännen Hans och Jacob
Urbanssöner, med tillnamnet Rutengångare,
egare såväl af dessa, som af åtskilliga
andra lägenheter och inrättningar i orten.
Jacob Urbansson måste för begånget
dråp flv till Norige, och Riddarhyttan
innehades sedan ensamt af brodern Hans,
till år 1649, då han nödgades för skuld
afträda egendomen till rådmannen Hans
Hansson i Stockholm, hvars måg Simon
Fuck sedermera blef egare. Ar 1690
tillhörde stället dels bergsmän, dels
Johan Winblad, som afstod sin andel åt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
