Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
470
Rotlga.
Rogberga.
1820-talet, af resliga och friska
storverks-träd, 180 à 200 år gamla. Båda
bruken med qvarn och såg samt 8V4 mtl
taxerades 1862 till 381,900 rdr rmt.
Vid hufvudgården Rockhammar, som
ligger 33/4 mil ifrån Örebro och hvars
postadress fordom varit Arboga, men nu
troligen är Fellingsbro jernvägsstation,
finnes en ansenlig och prydlig
manbygg-ning. Bruken äro ifrån början af 17:de
århundradet, och har Storboda eller
Stor-bo, som det äfven kallas, alltid legat
på samma plats, men Rockhammar
deremot varit beläget på två olika ställen
förut,o innan det blef bygdt, der det nu
är. Ar 1639 nemligen, då det redan
kallades Rockhammar, flyttades det af sin
dåvarande egare, kronans arrendator af
Nora och Lindes bergslager André Dress,
född fransman, till en holme längre ned
i strömmen, och gaf lian då bruket
namnet Lustholmen, sedan han anlagt
ännu en hammare till den förut
befintliga. Under hans måg och efterträdare
Jacob Leijel, som i gamla handlingar
kallas »en förnäm engelsk köpman i
Stockholm», gingo, vid ett stort
vattenflöde år 1677, ej mindre de 2:ne
hamrarne på Lustholmen, än äfven de vid
det V4 mil norrut belägna Storbo,
förlorade, hvarföre dennes son, brukspatro- ;
nen Adam Leijel, som blef adlad och
introducerad på riddarhuset under M
1,533, uppbyggde bruket längre upp
vid ån eller der det nu ligger, då det
ock återfick sitt gamla namn. Adam
Leijel dog ogift 1729, och genom hans
båda systrar, som haft qvar sina andelar
efter modern, kom egendomen med deras
barn till Svedenstjernska och v.
Schantzi-ska ätterna. Nu eges deri af ett bolag,
hvaribland äro löjtnanterna v.
Schulzenheim och öfversten Thure af "Wirsén,
hvilka fått sina andelar (V6 hvardera) i
arf, den sednare på sin frus sida, genom,
förste archiatern David v. Schulzenheim,
som var gift med en fröken
Sveden-stjema. Kongl, sekret. D. Schulzenheim
eger °/16 och enkefriherrinnan
Schulzenheim 3/16:delar.
Rodga. Ett mtl berustadt säteri uti
Simonstorps socken i Linköpings län,
l7/8 mil från Norrköping, 3/4 mil från
kyrkan, har vacker belägenhet vid ett
med ökor farbart sund mellan Södra och
Norra Rodgasjöarne, och är liksom
in-hägnadt af skogar och berg. Det
donerades år 1649 till Sew. Ribbings arfv.,
reducerades såsom f. d. militiæ-hemman,
uppläts 1681 åt Petter Hellwegh med
säterifrihet. Det har vidare egts af
friherre Hamilton, Jac. Grawer, Chr. Brandt,
från 1819 M. L. Ekelund; år 1862 af
brukspatronerna W. & H. Ekelund samt
medicinalrådet D. Ekelund. Ar 1687
anlades här en segelduksfabrik för
kronans räkning, som lärer varit den första
i riket och i början drefs med 33
väfstolar, och försörjde 500 hushåll men
hade 1821 blott 11 stolar, 13 arbetare
och en tillverkning af 14,848 alnar, år
1850 blott 3,884 alnar, men arbetarnes
antal uppgafs till 45; är nu mer nedlagd.
Rodga säteri utgjorde 1862, jemte
3/8 mantal, 15 torp, stamp,
husbehofs-såg och qvarn, ett gods, taxeradt till
136,500 rdr rmt, hvaraf sjelfva säteriet
till 110,000 rdr rmt. Tillhörande skogar
utgjorde 8,000 tid. En jerngrufva
upptogs här 1811 och en annan 1826.
Rogberga. Konsistorielt pastorat af
2:dra klassen, hörande till Tveta
kontrakt af Wexiö stift, utgöres af
sock-narne Rogberga och Oggestorp, samt
innefattar 665/g mtl, bebodda år 1860
af 2,327 personer. — Rogberga,
modersocken, uti Tveta härad af Jönköpings
län, 11% mil från Wexiö, 7/s mil frän
Jönköping, omgifves i öster af
Ogges-torps och Hakarps socknar, i söder af
Odestugu socken i Westra härad, i vester
af Barnarps och Ljungarums socknar
samt i norr af Ljungarums och
Hakarps socknar — har 150 fots höjd öfver
sjön Wettern. Socknen, som i äldre
handlingar skrifves dels Rågberga och
dels Roughbergha, är l3/’4 mil lång,
men endast Vo bred, samt omfattar
en areal af 0,993 qvadratmil, hvaraf 0,042
äro insjöar. Den utgör till stor del en
dalsträckning mellan 2:ne bergshöjder i
öster och vester, hvaraf den östra kallas
Klefvaåsen samt fortgår inåt Hakarps
socken i sammanhaug med
Husqvarna-bergen. Enskilda bergkullar finnas på
åtskilliga ställen, hvarifrån vackra
utsigter visa sig. Af sjöar är
Thenhults-sjön störst, omkring V4 mil lång,
dernäst Rogberga sjö, som har några täcka
öar, Jordmånen är i allmänhet god och
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
