Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
456
Kiiigariiiii.
Riugaruiii.
0
Asbo härad och Christianstads län, af 2
mantal skatte, häraf är JVi 1 1/g mtl i
Westra byn väl bebygd t; utsädet är 22
t:r och var afkastningen af råg för ett
par år sedan 16:de kornet. Gården har
ett vackert naturläge vid Hjelms- nu mer
Spångssjö. — Egare hafva varit löjtn.
Rydellus, kapiten Ennes, majoren och
riddaren P. Fischerström, för närvarande
eges det af enkefru A. Torslow, med
o o ’
adress Åby och Ringarp; tax.värdet är
6,000 rdr rmt.
Xtingarum, (Ringerum i 1813 års
jordebok) Socken och konsistorielt
pastorat af 2:dra klassen, hörande till
Hammarkinds kontrakt af Linköpings stift,
räknas i judicielt hänseende till
Hammarkinds härad af Linköpings län, hvaraf
det utgör den sydvestra delen; socknen
ligger mellan Yxnerum och Östra Ryd i
vester, Drothein och Skönberga i norr,
Mogata, Börrum och en del af Skällvik
1 nordost, Gryt i sydost från Strandviken
af Orrfjärden intill Waldemarsvikens
innersta hörn, sjön Yxningen i sydvest
mot Hannäs socken. Hela arealen är
2,830 qvadratmil, hvaraf 0,242 äro vatten,
således en af de betydligare socken
vidderna i länet, den största inom häradet,
ensam större än hela det tillgränsande
Skärkinds härad. Landet är högländt,
bergigt och skogbevuxet. Den enda slätt
af något större omfång, dock med spridda
kullar, är den s. k. Ringarums b alg vid
Strålångens sydvestra strand, i största
dalgången, hvars lutning är åt norr från
Yxningen mot Slätbaken. Bland
socknens öfriga många insjöar må nämnas
Tien, Byngarn, Storsjön och Rölången.
Bland bergen är Fröklint nära
Aketorps-viken ganska högt; Tjäsleklint i öster
bortom Bysjön är begagnad för
mätningar. Eli helsokälla finnes vid
Walde-marsvik, tätt invid en friskvattenskälla.
Murgrön förekommer vildt växande inom
socknen. Rådande jordmån är svag lera;
åkerjorden är mestadels af ringa utrymme,
ängen till större delen mager hårdvall
och något kärrvall, skog växer
mångenstädes mer än till egna behofvet, men
är på andra ställen nästan uthuggen.
Näringarne äro åkerbruk med
boskapsskötsel; skogsbruk med kolning,
tjäru-bränning samt utförsel af timmer, bjelkar,
bräder och ved; bergsbruk, fiske, handel,
forsling af trädvaror o. a. samt sjöfart
från åtskilliga mindre lastplatser, såsom
Strand, m. fi., och från Waldemarsviks
köping, som ligger till större delen inom
socknens gräns, och är den vigtigaste
platsen för dess export, samt
marknadsplats. Äfven finnas en mängd qvarnar
och sågar, samt bränneriet Här
förfärdigas Wärmländska plogar i likhet med
de äkta. Många jerninalmsgrufvor hafva
tidtals varit bearbetade, äfvensom några
kopparmalmsanleduingar, hvaraf må
nämnas Humpgrufvan; en koboltanledning
har visat sig på Rullerums egor;
kalkstensbrott finnes vid Sätterbo. — Kyr-
v
kan, belägen 5 mil från Linköping, 2
mil från Söderköping, är ombyggd 1777,
har torn, en graf för Sverkersholms gård,
och åtskilliga grafminnen af adliga
familjer. Till kyrkan har i år 1864 af
arrendatorn af Fyllingarum, blifvit skänkt
cn större kommunionkanna af silfver,
vägande 6 U 25 ort, uppskattad till
625 rdr. Från 1731 har Gusums bruk
med underlydande en särskild kyrka och
predikant, som tillsättes af bruksegareu.
Socknen har, utom vanliga kassor, en
Burensköldsk donation för fattiga, skolor
från 1618; för närv. sker undervisningen
i 2 fasta och 1 flyttbar skola af tre exam.
och två oexam. lärare. Bruksskola och
sparbank finnas vid Gusum o. s. v. Sedan
längre tid tillbaka hafva här funnits goda
polisordningar, öfverenskommelser till
trädplantering o. a. — Af fornlemningar
förekomma en runsten i vapenhuset,
lemningar efter murar å Fastebo och
Wam-mars egor; stensättningar på åtskilliga
ställen.
Folkmängd. Hemmautal. Taxeringsvärde
1805 — 1802. sk. kr. fr. år 1862.
3,284. 4,89é. 45|. 1. 17^. 3,552,921 rdr.
Af taxeringsvärdet är 221,421 rdr för annan
än jordbruksfastighet, 97,000 rdr för
Waldemar sviks köping, 13,300 rdr för 2 skolhus, 2
fattighus, magasin och kyrkbod. I bevillning
efter II och 111 art. erlades 2,194 rdr rmt.
Under katholska tiden har här 1 V2 gård hört
under kyrkliga stiftelser, Vg under kloster, af
635/8 enligt 1700 års jordebok; j»& 1600-talet
har en stor del lydt under Stegeborg. Bland
gårdar och verk märkas: Gusum bruksegendom,
med underlydande V2 "»ti Alboga, ’ 2
Gissletorp, 1 Frösum, 1 Åby, V2 Aketorp, tax. till
266,200 rdr, egare brukspatron E. Westerberg.
— V8 mtl sk. Lilla Gusum, tax. till 12,000
rdr rmt, eges af handl. S. Odéu i Waldemarsvik.
— Säterierna Fyllingerum och Sverkersholm,
med underlydande 1 Risebo, 1 Fråstebo, 1 Dal,
V2 Bråta, % Fogeleke, V4 Målen, V4
Michæls-dal, allt frälse, tax. till 323,500 rdr, höra till
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
